ADD symptom hos vuxna

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-13 17:23:38 följande:div>Hehe der="0" alt="Tungan ute">. Jaså? det kommer han inte göra!
Ja min drog ju när han kom hem." Fan vad ni ska få höra sen när jag fått min diagnos, det är som om alla tror att jag är lat. Jag ska trycka upp den i era ansikten!"  Skrek jag till han. Då sa han att han visste att jag nog hade detta men eftersom jag vet om det borde jag bara ta tag i det, då jag vet hur det blir om jag sätter mig framför datorn. Ja det är ju sant.

Läste på ett adhd forum om en massa tips, folk ställde fram äggklockor och grejer :P skrev upp "diskning 20 minuter" "städning 30 min" div>Om det ändå gick så lätt! Det har ju blivit något av ett inlärt beteende, inget man förändrar över en dag precis, oavsett om man är medveten om sina problem eller ej. En annan nackdel är ju det där med minnet som ju inte fungerar riktigt som det ska. Jag VET vad som händer om jag sätter mig vid datorn istället för att hänga tvätten men nästa gång jag ställs inför samma situation är det ju bortglömt. des" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif" loading="lazy" border="0" alt="Skrikandes">

<div class="quote"><div class="quote-nick">Stövelkatten skrev 2011-10-13 17:14:04 följande:div>Fick träffa överläkaren till och med, och han såg inga som helst problem med en ordentlig undersökning. Så nu har jag en bunt själskattningstest jag ska göra till nästa gång (gjorde dem så snart jag kom hem, såklart...) och sen ska jag göra någon form av datortest (QB test www.qbtech.se/qbtest/ )
Intressant! Överläkaren berättade att vården har en viss pott pengar varje år, och när man slår i taket så är det liksom stopp. Taket brukar man nå runt oktober varje år... MEN, alla dessa neuro-betingade grejer är så "i ropet" sa han, så för dem finns inget tak! Det finns alltså inga ekonomiska gränser för att få en utredning. Kanske kan vara bra att veta... Vet dock inte om det gäller alla landsting, men åtminstone Sthlm då.

Så... nu ska jag laga mat, städa lite, och sen var det något mer...

(kul info: som jag berättade innan så är jag väldigt strukturerad, eftersom jag inte KAN fungera utan stenhård struktur. Räknade hos läkaren att jag sammanlagt har 6 (!) kalendrar i bruk för tillfället, så att jag ska hålla koll på allt)div>Fick också göra QB. 

Hoppas allt går vägen nu som i, hoppas du får svar på vad det är-oavsett om det är ADHD eller ej.
 

Jag har inte läst hela tråden eftersom det är så många sidor...
Men jag undrar om det kan höra till problematiken att man fastnar i jobbiga tankar där man tillslut inte alls ser klart? Att man blåser upp saker och ting och inte kan se på det klart förrän senare... och får ångest över detta.
Isf, har medicin hjälpt er att se saker för vad det är? Klarare?

Hej alla! Snaaaaaaart helg. Jeeez vad veckan gick fort!

Jag har verkligen fått kroniska problem med att gå upp på morgonen. Varje morgon känns det som att gå igenom ett krig. Innan jag har fått kaffet i mig är jag knappt medvetande haha :) Äter rosenrot ibland, det hjälper faktiskt lite på jobbet, dimman i skallen lättar lite dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif" width="15" height="15" loading="lazy">

Igår fick jag hem en kallelse till psyk. Ska dit i mitten på nästa vecka. Något jag behöver tänka på inför besöket? 

   

     

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (Hej!) skrev 2011-10-14 00:21:14 följande:div>Jag har inte läst hela tråden eftersom det är så många sidor...
Men jag undrar om det kan höra till problematiken att man fastnar i jobbiga tankar där man tillslut inte alls ser klart? Att man blåser upp saker och ting och inte kan se på det klart förrän senare... och får ångest över detta.
Isf, har medicin hjälpt er att se saker för vad det är? Klarare?div>Enligt egen erfarenhet, vad jag läst och hört så ja, det kan höra till problematiken men behöver inte göra det. 
Katastroftankar är vanliga vid ADHD/ADD och man har ofta svårt att se saker proportionsenligt. 
Jag är specialist på att dra förhastade slutsatser-att se misslyckandet redan innan jag är där och måla fan på väggen. På det sättet är jag ganska pessimistisk men jag kan också vara löjligt optimistisk och naiv.

Medicinen hjälpte inte mig att se klarare på saker och ting. Däremot var medicinen avtrubbande (lite för mycket för min smak) så mina orostankar tog sig inte lika stora proportioner. Jag blev mer likgiltig helt enkelt.  

<div class="quote"><div class="quote-nick">bullerbyn skrev 2011-10-14 10:02:56 följande:div>

Hej alla! Snaaaaaaart helg. Jeeez vad veckan gick fort!

