• Kattflickan

    Downs syndrom - Vi gjorde abort

    Yanalems mamma: Hoppas det blir bra snart. Undrar om det är samma sak som jag har. Min blödning har ju hållit på länge nu. Har du mått dåligt i övrigt med feber?

  • Kattflickan

    I början av den här veckan avtog blödningen och jag trodde den skulle försvinna. Den kom tillbaka med full kraft i fredags, jag ringde gynakuten och de sa att eftersom inga rester setts när jag var där för typ 2 veckor sen så är det säkert bara mensen som kommit igång. I fredags kväll blödde jag jättemycket, men var bortrest. Det kom ut en stor slamsa. Nu blöder jag lite mindre men ändå rätt mycket. Har lite molvärk till o från i magen. När ska man veta om det är allvar eller inte???? Kan de ha missat rester senast jag var där? Jag har ingen feber iallafall men känner mig jätteorolig för att ha en infektion.

    Millan 

  • Kattflickan

    Tack Lise W, jag ska ringa dem imorgon och säga att de får lov att ta mig på allvar! Nu har det ju faktiskt gått över 5 veckor sen aborten, snart 6 och jag har aldrig upphört att blöda. 

    Millan 

  • Kattflickan

    Jag har blödit mycket mindre idag, det har bara kommit litegrann, så jag försöker vänta ut nån dag till och se om det är avtagande eller inte, kommer det igen så åker jag in till gynakuten utan att ringa innan! För ringer jag så förklarar de bara bort det hela. Har inte haft direkt ont i magen idag heller. Märkligt att det kan gå så mycket upp och ner. Men helt blödningsfri har jag inte varit sen aborten som nu är 5,5 veckor sen. jag har kollat av min temp de senaste dagarna och den har varit låg.

    Lindis: Jag hoppas verkligen att  det är en ofarlig blödning! När kan ni göra ett ultraljud där ni får se hjärtat? Om några veckor? 

    Millan 

  • Kattflickan

    Låter jättebra Lindis! Den 22 är ju redan i nästa vecka, så snart får du se den lille (a) igen!

    Jag gjorde ett ultraljud i vecka 8, precis innan min semester och det lugnade mig jättemycket, känns så bra när man sett hjärtat slå.

    Jo, jag orkar inte dras med blödningarna längre, så om de inte upphör om några dar så kontaktar jag gynakuten. Min privata gynekolog tror jag har stängt för renovering, annars hade man kanske kunnat kontakta honom.

     

  • Kattflickan

    Hej,

    Min blödning tilltog igen. Så idag var jag hos gynekologen. Då såg läkaren iallafall att det verkar finnas kvar en liten bit moderkaka i livmodern. Så jag fick cytotech, ska ta i helgen. Men infektion har jag iallafall inte...än. Sänkan såg bra ut, ingen feber och idag har jag inte haft nån molvärk i magen.

    Ska få komma tillbaka om en vecka. Så det var bra att jag lyckades få en tid!

    Millan 

  • Kattflickan

    Jag har nu fått cytotec, två gånger, fick inga kramper men blödde mer, hoppas jag blött ut det mesta, även om jag fortfarande blöder en del. Imorgon ska jag på återbesök och jag vill verkligen slippa en till skrapning. Jag har inte fått nån feber iallafall och sänkan var bra, så nån infektion har jag inte iallfall. Däremot har jag varit trött, men det kan bero på blodförlusten eller cytotec.

    Vi har fått en kallelse till möte på Akademiska om ivf pgd. Sen får vi se om vi får en remiss till Stockholm för att göra det. Stackars sambon ska lämna spermaprov. Fast jag undrar om vi fick hem fel info, för i den verkar det som om han ska sövas och genomgå biopsi i pungen för att få ut spermier. Men varför skickade de då med ett rör hem? Han är helt skärrad, jag ska ringa dem imorgon och fråga om de verkligen skickade med rätt infoblad.

    Tack för din omtanke LiseW! Hur är det själv?

    Millan 

  • Kattflickan

    Den här gången ska moderkaksprovet gå bra Lindis! Visst är det en häftig känsla att se hjärtat slå. 

    Jag blöder lite mindre idag och de såg ytterst små rester kvar, som ska komma ut av sig självt. Så förhoppningsvis är jag nu på väg att sluta blöda.

    Sambon ska bara avge  ett vanligt spermaprov, ingen biopsi, de hade skickat fel info. Det roliga är att först tyckte han det kändes lite jobbigt att avge ett vanligt spermaprov, men när han läste om biopsin så blev han skärrad och idag jättelättad att slippa den och bara ta ett vanligt spermatest

  • Kattflickan

    Hej,

    Jag tror att jag har fått en knäpp. Är hemma och är förkyld idag och har haft alldeles för mycket tid att tänka. Plötsligt tänkte jag tanken "Tänk om vi valde fel!". Tänkte på de två barnen jag aborterat, hur mycket jag kände för dem och att jag faktiskt är stark, har en god inkomst, är mogen nog att kunna ta hand om ett barn med DS. Trots att vi diskuterat igenom hur vi skulle göra hur många gånger som helst så kände jag nu att vi kanske gjort fel val, helt fruktansvärd känsla. Hade vi inte gjort första aborten hade jag troligen haft en liten 6 månaders flicka, med DS.  Hoppas den här känslan försvinner, för jag har inte känt så här tidigare, känns jättejobbigt att tänka att vi kanske valde fel. Tidigare har jag tänkt på barnen, som jag inte vill ska få en svår uppväxt och ännu hårdare vuxet liv.  Jag har sommararbetat med vuxna med funktionshinder så jag vet att livet som vuxen med ett handikapp är svårt. Nu tänker jag på mig själv, att jag hade älskat barnen, att jag så gärna vill ha ett barn. Det här kanske var min chans att få barn, det hade kanske kunnat bli bra? 

    Tvivlar ni andra någonsin? För mig är det här nästan första gången faktiskt. 

    Millan

     

  • Kattflickan

    Tack för ert stöd.

    LiseW: Igår försökte vi prata på samma sätt som vi gjorde innan aborterna om varför vi inte vill föda ett barn med DS. Det hjälpte en del och idag känns det bättre och jag känner mer att vi tagit rätt beslut. Märkligt att mina tvivel kommer så långt efteråt. Kanske beror på att jag mer än någonsin vill ha ett barn. Det känns som om det kommer att dröja ett tag innan vi ens kan bli gravida. Tror det kommer att ta tid innan vi ev. får göra ivg pgd. Om ca 4 veckor ska vi komma på ett möte på Reproduktionscentrum i Uppsala och förhoppningsvis få reda på om vi får en remiss till Karolinska. Sen är det ett antal månaders väntetid på karolinska.. 

    AlidaC: Jag tycker också att du ska stå på dig och be om moderkaksprov. Tror att Limpan fick en remiss att göra moderkaksprov och åkte till närmaste universitetssjukhus och gjorde det. Det känns  mycket bättre att veta hur det är i vecka 12 än i vecka 16-17. Numera är risken ungefär densamma vid moderkaksprov och fostervattensprov. Risken ligger mest hos den som gör provet. Är det en person med lång erfarenhet är risken mindre för missfall.

    Min blödning har minskat mycket och nu kommer det bara lite, lite och mest brunt blod så jag hoppas på att det inom en vecka har upphört helt. 

    Millan

     

Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort