Sökning: d
|
-
dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Dessutom är det kul, lätt att slå ihjäl en timme på om man har tråkigt.<div id="forummessagefooter">http://tjockkatt.webblogg.sediv>
-
<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2011-01-23 22:33:31 följande:div>Jag vet inte. Men jag ogillar att befinna mig på nya platser där jag inte har en susning om hur något fungerar. Samma gäller nya arbetsplatser, tillställningar med nya människor. Det är bara jobbigt helt enkelt.
Men du, tack för tipsen!div>Jag känner igen mig, jag är väldigt mkt så också. Men jag tvingade iväg mig och försökte övertyga mig om att det skulle bli jättekul och en enorm boost för självförtroendet om jag började träna igen efter 5 års uppehåll. Och det stämde ju, det är jättekul och jag mår mycket bättre nu i psyket . Dessutom har jag redan tappat 2 kg sen jag började och bara det är ju efterlängtat sen en graviditet.
Apropå WII, hade tänkt att skaffa det som alternativ eftersom jag gillar att spela datorspel o så, men jag inser att även där kommer jag att tröttna efter ett par gånger.. :( -
<div class="quote"><div class="quote-nick">Samarkand skrev 2011-01-24 08:14:29 följande:div>Jag känner igen mig, jag är väldigt mkt så också. Men jag tvingade iväg mig och försökte övertyga mig om att det skulle bli jättekul och en enorm boost för självförtroendet om jag började träna igen efter 5 års uppehåll. Och det stämde ju, det är jättekul och jag mår mycket bättre nu i psyket . Dessutom har jag redan tappat 2 kg sen jag började och bara det är ju efterlängtat sen en graviditet.
Apropå WII, hade tänkt att skaffa det som alternativ eftersom jag gillar att spela datorspel o så, men jag inser att även där kommer jag att tröttna efter ett par gånger.. :(div>Jag är likadan, drar mig för platser/omständigheter där jag inte känner att jag vet hur det fungerar. Därför tar jag alltid med någon de första gångerna. Till och med när jag startade mitt företag så fick min sambo eller pappa agera assistent på inspelningarna bara för att jag skulle vara trygg. Kanske låter jättekonstigt men det fungerade även fast de inte vet något om vad jag håller på med. Bara att de var där gjorde att jag kunde koppla bort det. Kunderna tycker inte att det är konstigt då jag har med mig nån anhörig, jag ger bara dom en ljudbom så tänker dom att ja de hjälper henne med det tekniska. -
<div class="quote"><div class="quote-nick">Samarkand skrev 2011-01-24 08:14:29 följande:div>Jag känner igen mig, jag är väldigt mkt så också. Men jag tvingade iväg mig och försökte övertyga mig om att det skulle bli jättekul och en enorm boost för självförtroendet om jag började träna igen efter 5 års uppehåll. Och det stämde ju, det är jättekul och jag mår mycket bättre nu i psyket . Dessutom har jag redan tappat 2 kg sen jag började och bara det är ju efterlängtat sen en graviditet.
Apropå WII, hade tänkt att skaffa det som alternativ eftersom jag gillar att spela datorspel o så, men jag inser att även där kommer jag att tröttna efter ett par gånger.. :(div>Vad som försvårar ytterligare förutom en "släng" av social fobi, är igångsättningssvårigheterna i kombination med ett stort, stort behov av att se resultat omgående samt bristen på tålamod. Allt det här sabbar rejält för mig.
När jag väl lyckats komma igång vill jag se resultat genast. Positivt resultat = motivation för att fortsätta.
Men riktigt så fungerar det ju inte vid träning. De där extra kilona försvinner liksom inte efter ett 30 min träningspass och konditionen förbättras inte märkbart efter en promenad på 15 min. Det tar flera gånger än så innan man ser eller märker av en förändring och jag förstår detta rent teoretiskt men det fungerar aldrig för mig i praktiken. Jag hinner träna 1-3 ggr och hinner ju aldrig se något resulatet whatsoever, jag blir less och tröttnar. Samma jävla visa varje gång.d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif" border="0" alt="Obestämd">
-
Är det någon av er som har provat propavan? Jag fick det utskrivet idag men är lite fundersam om det verkligen är bra. Blir man helt däckad dagen efter?
-
<div class="quote"><div class="quote-nick">BeaBee skrev 2011-01-24 13:00:53 följande:div>Är det någon av er som har provat propavan? Jag fick det utskrivet idag men är lite fundersam om det verkligen är bra. Blir man helt däckad dagen efter?div>Jag har provat. Det var inte så däckande, men tänk på att inte ta den försent. Tar man den efter tolv så är det svårt att komma upp tror jag.
-
Hej, jag tänkte bara kolla hur det är med alla er idag och om har haft en bra helg?
