ADD symptom hos vuxna

hihi ser bilden framför mig av alla dina hundra gubbar som sakta förflyttades framåt. 

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-07 15:10:23 följande:div>gör det, förra gången jag ringde. var 6 månader sen. det tog 10 minuter innan jag kom fram till vad jag ville, när det var dags att gå dit avbokade jag.visste inte alls hur jag skulle få fram det. andra gången var i måndags, då sa jag bara att jag ville utreda om jag har adhd eller ej. blev inte så bra bemött av den konstiga sköterskan i växeln, men jag fick en tid i alla fall. säg det bara, skit i vad dom tänker.<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (är jag galen?) skrev 2011-10-07 09:35:17 följande:div>Det här händer inte....jag hade skrivit ett lååångt inlägg med svar till flera här...och så försvinner det när jag ska posta inlägget.

Idag är tydligen Murphy som en jävla igel på mig. Bilen död, allt går snett och jag har en riktigt jobbig ADHD-dag idag, då jag inte får ihop 1+1.

Men snabbt...Anonym (ny): Du är ingen pain in the ass här i tråden!div>usch vad irriterade det är!vem är murphy?
tack vad snällt sagt.jaa verkligen pinsamt det där om oljan. jag känner inte igen mig i det där, kan det vara som du säger åt typiskt as-drag? däremot har jag alltid påbörjat saker som påminner om ditt genom att göra en pytteliten del i mycket som jag tröttnade på snabbt och aldrig avslutade :( (eller såg nåt som var roligare, framför allt om jag fastnat)

 div>ja påbörjade projekt har man ju miljoner av, men är de för stora börjar jag inte ens eftersom jag blir matt bara av att tänka på det. Snabba belöningar ;) Jag påbörjar tusen hanterbara saker (och slutar när jag måste lägga mig/färgen tar slut/jag .har ledsnat). Men skulle tex aldrig få för mig att renovera lägenheten eller så, tråkiiiiigt (trots att jag älska artt pyssla, inreda, måla etc, men det tar helt enkelt för lång tid. Har inte tålamodet =)<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>

<div class="quote"><div class="quote-nick">Minifer skrev 2011-10-07 15:18:04 följande:div>ja påbörjade projekt har man ju miljoner av, men är de för stora börjar jag inte ens eftersom jag blir matt bara av att tänka på det. Snabba belöningar ;) Jag påbörjar tusen hanterbara saker (och slutar när jag måste lägga mig/färgen tar slut/jag .har ledsnat). Men skulle tex aldrig få för mig att renovera lägenheten eller så, tråkiiiiigt (trots att jag älska artt pyssla, inreda, måla etc, men det tar helt enkelt för lång tid. Har inte tålamodet =)div>Jag påbörjar monster projekt, för att jag tror att det ska gå jätte snabbt. Avslutar det, nej! I en lägenhet målade jag om köket. Utom sista väggen, den blev aldrig klar. Maskeringstejpen satt kvar tills jag flyttade. Har målat om skåpsluckor, tröttnat, slarvat och inte blivit klar.

Jag väljer också helt fel tillfällen...har svårt att prioritera när det är mycket (eller...jag har svårt att prioritera, ALLTID). Ett exempel på när det då sårar och ställer till problem i relationer var när min mamma låg på sjukhus och läkarna misstänkte hjärntumör. Jag levde ju i kaos, och allt var rörigt hemma. Jag började måla om och möblera om...jag vet hur jag tänkte, tror jah. Jag försökte sortera i allt som hände och då börjar jag försöka med hemmet först. Det kan ju uppfattas som att jag inte brydde mig om min mamma, men det gjorde jag. Jag var där och försökte ta hand om och rodda allt. Var ju uppe dygnet runt, för att jag skulle få ordning så jag kunde stötta alla. Alltså eftersom mitt inre alltid är kaotiskt kämpar jag med att få ett strukturerat yttre, men kan aldrig hålla det...så egentligen är det mest kaos över allt....fast jag försöker hela tiden strukturera och sortera. I den situationen tyckte folk att jag var självupptagen och kall som inte kunde fatta att jag skulle strunta i hemmet när min mamma låg på sjukhus. Men jag såg ju det som livsviktigt om jag skulle kunna vara stöd....(känner genast hur stört det låter....men jag lovar jag har empati)