Jag har verkligen fått kroniska problem med att gå upp på morgonen. Varje morgon känns det som att gå igenom ett krig. Innan jag har fått kaffet i mig är jag knappt medvetande haha :) Äter rosenrot ibland, det hjälper faktiskt lite på jobbet, dimman i skallen lättar lite dth="15" height="15">

Igår fick jag hem en kallelse till psyk. Ska dit i mitten på nästa vecka. Något jag behöver tänka på inför besöket? 

   

     

div>Har du provat Arctic Root? Jag provade den långt innan jag visste att det var ADHD jag har och den hjälpte faktiskt lite (om det inte var placebo). Den ska vara lite starkare än Rosenrot (som jag också provat men som inte hjälpte ett dugg). Bara en liten parantes. 

Jag antar att besöket på psyk gäller bedömning angående utredning eller ej.
Ett tips kan vara att skriva ner frågor du har till läkaren. Lätt att glömma bort allt när man väl sitter där.
Samma sak då läkaren frågar vilka symtom på ADHD man har. Öh, öh..... så, skriv ner dessa på ett papper och ta med dig om du som jag är lite virrig och glömsk. d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" loading="lazy" border="0" alt="Glad"> 

http://www.familjeliv.se/Forum-20-178/m61538706. 

Rösta rösta rösta på nr 2 d.gif" border="0" alt="Skäms">. der="0" alt="Tungan ute"> Fiskar efter mer röster men jag vet att de andra gör likadant så jag tänker inte vara bättre. gör det dock bara här.

mästerkatten - aha, precis svårare än så är det ju inte, om man upplever det som ett problem så existerar det ju, oavsett orsak. min mamma går på carema hon verkar också nöjd =)

strulaja - precis, vissa tror att det är så lätt. Gäller ju all problematik. spelmissbruk, alkohol osv och de flesta är ju medvetna, "bara att sluta då nu när du är medveten om det"

anonym (hej) - jo så får jag lätt men jag slår bort de tankarna och tänker på annat, för det går ej. det är ju ingen lösning egentligen, men jag undrar också.
 
Frodis - nickar instämmande.:D 

<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2011-10-14 10:40:51 följande:div>Enligt egen erfarenhet, vad jag läst och hört så ja, det kan höra till problematiken men behöver inte göra det. 
Katastroftankar är vanliga vid ADHD/ADD och man har ofta svårt att se saker proportionsenligt. 
Jag är specialist på att dra förhastade slutsatser-att se misslyckandet redan innan jag är där och måla fan på väggen. På det sättet är jag ganska pessimistisk men jag kan också vara löjligt optimistisk och naiv.

Medicinen hjälpte inte mig att se klarare på saker och ting. Däremot var medicinen avtrubbande (lite för mycket för min smak) så mina orostankar tog sig inte lika stora proportioner. Jag blev mer likgiltig helt enkelt.  div>kan man inte ta lite mindre medicin då bara? för i det stora hela låter det ju bra.

Jag är likadan som dig i det du beskriver här.

kan vara katastrofer och sjukdomar. som t.ex. fukushima eller om nån tomte snackar om jordens undergång. jag skänkte en hel del pengar till japan, tyckte jättesynd om dessa. Men det kanske var för att det var så verkligt då jag läste om det hela tiden. svältande barn i afrika är så avlägset och overkligt.

jag vet inte hur ånga ggr jag trott att jag ska dö. finns massa sjuka och faktiskt befogade tankar och historier som jag vart med om.
nu har jag hittat massa knölar i brösten och jag känner ångest och borde kolla upp. men försöker tänka positivt och att det ska vara cancer i bägge tuttarna kanske är osannolikt och att det beror på att jag ska ha mens snart.
men min mamma led av hypokondri och panikångest när jag var liten så det kommer väl därifrån.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-14 10:58:55 följande:div>kan man inte ta lite mindre medicin då bara? för i det stora hela låter det ju bra.

Jag är likadan som dig i det du beskriver här.

kan vara katastrofer och sjukdomar. som t.ex. fukushima eller om nån tomte snackar om jordens undergång. jag skänkte en hel del pengar till japan, tyckte jättesynd om dessa. Men det kanske var för att det var så verkligt då jag läste om det hela tiden. svältande barn i afrika är så avlägset och overkligt.

jag vet inte hur ånga ggr jag trott att jag ska dö. finns massa sjuka och faktiskt befogade tankar och historier som jag vart med om.
nu har jag hittat massa knölar i brösten och jag känner ångest och borde kolla upp. men försöker tänka positivt och att det ska vara cancer i bägge tuttarna kanske är osannolikt och att det beror på att jag ska ha mens snart.
men min mamma led av hypokondri och panikångest när jag var liten så det kommer väl därifrån.div>Jag är också katastrofig! Speciellt angående man och barn. Speciellt i kombination när de åker bil utan mig. Och jag tror på ordets makt så vågar inte skriva mer O.o<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>

Så då är man inte ensam!
Ni som kan känna katastroftankar, fastnar ni även i dessa? Att ni upprepar olika scenarion i huvudet som mal på?