Efter ca 4 timmars sömn inatt (kunde inte riktigt varva ner efter testet och konstig dygnsrytm sen nyår) så tog jag ett nytt test imorse och strecket var minst lika tydligt som igår. Så kan nog utesluta att det var testet som var felaktigt iaf... 
Förra gången när strecket var så starkt som idag hade det gått fem dagar efter BIM. Nu vet jag ju inte riktigt när BIM var och så hade jag ju lite försprång med hcg:et i kroppen redan. Men borde ha haft ÄL runt 17-18:e december skulle jag tro och då borde jag vara ca 4+1 eller 4+2 nu.
Jag avvaktar nog att ringa både bm och gyn, jag vet att de bara kommer att säga att det enda jag kan göra är att vänta. Lärde mig det i förra omgången av besök och kontakt med dem. Det går ju heller inte att se så mkt så här tidigt.
Jojjo77 skrev 2011-01-03 10:28:57 följande:
Ernlia - hoppas att det är ngt! Skulle, som de andra också skrivit, ringa bm eller gyn för at kolla upp så att du slipper alla hjärnspöken.
Polarlantis - jobbigt att bara gå och vänta. Jag skulle nog i ditt fall också ringa bm eller gyn, man blir ju knapp annars!
Lycka till till er båda och till alla andra!
EGO: Här startade mysveckan igår, så nu är det bara att köra på och sen vänta, vänta och vänta. Igår kväll när jag skulle somna låg jag och funderade på hur det skulle vara att få en liten och fick då världens panik! Är det verkligen det jag vill eller har det bara blivit en grej??? Helt plötsligt tyckte jag att våra liv är helt perfekta och vet inte om jag vill byta dem mot något annat. Har jag blivit helt galen eller förstår någon vad jag menar?!?!? Det kanske är jag som ska föla mina egna råd och ringa psykolog!!!
Jag förstår dig helt och hållet! Kunde inte ha sagt det bättre själv. Följer man bara nån form av norm och skaffar barn för att man "måste" och känner att tiden börjar rinna ifrån en? Eller är det faktiskt nånting man vill? Jag vet faktiskt inte, men jag tror att det har med kontrollbehov att göra. Vi är ju rätt bra på sånt här i tråden.

Vi är ju dessutom så erfarna och kloka att vi inser att massor kommer att ändra när det kommer en liten i familjen och varför ändra på något som redan är bra (dvs våra nuvarande liv). Jag väljer dock att tro på samtliga i min omgivning som menar att få barn är det bästa de har gjort, det finns inget som kan jämföras med det.
Och det måste ju finnas nån anledning till att vi hänger här så mycket och våndas också!