@anonym (ny): Murphys law! If it can go wrong, it will.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Minifer skrev 2011-10-07 15:18:04 följande:div>ja påbörjade projekt har man ju miljoner av, men är de för stora börjar jag inte ens eftersom jag blir matt bara av att tänka på det. Snabba belöningar ;) Jag påbörjar tusen hanterbara saker (och slutar när jag måste lägga mig/färgen tar slut/jag .har ledsnat). Men skulle tex aldrig få för mig att renovera lägenheten eller så, tråkiiiiigt (trots att jag älska artt pyssla, inreda, måla etc, men det tar helt enkelt för lång tid. Har inte tålamodet =)div>jag förstår dig precis!! =) vad skön det vore att kunna slutfölja sakerna trots att det är tråkigt eller jobbigt.
vi har jätte mycket här hemma som vi "snart" ska ta ta göra klart. ibland undrar jag om sambon inte ar en släng av detta me ;)
med ungarna har jag haft måånga planer. köpt olika leror som man kan göra smycken med, och det blev väl nåt hanlsband. och jag har köpt ALLT. tång för typ 300, silverörhängen och silvertråd, swarovskipärlor och lagt massa tusen på detta, och det bara ligger.

 (anynym är jag galen) jag förstår att du gjorde som du gjorde!!!

AHH jag blir galen här hemma men biter ihop för de leker och är glada,
men sonen alltså. shit vad han drar fram grejer!! han har gjort smoothie, färskpressad juice, haft kuddkrig och kuddarna har flygit överallt och vält ut grejer, hunden hoppar runt, och jag vet att jag får ta rätt på allt. blir helt trött av detta.
sambon är på kräftskiva, jag hade barnvakt i eftermiddags av svägerskan, och just nu är jag ju som sagt arbetslös, men haft 500 på fickan. då åkte jag och handlade som planerat. det blev en hylla, pennor, ritblock, dyra musslor, kräftor och frukter.
är det nån som känner igen sig? att man egentligen inte har råd men köper ändå. detta gör inget just nu direkt då sambon vann lite pengar precis, men det är alltid så med mig. 

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-07 20:57:39 följande:div>jag förstår dig precis!! =) vad skön det vore att kunna slutfölja sakerna trots att det är tråkigt eller jobbigt.
vi har jätte mycket här hemma som vi "snart" ska ta ta göra klart. ibland undrar jag om sambon inte ar en släng av detta me ;)
med ungarna har jag haft måånga planer. köpt olika leror som man kan göra smycken med, och det blev väl nåt hanlsband. och jag har köpt ALLT. tång för typ 300, silverörhängen och silvertråd, swarovskipärlor och lagt massa tusen på detta, och det bara ligger.

 (anynym är jag galen) jag förstår att du gjorde som du gjorde!!!

AHH jag blir galen här hemma men biter ihop för de leker och är glada,
men sonen alltså. shit vad han drar fram grejer!! han har gjort smoothie, färskpressad juice, haft kuddkrig och kuddarna har flygit överallt och vält ut grejer, hunden hoppar runt, och jag vet att jag får ta rätt på allt. blir helt trött av detta.
sambon är på kräftskiva, jag hade barnvakt i eftermiddags av svägerskan, och just nu är jag ju som sagt arbetslös, men haft 500 på fickan. då åkte jag och handlade som planerat. det blev en hylla, pennor, ritblock, dyra musslor, kräftor och frukter.
är det nån som känner igen sig? att man egentligen inte har råd men köper ändå. detta gör inget just nu direkt då sambon vann lite pengar precis, men det är alltid så med mig. div>ja precis! Ååh jag gör likadant! I en låda har jag massa postlinsfärger, penslar, saker att måla på, alla tillbehör, har målat en kopp. Köpte alla färger cernitlera jag hittade, fortfarande oöppnade. Har såååå mycket grejer till cupcakes, spritsar, utryckningsgrejer till sugarpaste, färger allt. Har bakat cupcakes en gång. Osv. Tvingade maken att köpa xbox+ vad heter det, kinect. Vi hade egentligen inte alls råd, men jag övertalade honom med ren och skär entusiasm. Detta var typ tre månader sedan, vi installerade och testade en gång. Kan göra listan hur lång som helst!<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-07 15:13:44 följande:div>hihi ser bilden framför mig av alla dina hundra gubbar som sakta förflyttades framåt. div>hahaa alla vuxna blev helt galna av den där megakön över hela vardagsrummet, men jag kunde INTE packa ihop för då sabbades ju allt :D

