Vi över 30 som längtar efter första barnet

Saftochbulle - Det var tråkiga nyheter... Jag hoppas att du mår så bra som det går under omständigheterna, och att ni snart får klartecken att försöka igen. Tidigare har jag avskytt det där pratet om att "jamen då vet du att du kan bli gravid", men jag börjar kanske ana vad de som säger så menar. När man försöker månad efter månad utan att det blir något plus så är det inte utan att man börjar tvivla på om det ens är möjligt.

Själv är jag på väg mot BIM, det borde vara nu i helgen någon gång. Har inga förhoppningar på ett plus den här månaden eftersom vi med största sannolikhet missade ÄL, så jag kommer nog att flytta mig vidare till decemberlistan ganska snart.

Jag funderar lite på en sak... De två senaste gångerna har jag haft en lätt molande värk (som mensvärk innan den kommit igång riktigt) från några dagar efter ÄL och fram till mensen kommit. Inte en konstant värk, men till och från under dagen. Jag har aldrig varit med om det tidigare så vitt jag vet, och den här gången har jag inget sådant heller. Jag trodde att jag inbillade mig, men en morgon vaknade jag av det och gick reflexmässigt till badrummet för att ladda med en binda. Sedan insåg jag att det var alldeles på tok för tidigt. Har någon av er haft något liknande?

Hej alla nya!

Jag håller med dig, Saftochbulle! Den här tråden är suverän! Jag ska nog också ta och läsa den da capo. Nästa vecka är det dags för ÄL igen, så då blir det att tuta och köra hela veckan 

Ikväll har vi varit och tittat på ett hus i en idyllisk by ett fåtal minuter utanför stan. Huset har potential och vi funderar på att titta på det en gång till, i dagsljus. Det har legat ute ett tag och behöver en del TLC. Det gör att vi har ett ganska bra förhandlingsläge. Eller, vi inbillar oss att vi har det. Spännande oavsett!

Ha en trevlig kväll på er!

Förresten, är det någon av er som har sett den nya serien "Pensionärsjävlar" som går på femman (tror jag)? Fy tusan vad jag garvade. Ett tips om ni vill ha er ett gott skratt! Mig roade det i alla fall.     

Haha, även jag läste igenom nästan hela tråden igår!

Jag tror att jag behöver lägga ner läsandet lite - jag är för fokuserad på det här och det känns inge bra att jag blev så oerhört besviken efter första (med ägglossningstest och allt) riktigt allvarliga försöket - hur kommer det att kännas månad två och tre och fyra och...?

Kommer att tjuvkika är lite då och då och hoppas att det dykt upp flera plus och många goda nyheter när jag läser nästa gång!
Kram alla!

Suck, har tråkigt och tiden går så jäkla långsamt, sitter dessutom uppe i norraste finland mitt i ingemansland på jobbresa 900 km hemifrån med bil, och sambon är 400 km söderut räknat hemifrån, har på såvis bara 1300 km emellan oss och man inbillar sig en massa symptom då man väntar på BIM...

Dessutom är nätet här uppe så långsamt så jag kan inte ens kolla robinson på nätet via datorn... Är för mycket krävt att sveriges tv 4 ska synas här uppe...

Jag har varit så inställd på BIM 12/11 men räknade ju fel så jag flyttade fram mig till nästa vecka, så tycker det är sjukt segt att vänta den här gången...!
Sen börjar jag inbilla mig mini-mini-lite symptom... usch blir så arg på mig själv! Klart som katten att jag bara går och hoppas och tolkar ALLT jag känner i kroppen som något positivt. Vågar inte berättade det för NÅGON, förutom för er här... försöker väl verka lite cool med det här utåt.

Fröken Ellen: Jag har känt så som du beskriver den här månaden, men har aldrig känt det innan. Inte mycket men det känns några gånger om dagen och började ett par dagar efter ÄL. Som sagt aldrig känt så innan så har svårt att säga varför.

Maria79: Förstår dig, jag kan också bli lite off när jag läst för mycket på FL, men man kommer alltid tillbaka hit igen Men jag måste säga att jag faktiskt blev mest besviken efter vårt första försök i augusti, tänkte att det händer ju så många andra att det smäller till på första försöket men så gjorde det inte det. Nu när vi är på fjärde känns det faktiskt inte lika knäckande längre. Klart att det ÄR det, men kanske hanterar det bättre nu.