<div class="quote"><div class="quote-nick">TjockKatt skrev 2011-01-24 15:10:33 följande:div>Jag har provat. Det var inte så däckande, men tänk på att inte ta den försent. Tar man den efter tolv så är det svårt att komma upp tror jag.
dth="15" height="15">div>Tack då tar jag det innan tolv ikväll! Hoppas att jag inte är för sliten imorgon eftersom jag har ett viktigt möte på morgonen..
-
Nu kommer jag inte ihåg riktigt vad som svarades till mig.. Men jag vill ändå komma in och skriva lite så ni inte tror att jag helt plötsligt bara skitit i det.
Det första jag vill skriva, är att jag också, som jag kom på idag här, upplever mitt ex som ibland, helt personlighetsförändrad.. brukar skoja till min mor om att jag undrar om han är schizo...
Ena stunden är han hur go som helst och givmild och omtänksam,.. nästa stund har det vänt och allt läggs över på mig.. då att han har köpt eller gjort en viss grej till mig, blir istället till att han undrar va fan han gjorde just det för.. fast jag har sagt tack och sagt hur mycket jag uppskattar det... bara ett exempel.. ett annat är helt enkelt att han är snäll och gå till att bli helt störd, säga jättebarnsliga saker utan anledning..
så jag undrar om det inteär så att han får mig att känna det som att jag tror Jag har problem, fast jag inte har det...
Nu minns jag inte ditt namn här, men du som har en pojkvän som gjorde slut.. förstår att det måste vara riktigt jobbigt att han inte ser hur Han är, utan bara ser dina problem och fokuserar på dom.. Det är så svårt såna gånger..
Jag hoppas iaf att han inser nångång, det värsta är att man inte kan få dom att göra det förren dom är redo... *suck* -
<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (Madde) skrev 2011-01-24 20:39:27 följande:div>Nu kommer jag inte ihåg riktigt vad som svarades till mig.. Men jag vill ändå komma in och skriva lite så ni inte tror att jag helt plötsligt bara skitit i det.
Det första jag vill skriva, är att jag också, som jag kom på idag här, upplever mitt ex som ibland, helt personlighetsförändrad.. brukar skoja till min mor om att jag undrar om han är schizo...
Ena stunden är han hur go som helst och givmild och omtänksam,.. nästa stund har det vänt och allt läggs över på mig.. då att han har köpt eller gjort en viss grej till mig, blir istället till att han undrar va fan han gjorde just det för.. fast jag har sagt tack och sagt hur mycket jag uppskattar det... bara ett exempel.. ett annat är helt enkelt att han är snäll och gå till att bli helt störd, säga jättebarnsliga saker utan anledning..
så jag undrar om det inteär så att han får mig att känna det som att jag tror Jag har problem, fast jag inte har det...
Nu minns jag inte ditt namn här, men du som har en pojkvän som gjorde slut.. förstår att det måste vara riktigt jobbigt att han inte ser hur Han är, utan bara ser dina problem och fokuserar på dom.. Det är så svårt såna gånger..
Jag hoppas iaf att han inser nångång, det värsta är att man inte kan få dom att göra det förren dom är redo... *suck*div>Det var nog mig du tänkte på :) Ja, det är väldigt svårt, dels för att han har blivit mycket förändrad, så jag började också fundera på om han är schizo eller jag har blivit schizo plötsligt. Det är en väldigt läskig känsla när man inte känner igen person som man älskar. Att han är utbränd och inte vill bli sjukskriven eller ens gå till läkaren för det, är det tunga för mig och att det är det som gjort honom så förändrad.
Nej, tyvärr kan man inte tvinga dem till något. Men samtidigt så vet att om situtationen hade varit omvänd och om jag hade varit utbränd och även visat starka tecken på ADD så hade jag nog varit tacksam för att han isåfall försökte hjälpa mig.
Just nu är jag tacksam att jag har träningen för annars hade jag nog inte orkat att resa mig upp igen. Inser att jag är som fågeln Fenix jämt, bara reser mig ur askan trots att det inte borde vara möjligt. Trots allt som hänt mig under alla år så hittar jag styrkan någonstans och reser mig sakta igen. Och denna gången trodde inte jag att jag någonsin skulle resa mig igen. Men jag vet att jag måste hitta styrkan någonstans, om inte för mig så för den jag älskar och för att han ska må bättre. Sen om han vill gå tillbaka till mig eller inte är en bisak för det viktigaste är att han är lycklig. -
<div class="quote"><div class="quote-nick">BeaBee skrev 2011-01-24 19:54:55 följande:div>Hej, jag tänkte bara kolla hur det är med alla er idag och om har haft en bra helg?Tack då tar jag det innan tolv ikväll! Hoppas att jag inte är för sliten imorgon eftersom jag har ett viktigt möte på morgonen..div>Det är inte så bra här, därav inaktiviteten i tråden. Jag är trött och less. Irriterad m.m en dålig period just nu.