Inlägg från: Astrogirl |Visa alla inlägg
  • Astrogirl

    Vi över 30 som längtar efter första barnet

    Marsflickan80 skrev 2011-04-05 20:58:41 följande:
    Hej,

    får jag hänga här med er ett tag? Jag är 31 och tillsammans med min man har vi tänkt börja i slutet på maj. Det innebär att jag måste ta mig igenom 2 menstruationer innan vi äntligen kan älska fritt Flört 

    Jag längtar så otroligt mycket! Längtan blir ännu starkare ju närmare maj vi kommer, jag räknar ner dagarna
    I min naivitet så tror jag - och hoppas nåt oerhört - att eftersom jag inte har använt mig utav några hormonella preventivmedel sedan någon gång under 2002 så kommer vi bli gravida direkt. Jag inser naturligtvis hur naiv jag är men just nu så måste jag få vara det, annars blir det för jobbigt. Hur länge har ni försökt?
    Vi har försökt sedan november 2009. Blev gravid december 2010 men fick MA, så nu försöker vi igen. Hoppas verkligen inte det tar lika lång tid till att bli gravid igen. Jag blir 33 i september så tiden går känner jag. Hade hoppats på två barn innan 35, men det är ju kört. 
  • Astrogirl
    Kattflickan skrev 2011-04-05 20:49:02 följande:
    Jag kände mig lite deppig idag, hade hoppats det skulle ta sig direkt efter missfallet. Börjar verkligen längta efter bebis, nu är det över ett år sen vi började försöka.
    Kämpa på Millan. De som fått missfall brukar bli gravida relativt snabbt igen, så det kommer säkert ta sig snart för er. Styrkekram! Vi får stötta varann nu efter våra missfall!! Vi får tänka på att vi kämpar för en bra sak. Glad
  • Astrogirl
    Marsflickan80 skrev 2011-04-05 22:30:15 följande:
    Som jag skrev tidigare, tråkigt med missfall och så orättvist också! Jag hoppas du blir gravid snart och föder en välskapt baby. Det är inte helt kört med barn innan 35, du kan ju få tvillingar? Flört
    Tack, ja vi får se. Har en omgång pergo hemma som jag kan testa och de ska ju öka möjligheten att få tvillingar. Glad
  • Astrogirl
    Marsflickan80 skrev 2011-04-05 22:47:29 följande:
    Pergo? Jag antar att det inte är golv du syftar på Flört
    Är det något preparat?
    Hehe, du lär höra mer om Pergo om du hänger här på FL. Pergotime är tabletter som läkare kan skriva ut till en om man har lite svårare att få barn. Jag fick mina utskrivna på recept av läkaren som hade hand om vår fertilitetsutredning i december, alltså ett år efter vi börjat försöka. Pergotime ska hjälpa äggen att mogna så förhoppningsvis ett eller flera mogna ägg lossnar när ÄL kommer, vilket ökar chansen till graviditet. Glad
  • Astrogirl
    Kaprifolen skrev 2011-04-06 08:59:24 följande:
    Astrogirl- rätta mig om jag har fel nu- men var det inte du som gjorde din utredning i Göteborg på en privatklinik? Vill du delge var det var och har för mig du nämnde namnet på en bra läkare också? Inte för att det är dags dör mig ännu men eftersom jag kommer söka mig till Gbg om det behövs tänkte jag att detta kunde vara bra att veta.
    Stämmer Kaprifolen.

    Jag gjorde utredningen på f.d. Avenykliniken som numera heter Göteborgs Kvinnoklinik.
    http://www.gbgkk.se/ 
    Högkostnadskyddet gäller där också, vilket gör att det inte behöver bli så dyrt som det kan bli på andra privatkliniker. Det var toppen och hela utredningen (spolning, blodprov, spermaprov & analyser m.m) var färdig på en månad. :)

    Jag var på deras mottagning på Avenyn och hade en läkare som hette Ulf Zackrisson. Jättebra och lugn läkare.
    Ni hittar bild på honom här (inte för att utseende spelar någon roll i detta fallet, men kan ju vara bra att få ett ansikte ibland). http://www.gbgkk.se/nyheter.html
  • Astrogirl
    Jojjo77 skrev 2011-04-07 07:59:50 följande:
    Tack för lugnande svar, hoppas att det går bra. Då kör jag på alvedon, blev lite misstänksam när det på informationspappret stog att jag skulle ta Ipren, för det har jag ju lärt mig bl a här, att man inte ska äta.  Jag hoppas att vi har tur som ni och att vi blir gravida direkt efter nästa besök Jag antar att det inte har tagit sig denna månad heller, för det borde de ju sett på VUL igår. Hade ÄL i söndags, kan man se så tidigt att man är befruktad? Det tycker jag att man borde. Jaja, bara att vänta och se för att helt säkert få veta.
    Hej Jojjo. Min spolning gjorde inte ont alls heller. Jag åt en alvedon ca en timme innan besöket. Inga problem. Min kompis som gjorde det innan hennes insemination sade att det spännde rejält i hennes äggstockar, men ont gjorde det aldrig.

    Jag hade precis haft ÄL innan besöket, men han kunde se att ett ägg släppts men han sade att han inte kunde se om det var befruktat då han inte kan se själva ägget, utan det som syns är äggblåsan och om det finns en trasig sådan kvar i äggstocken.
  • Astrogirl
    Kattflickan skrev 2011-04-09 10:54:26 följande:
    Jag var på afterwork igår och slogs av att jag verkligen gillar mina kollegor, de flesta av mina arbetsuppgifter är intressanta, utvecklande och viktiga. Det enda är att det är på tok för mycket att göra som gör att jag känner att jag missar saker och att jag inte hinner med att göra jobbet så bra som jag vill. Får försöka tänka på det när jag känner jobbpanik.
    Åh, det du skrivit här är exakt som jag känner. Älskar mina kollegor och jag har intressanta arbetsuppgifter men på tok för mycket att göra jämt så jag jobbar massa övertid. Vi anställer nya personer hela tiden, men jobbuppdragen fortsätter att välla in så det blir ingen lättnad i arbetsbörda för mig någon gång känns det som. Börjar ledsna på att jobbet är mitt liv. Missar så mycket kul med vänner och annat kul man skulle kunna göra på fritiden eller greja i huset hemma. Har aldrig tid att umgås med vänner och att gå ut och ta en fika eller träffa vänner en vardagkväll är nästan uteslutet då jag nästan alltid jobbar.

    Vännerna ringer mig knappt längre och frågar om jag ska hänga med ut och äta eller på AW för att de vet att jag oftast tackar nej för att jag måste jobba. Jag tycker att jag har en ganska bra lön, men pengar är verkligen inte allt och jag skulle lätt gå ner i lön mot att få gå hem kl 17 varje eftermiddag och inte känna dåligt samvete eller bli stressad över att arbetet bara högar upp sig och det blir ännu mer att göra framöver.

    Har jobbat på detta sättet nu sedan 2007 och jag börjar allvarligt ledsna på mitt jobb, just för att det alltid är så stressigt. Hinner aldrig göra mitt jobb så bra som jag hade velat pga tidsbrist och hinner knappt uppdatera mig på nya redovisnings- eller skatteregler som jag borde göra. Skulle servat mina kunder mer också om jag kunnat och vara mer proaktiv och komma med bra tips, men jag hinner ju inte!!!!

    När jag blev gravid i december så såg jag framför mig en mysig mammaledighet som skulle komma som en välbehövlig paus från mitt jobb, men tyvärr blev det ju MA, och sedan dess känns jobbet ännu mer jobbigt. Jobbet känns inte kul längre och jag bara längtar till sommar och semester. Även mina underbara jobbarkompisar och lön kan snart inte väga upp för det hela längre utan snart måste jag nog se mig om efter annat jobb om det inte blir bättre eller om jag inte blir gravid igen.

    Pust! Idag ska jag inte jobba (så mycket iallafall) för det är så fint väder och vi ska ut i trädgården och greja lite istället och byta till sommardäck på bilen. Imorgon kanske det blir lite mer jobb så att jag håller jobbstressen i schack.

    Avundas alla som har ett bra jobb som ni kan gå hem i tid ifrån utan problem.

    Kram på er alla och kämpa vidare med bebisverkstan! Någon gång händer det!!

    Gris: Jag kände heller inget direkt annorlunda när jag blev gravid. Kanske något mer vitaktiga flytningar närmare BIM men inget annat.
  • Astrogirl

    Grattis Saftis! Hoppas du får en kul fest!

