• Victoria70

    Downs syndrom - Vi gjorde abort

    Idag är det 11 dagar sedan aborten. Tårarna rinner fortfarande på mig varje dag och jag känner en sån stor sorg och förlust. Visst har det blivit bättre, man jag vill så gärna ha ett till barn, men tiden rinner iväg. Har tidigare haft ett missfall och det har tagit tid att bli gravid igen och så slutar det i en abort.

     Hur lång tid tar det innan mensen är tilbaka igen och vågar jag försöka igen?

    Gjorde aborten efter 17 veckor och det var inte roligt. Orkar jag gå igenom samma sak igen, jag jag tror det, men då vill jag göra moderkaksprov istället för fostervattenprov då man kan göra det betydligt tidigare. Är det någon som har varit i samma situation som jag?

    Sorgsen

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-02-09 11:43
    I början av februari för 1 år sedan var det tänkt att vårt barn skulle ha kommit. Känner att jag vill uppdatera tråden med hur jag mår nu när det har gått en tid för er alla som behöver stöd i ert beslut. Livet går vidare och jag mår bättre.

    Klart att jag tänker på det barn som jag inte fick, men för mig var det ett val som var rätt för mig. Vi som är här och har varit i den här tråden har funnit ett stort stöd genom att känna att man inte är ensam. Här kan man älta, vara ledsen, glad, frusterad, arg eller bara läsa.

    Det finns många som gärna vill påpeka att det val vi gjort inte är rätt. Du som besöker den här tråden och tycker att vi fel som gjort abort pga. DS har rätt att tycka så och jag är medveten om att man kan tycka så, men skriv det inte här.

    Låt tråden vara ett stöd för alla som tagit detta svåra beslut att avstå från ett barn.

    Kramar till er alla superkvinnor!

  • Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort
  • Lindis1974

    Ussika: och jag blir ledsen av din kommentar. Du kan omöjligen sätta in dig i vår sist.
    Vad är det för fel på människ

  • Lise W

    Ja Lindis vad är det för fel på människor som MÅSTE döma/fördöma utan att ha en susning om vad som rör sig i huvudet på andra, jag har så många gånger tagit illa upp o verkligen "försvarat" mitt beslut, men kommit fram till med tiden att det spelar ingen roll vad jag säger, folk gömmer sig bakom sin skärm här och kommer med fingervisningar, det är inte ens värt mödan att besvara för min del längre. Jag VET i mitt hjärta vad o hur jag tänker, låt dem tycka vad de vill. De största förlorarna i livets lotteri är dem som inte kan sätta sig in i andras situation o ha förmågan att känna empati o förståelse för andras tankar och beslut oavsett vad de månde vara.

    Stor kram på oss.

  • Kattflickan

    Majzzan: Jag förstår dina tankar, sorglig historia men skönt att du fått friska barn efter det! Förstår att du fortfarande tänker på Max, jag tror inte jag kommer sluta tänka på mina barn någonsin, men sorgen bleknar förhoppningsvis.

    Ussika: Du kanske skulle ha bemödat dig med att läsa mer än bara titeln på tråden innan du kommenterade.

    Millan 

  • Ussaka

    Jag skriver inte att ni har gjort fel. Jag skriver att jag blir ledsen. Och det kan man väl få bli, ni blir det ju själva?

  • Lise W
    Ussaka skrev 2011-10-16 11:35:16 följande:
    Jag skriver inte att ni har gjort fel. Jag skriver att jag blir ledsen. Och det kan man väl få bli, ni blir det ju själva?
    Jo det räcker väl att vi är det då.
  • Lindis1974

    Ussika: hur tycker du att det passar in i sammanhanget ? Har du samma erfarenheter som oss? Är du i tråden för att ge oss stöd? Har du en aning om hur det känns ?

  • MaHo89

    Hej.

    Vi hade tyvärr inget val direkt, vår dotter var så sjuk att vi fick välja på att avbryta då (v. 20) eller att hon skulle dö vid förlossningen så vi "valde" att avbryta i vecka 20.

    När vi var i vecka 12 fick vi veta att det kunde röra sig om downs syndrom och då snurrade tankarna omkring, ska vi behålla eller inte?
    Vi hade bestämt oss innan resultatet kom att om så var fallet skulle vi behålla, men det var inte heller något lätt beslut.

    Jag vill bara säga att det här var ert beslut och då var det rätt beslut, man ska känna att man vill och kan ta hand om ett barn med speciella behov.

    Vi fick iaf veta att när vi blir gravida nästa gång kan vi ta moderkaksprov redan i vecka 10 för att se om barnet har samma sjukdom.

    Förra gången tog vi det provet i vecka 13, men det visade ju inget då hon inte hade någon kromosomavvikelse utan det är i DNA:t        

    Skickar kramar till dig!  

  • MamMmAn

    Tänk om det fanns test för alla typer av funktionshinder. Undrar hur många som då skulle väljas bort.? Ett barn med DS är många gånger en piece of cake om man jämför med ex autism, grav utvecklingsstörning, flerfunktionshinder etc. Å sen är det inte helt riskfritt med fostervattensprov.

  • Kattflickan

    En piece of cake för vem? För föräldern eller barnet? Och vem värderar det? Barn med DS har ofta fler funktionshinder eller fel på hjärta och organ. 

    Jag önskar att det fanns test för fler funktionshinder också, men än gör det inte det. 

Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort