ADD symptom hos vuxna
<div class="quote"><div class="quote-nick">janniahlholm skrev 2011-01-14 05:15:13 följande:div>jag blir mer och mer frustrerad varje dag över hur mycket jag känner igen mig i det ni skriver.men jag har ändå lätt för saker som får mig att känna "nej.. jag har nog inte ADHD"
t.ex. har jag inga inlärningssvårigheter alls, över huvud taget, har alltid haft superlätt i skolan, alltid varit klassad som "smart" osv. har ett otroligt bra minne när det gäller läsning, att lära mig låttexter utantill, dressyrprogram, hoppbanor (är ryttarinna som ni kanske förstår)
Men de riktigt viktiga sakerna i livet kommer jag aldrig ihåg! Föräldrars födelsedagar, dock kan jag komma ihåg vänners födelsedagar utantill, rabbla allas telefonnummer, men mitt EGET glömmer jag!!
Glömmer alltid den saken som jag "skulle" göra, t.ex. idag var jag tvungen att åka till en stad 4 mil bort för att gå på min bank, jag skulle låsa upp min internetbankdosa, när jag kommer in på banken (hade känt mig duktig hela vägen dit för att jag kommit ihåg barnvagn, skötväska, välling osv osv) så kommer jag på att jag glömt dosjäveln hemma, den enda anledningen att jag över huvud taget satte mig i bilfan och åkte!!!
ibland ställer jag något i trappen för att jag ska ta det när jag kört ut bilen ur garaget, och saken jag ställt där är anledningen att jag över huvud taget ska åka någonstans (luddigt.. försöker förklara bättre)
Jag ska lämna en kartong med kläder till en vän, den är stor och otymplig så jag ställer den i trappen, kör ut bilen och åker iväg till vännen, väl där inser jag att kartongen står var i trappen.. alltså åkte jag till vännen i "onödan".. SUCK!
varför har jag ett sånt sjukt bra minne på vis!?
ibland kommer jag inte ens ihåg min dotters fyra sista siffror och får verkligen tänka för att komma ihåg vilken ordning siffrorna kommer i personnumret? om det var 09 eller 05 eller 12 först.. :S
förlåt om jag babblar, även det är en sak jag är duktig på, börjar prata om någonting för att jag ska komma fram till en poäng med det hela, men jag lyckas alltid villa bort mig själv någonstans på vägen dit och pratar till slut om nåt helt annat..
förlåt igen.. :P suck..div>Man brukar se till minne på olika sätt beroende på situation och delar även in den i olika områden. Vid neuropsykiatriska störningar är det nödvändigtvis inte minnet i sig som är 'förstört' utan bristerna i uppmärksamhet och koncentration som gör att information som vi bombarderas med i vardagen eller arbetar med inte hinner befästas eftersom man är väldigt 'lättdistraherad' och därmed flyttas fokus snabbt och enkelt (och ofrivilligt) till något annat vilket leder till att man inte kan hålla 'de där sakerna' i huvet medan man arbetar med det. Detta kallas vanligtvis för arbetsminne eller korttidsminne (beroende på teori)
Det är ett första steg i processen att minnas och det finns flera modeller om HUR det sedan tar sig över i långtidsminnet hos oss. Och att hämta information som personnr du redan känner till (alltså lagrat i långtidsminnet) handlar således om en omvänd process där uppmärksamhet inte nödvändigtvis är så inblandat. Det är liksom två olika saker. Ta in information och Hämta information och vid npf har man svårigheter att Ta in information med avseende på minne.
Sen tillhör arbetsminne och uppmärksamhet till det område man i neuropsykologin kallar för stödfunktioner. Dvs de hjälper till att hantera information vi utsätts för vardagligen, som att läsa en bok, lyssna till ett samtal etc. Och dessa stödfunktioner är mycket lätt påverkade av mååååånga saker, inte bara npf, utan mående, situation, medicineringseffekter, trötthet, kost, etc. Det är dock extra intressant att titta vidare på dessa funktioner om man haft en nedsättning av dessa en längre tid och inte bara ibland.
d.gif" bor
der="0" alt="Kräks">
dth="15" height="15"> Varför misstänker