  • Astrogirl
    ifyouweremine skrev 2011-04-09 15:48:16 följande:
    Oj Astrogirl, jag kunde ha skrivit varenda ord av detta. Jag känner igen mig helt, har det precis likadant, fast sen 2005 och inte inom ekonomi utan inom reklam. Det är rätt hopplöst men samtidigt så kluvet. Jag gillar egentligen mitt jobb väldigt mycket och jag älskar mina kollegor, de är som en familj. Men samtidigt längtar jag allt mer efter fritid, hinna göra mer i trädgården än bara det absolut nödvändigaste, träffa vännerna och familjen mer, och ägna mig åt andra fritidsintressen. Men allt har liksom varit på paus i mer än fem år nu.

    Jag har också en "plan" att när/om jag blir mammaledig så ska jag njuta av att vara ifrån mitt jobb och kanske kunna ta upp endel av de saker jag missat de senaste åren. Sen förstår jag ju att det inte är nån semester att ha ett barn, men ibland sover ju barnet och man kan ta det med sig när man gör saker etc. Så det gör ju att frustrationen blir ännu större att det aldrig händer nåt.. 
    Jag tror vi är för lojala och för hängivna. Mina manliga kollegor verkar inte alls jobba lika mycket som jag även om de också har mycket jobb att göra. Har en ny tjej som är nyanställd just för att vi alla har så mycket att göra men hon har inte så mycket erfarenhet så än så länge har hon inte varit så mycket till avlastning men hon lär sig efter hand. Hade jag inte gillat mitt jobb och mina arbetskollegor så mycket som jag gör hade jag sagt upp mig för längesen. Vi får kämpa på och hoppas att vi blir gravida snart så vi får lite förändring i våra liv, men det svåra tycker jag är att hålla stressen på så låg nivå som möjligt för att inte förstöra möjligheterna avseende bebisverkstaden. Det är svårt att inte stressa när man har massor att göra på jobbet. Sedan även om mammaledigheten inte är så mycket ledighet egentligen så är det ju ändå en ny familjemedlem man får ta hand om och ägna sin tid åt och kanske få gjort lite annat emellanåt när bebben sover. Längtar!!!
    Kattflickan skrev 2011-04-09 16:08:43 följande:
    Essalady och Astrogirl: Tråkigt att ni känner som jag gör med jobbet! Hos oss har också många slutat och det är många nya som ännu inte kommit in i jobbet vilket gör att pressen på mig är större. Jag såg också en mammaledighet som en räddning. För en vikarie får oftast inte så många arbetsuppgifter som jag har utan får fokusera på några saker och då kanske denna skulle kunna se till att jag också kom i kapp. Hmm.. lät kanske märkligt men hoppas ni förstod. Dessutom kanske jag skulle få tid att slutföra en del innan en mammaledighet utan att jag fick så mycket nytt att göra.

    Vi får försöka kämpa på och prata med våra chefer om saken! 
    Ja du har rätt. Vore toppen att få en vikarie som man kunde lära upp ordentligt och komma ikapp med allt jobb och sedan gå på mammaledighet i lugn och ro. 

    Jag har redan pratat med min chef förra våren då jag bröt ihop och började storgråta på jobbet, men min chef (även om hon är kvinna) sade bara att jag inte jobbade mer än någon annan här och undrade om jag ville träffa en psykolog. Jag sade att jag klarar mig bra utan psykolog. Blev bara arg!! De räknar framförallt debiterbara timmar mot kund. Jag som hade gjort en hel del internjobb och upprättat mallar och andra verktyg som jag och mina kollegor kan använda för att förenkla vårt jobb var ju inget värt då om de bara pratar debiterbara timmar. inte bra att jobba som konsult. Ska nog söka jobb som ekonomiansvarig på något företag istället om det inte blir bättre. 

    Vi får hoppas vi blir gravida, snart så får vi något mysigt att se fram emot!!
  • Astrogirl
    ceke skrev 2011-04-09 15:14:59 följande:
    hej på er.

    Nu har vi en rätt jobbig dag. Hade en blödning i samband med toabesök (nr 2) i förmiddags och tja.. det är ju bara framtiden som kan visa om det är början på ett missfall eller om det bara är min knäppa kropp som är knäpp.

    Men tiden går sakta och tja.. jag vill bara att den ska flyga fram. Ringde gynakuten, men det är ju alldeles för tidigt att se nåt, så det är bara att vänta.. Vänta är allt jag inte har nån lust med just nu. Tidsmaskin tack!
    Håller tummarna att det inte är missfall. Har läst att det är vanligt med blödningar under graviditeten, särskilt i början eller om moderkakan sitter nära livmodertappen, så vi hoppas det är en helt normal liten blödning. 
Svar på tråden Vi över 30 som längtar efter första barnet