Downs syndrom - Vi gjorde abort

Kan man be dem kolla nackspalten?
Vår var i ju för sig jättebra sist trots DS så jag vet inte om det skulle lugna mig.
Vilken läkare hade ni denna gång?
Tack Millan och kram tillbaka.

Hej på er!

vet precis... Gjorde ett avbrytande i v20 med vår lilla tjej efter att ha fått reda på RUL att hon hade fel på hjärnan, hjärtat och även kromosomer. Visst fanns ett val, men vilket val var det att göra egentligen?? Vi hade en pojke på tre år redan och vår relation och ett långt liv med många utmaningar redan som det var... Behöver inte sägas att det var den värsta tiden i mitt liv- utan någon som helst konkurrens....

Ett halvår efter att hon skulle ha fötts kom en liten underbar kille till oss som nu är 13 månader och livet är vackert igen... Nu är det så att jag är gravid igen... Vi har alltid sagt att vi önskat oss tre... särkilt pga av vår tidigare förlust, men nu visar det sig att jag bär jag på tvillingar ;) Helt otroligt!!  Vi får en bonus ;)

Helt plötsligt fick vi dock inte göra MKP (som vi gjorde med son nr2) då det är tvillingar så vi gjorde KUB istället. Bra siffror på över 2500 och 3600.Försöker nu pusta ut och inte gå vidare med ytterligare tester... Men oron finns alltid kvar. Den bär man alltid med sig. Det är inte möjligt att gå en normal graviditet och enbart vara förväntansfull. Har det hänt kan det hända igen- så känns det i mig... och det stämmer ju med statistiken- att vi har en förhöjd risk att råka ut för det igen... trots att det handlar om slumpen... Förklara det den som kan... Men jag försöker tänka så här: 80% av de graviditeter med kromosomavvikelser som startar- avslutar kroppen av sig själv med tidigt missfall. Bara det är ju ett bevis på att livet själv väljer bort dessa foster för att de är mindre livskraftiga... Att det skulle ske en mutation igen och dessutom gå så långt in i graviditeten innan man upptäckte det är ju mindre troligt egentligen... Sen är det ju allt annat som kan inträffa som inte har med kromosomer att göra, och den den oron läggs ovanpå den vi redan bär... så det är ju ingen tröst att vad som helst ändå kan vara fel på allas våra bebbar om nån tror det...

Bara en sak till... INGEN ska döma eller påstå sig veta vad man skulle gjort i någon annans ställe. Ingen annan kan fatta ett beslut för ditt liv! Ingen ska heller klampa in här och tycka saker. Det här är ett forum för sorgebearbetning och oroshantering. Ni kan starta en egen tråd och tycka hur mycket ni vill... Jag respekterar era åsikter- bara inte att ni anser att ni har rätt och någon annan fel...   Största och ödjmukaste respekt för varandras sorg och inte döma... bara det...

/ K 

Hej alla!
Nu är det evigheter sen jag skrev något här inne och det beror på att jag inte har orkat göra så mycket över huvudtaget eftersom jag mått dåligt pga av den lilla i magen, varit riktigt nervös samt att det varit så många som klampat in här utan att visa hänsyn. Jag har läst allt och håller tummarna för oss alla och det är spännande med så många bebisar som är på väg eller redan har tittat fram!

Som jag skrev för ett bra tag sen visste jag att jag skulle få kämpa för att få göra moderkaksprov och det var helt kört. Det var bara att vänta på kub och sedan få göra fvp. Vi gjorde kub idag och fick en risksiffra på 1/2448. Känns så otroligt skönt men inser idag hur nervös jag varit för hela kroppen föll ihop nu när spänningen släppte. Vi har bestämt oss för att nöja oss med det resultatet. Förra gången med vår lille kille hade vi en risk på 1/2 eftersom både mina hormonnivåer var påverkade och vi hade en bred nackspalt.

Lindis: Kramar inför imorgon!

Millan: Så skönt att det börjar gå bra. Det här är min andra ivf-graviditet. Har du lätt att bli gravid så har du ett stort försprång i den processen!

Stora kramar till oss alla här inne!

Ler, ... lite här så otroligt lika vi känner ändå o reagerar på saker o ting, vad skönt det är att ha er...

Jodå Millan BF idag faktiskt, känner mig inte direkt jätteorolig, lite less att vänta men mest orolig att något annat ska hända nu, nu när man varit med om allt detta o gått såhär långt, varför ska man då få lyckan att allt bara blir smidigt o bra? ja mer sån oro liksom, ja nu får vi se liten kommer när liten är klar.

O alla goa tjejer här, vi finns i våra tankar stora kramar om

Lise

Sångerska: Beklagar din lilla flicka, hoppas det går bra nu med dina tvillingar! Kan man inte göra moderkaksprov då?

Lindis: Ja, vår läkare tittade på nackspalten efter att moderkaksprovet gjorts. Vi hade Karin Eurenius som läkare vid båda moderkaksproven, jag tycker hon var jättebra.

AlidaC: Grattis till bra KUB-resultat!  Tråkigt att du känner att du inte vill skriva här för att det finns de som skriver dumma kommentarer. 

Kramar!

Millan 

Nu har jag gjort provet.
Den jobbiga väntan har satt i gång.
Någon som vet hur stor risken är för upprepning ?

Nu Lindis ska du bara precis vila o ta det lugnt även om väntan är lång.

Jag har ingen aning om hur stor risk det är, tror det är olika från person till person med olika diagnoser osv, men för oss i denna tråd är det väl än sålänge "bara" Millan som tyvärr råkat ut för det.

Jag håller alla tummar o tår här för er.

kram Lise

Hade fått papper om det. Risken för mig 0,7 % plus en 1% för att man hade avvikelser förut.
Inte så farligt men ändå så orolig. Vill bara sova och vakna på måndag ;)

Lindis: Försök att ta det lugnt bara, hoppas du får svar redan på fredag och att det är ett bra svar!

Tittade läkaren något på bebisen? Kändes det bra att få se den iallafall?

Tror du är mer nojig pga att det hänt mig 2 ggr. Men tänk på att det är grymt ovanligt! Det är ju i snitt som det är 1 % högre risk och då är det såna som mig som drar upp snittet. De flesta har egentligen ingen förhöjd risk.

Kram!

Millan 

Millan: ja dem ringer senast fredag om det är dåligt besked. Annars får vi brev. Ja dem tittade en hel del på bebis. En liten vilding på 7 cm.
Vi hade samma läkare som Er. Jättebra var hon.
Ja det är ovanligt såklart att det händer igen. Ska försöka sluta nojja så :)