Hejsan tjejer,

Jag tror jag har begått ett litet misstag! Imorse var både jag och sambon pigga för en gångs skull ( vi är morgontrötta av oss) och vi var på bra humör...så vi sexade lite. Vi har vant oss av med kondom sen vi började försöka göra barn så vi glömde den. Efteråt så tänkte jag, äsch, det är ju strax efter mensen, det är lugnt. Men sen räknade jag efter och insåg att jag precis är i ÄL-tider. Vi som hade tänkt vänta en månad med att försöka tills vi fått provsvaren. 

Nåja, det är ju ingen panik och även om vi skulle ha ärftliga faktorer för downs syndrom så är ändå sannolikheten att barnet skulle bli friskt större. Skulle mest vara rätt lustigt om vi råkade bli gravida den månad som vi inte aktivt försöker

Millan 

Ojoj vad det skrivs... gäller att man tittar in här minst en gång om dagen så man hänger med. :) Jag har varit mensfri i två dagar nu, skönt. Har redan börjat med äl-stickorna eftersom äl kom flera dagar för tidigt förra gången. Fick ju dessutom med stor sannolikhet äl dagen före äl-stickan visade positivt, så nu ska jag ha järnkoll på flytningarna också. Och för säkerhets skull sexar vi varannan dag. Här ska minsann inte missas någon äl!! Jag har faktiskt en lite positiv känsla inför denna omgång 4, vet inte varför. Kanske för att jag sa redan i somras till maken att jag tror att det kommer ta sig på fjärde försöket. Hoppas jag hade rätt. :)

Saftochbulle - Håller med om att det är en skön tråd. Våra killar skulle nog bli tokiga om de fick lyssna på all ventilering dagarna i ända, så det är tur att man kan göra det här istället. Och samtidigt lära sig av andras erfarenheter. Hur tog din make den tråkiga nyheten annars? Låter väldigt bra att han är stöttande i alla fall. Det är skönt att man ändå är två om saken, vad som än händer.

Maria79 - Jag tycker man får lite mer distans till gravidtänkandet för varje månad som går. Första månaden var man ju så uppspelt att man inte kunde tänka på annat. Inte konstigt om man blev besviken då. Nu har det till och med blivit att jag kommer på mig själv att "just ja, jag ska ju dra ner på kaffet" och "just ja, jag måste äl-testa" och "just ja, folsyratabeletten". Det är nog rättså sunt egentligen.

Fröken Ellen - Jag kände molvärk från äl till bim förra gången. Hade inte känt så innan, så jag hoppades på graviditet. Men så var det icke dessvärre. Jag tycker kroppen beter sig olika varje månad, än så länge har jag svårt att hitta nåt riktigt mönster.

Millan75 - Härligt att ni kommit igång igen! Tycker det låter på dig som du börjar bli redo igen, underbart. Och det har ju hänt förr att folk blivit gravida just när de inte försöker, kanske för att man inte är spänd då. ;)

Millan: Hmm, ja, det var ju lite lustigt faktiskt. Det skulle vara ännu lustigare om det blev nåt just precis för att ni inte aktivt försökte.

MariaF75: Jag förstår dig att det kan bli lite mycket. Tror det är bra att göra andra saker och fokusera på annat. När vi försökte var jag också lite upp och ner, ibland var man ofta inne på FL och kollade och sen kunde det gå en tid innan man var där igen. Samtidigt tycker jag att det är skönt att det kan finnas ett forum där man kan diskutera sina tankar, så det inte sliter så mycket på karlens öron (även om han gärna lyssnar).

Ernlia03: Nä, alltså...tyvärr har du rätt. Det finns ju liksom ingen omväg - bebisverkstad är hard work och ja... man kanske borde ha en mer avslappand inställning till det hela, men jag är övertygad om att jag inte är ensam här inne om att höra den där förbannade klockan klämta?

Håller tummarna för BIM-brudarna. Önskar mig ett plus här i tråden snart!

Önskar alla en trevlig helg oxå! Själv satt jag hemma och söp igår, tre whisky på raken och ja...blev dyngrak. Kul till en början, men fy 17 vad dålig man blir... Ville bara prova. Blir bara vatten idag ;)