Mrs Westrum skrev 2010-09-14 09:21:03 följande:
Flisanzigge: Sa dom det pa sjukhuset? Att ditt barn holl pa att svalta ihjal? Isafall forstar jag verkligen att du gick till ersattning! Om du laste hela mitt inlagg sa sag du kanske att jag papekade att vi kulturellt ar franvanda amningen. Flockdjur brukar ju amma varandras bebisar, precis som vi gjorde nar vi levde I storfamiljer. Sa loste man mat till bebisar nar mamman inte kunde. Sa gor vi inte langre, eftersom vi inte lever sa langre och vi har tillgang till ersattning sa att vara sma kan overleva. Sa kara Flisanzigge, om du laste inlagget sa handlade det om mammor som VALJER ersattning istallet for amning, trots att dom och barnet ar friska och vardinstitutionerna ar for slappa med att ge ersattning bara for att "det ar jobbigt att amma"
Nu har jag läst ditt inlägg flera gånger och jag måste säga att det inte framgår speciellt tydligt att det bara handlar om dem som väljer bort amningen. Men det kan vara jag som är känslig och feltolkar
Jag lämnade sjukhuset efter andra dygnet, ansåg inte att de kunde hjälpa mig. Fick bara till svar att amningen skulle komma igång med största sannolikhet. Fick tjata mig till lite ersättning fast de vägt henne och insett att hon inte fick i sig något, trots bra sugteknik. På sjukhuset hade hon gått ner det som anses som "normalt". Hemma ammade jag under dagen och sen fick hon ersättning en gång på kvällen, allt från ca 20-40 ml. Trots detta så hade hon gått ner ytterligare 100 gr vid första vägningen 4 dagar senare.
Bvc skrev ut nässpray till mig och jag fortsatte att amma och gav sedan ersättning efter amning och då slök hon ca 40-70 ml ersättning vid varje mål. Detta tog jag som ett klart tecken på att det inte fanns tillräckligt med mjölk. Vid varje pumpningstillfälle fick jag ut ca 5 ml, långt ifrån ett tillräckligt mål för en 3 veckors bebis!!!
Jag anser att jag gjorde mitt bästa för att kunna amma. När det gick så långt så att jag inte gjorde något annat än tog nässpray, ammade och pumpade och det inte kändes bra längre, då gav jag upp. Dessutom så ville dottern i slutet inte längre ha mitt bröst då hon bara blev arg då det inte kom något när hon var hungrig.
Det fanns 2 anledningar till att jag kämpade med amningen.
1, Önskade att hon skulle få så mycket hjälp som möjligt med sitt immunförsvar
2, det var mycket mysigare att amma än vad jag hade föreställt mig
Däremot så har jag tyckt att det har varit väldigt skönt med att veta hur mycket hon fått i sig när jag gett ersättning. Det har lugnat mig lite att veta hur mycket och att hon då är mätt. Avlastning från pappans sida har varit guld värt!
Skönt har det oxå varit att slippa skylta med sina bröst när vi varit iväg, vilket jag inte har varit bekväm med. Kanske att man hade vant sig men jag tror inte det.
Visst kändes det tråkigt att ge upp amningen men absolut inte för att jag anser att ersättningen ger en sämre näring och ger barnet sämre förutsättningar utan mer för egen del med missad "amningsnärhet"
Jag tycker att det är tråkigt att jag fick avbryta amningen mycket tidigt