anonym (är jag galen) förstår också. När något viktigt är för dörren vill jag alltid börja hemma för det är som att allt utanför blir mer hanterbart om det är vetiigt hemma liksom, annars blir allt bara ännu mer kaos och det är för mycket att hantera kaos både utanför och innanför dörren. Jag reagerade själv rätt udda när min mamma dog, jag asgarvade så fort någon nämnde henne. "hur mår din mamma?" frågade någon. "inte så bra för hon är död HAHAHAHAHAHAHA" sa jag. Vadå jobbig reaktion att hantera för stackarn som frågade. "oj förlåt!" "det var inte ditt fel, HAHAHAH *flin*"

*harkel*<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>

<div class="quote"><div class="quote-nick">Minifer skrev 2011-10-08 17:37:52 följande:div>ja precis! Ååh jag gör likadant! I en låda har jag massa postlinsfärger, penslar, saker att måla på, alla tillbehör, har målat en kopp. Köpte alla färger cernitlera jag hittade, fortfarande oöppnade. Har såååå mycket grejer till cupcakes, spritsar, utryckningsgrejer till sugarpaste, färger allt. Har bakat cupcakes en gång. Osv. Tvingade maken att köpa xbox+ vad heter det, kinect. Vi hade egentligen inte alls råd, men jag övertalade honom med ren och skär entusiasm. Detta var typ tre månader sedan, vi installerade och testade en gång. Kan göra listan hur lång som helst!<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-07 15:13:44 följande:div>hihi ser bilden framför mig av alla dina hundra gubbar som sakta förflyttades framåt. div>hahaa alla vuxna blev helt galna av den där megakön över hela vardagsrummet, men jag kunde INTE packa ihop för då sabbades ju allt :Ddiv>Ha ha precis som jag ja! efter mig och sambons 11 år ihop vill han inte längre köpa en massa dyrbara saker "vi vet ju bägge hur det blir" jag (jättejätte ivrig) "ja men absolut inte den här gången, detta vill jag verkligen"

Snart kommer min kompis och jag sitter med färg på hela kroppen, och jag ska bjuda på vin, men jag har bara ett glas som är helt. allt annat har gått sönder. har nog knappt två saker i samma uppsättning knappt.  ibland blir jag sugen på att köpa nya dricksglas och tallrikar, och antingen så hinner jag tröttna och hitta nåt roligare att köpa, eller så kan jag inte välja eller tycker att ALLT i butiken är så fint och så meningslöst att bara köpa en. *suck* 

Jag har sagt det förut men usch vad svårt det blir när man, eller jag, ska förklara varför jag är säker på att jag har ADD. Min syrra kände igen sig i mycket och utreds för det just nu. När jag berättade hur svårt jag hade att ta tag i saker och kunde bli sittande (framför datorn...fyllde min morsa i med en suck) Då märkte jag att vi skiljde oss från henne. För det hade inte spelat nån roll om det varit datorn, teven eller nåt annat. Mamma har aldrig vart sån.

Det låter ändå mest som att jag är barnslig som vill att saker ska händapå en gång och har svårt att stoppa mig, och att ha svårt att ta hand om saker i hemmet.

Tycker ni det är lätt att förklara sådär rakt av?

Ni som läst mina inlägg, tror ni att jag har ADD?  

Åh, äntligen måndag morgon, tillbaka på jobbet där jag ägnar 90% av tiden till att surfa. (Förra veckans läsning: Allt om marsvin, allt om balsam metoden för att ta hand om sitt lockiga hår) På jobbet har vi alltså inget att göra, det ligger inte som en vana för mig att bara inte göra det jobb som finns. (även om jag måste anstränga mig järnet för att ta tag i det lilla som finna att göra, och jag ser rött när andra på arbetsplatsen räknar med det)

För min del är helger jävligt ångestframkallande. Gör jag inte något "nyttigt" hela tiden, som att städa, baka, sy eller så, så mår jag så jävla dåligt. Släpper jag det för en stund så somnar jag direkt och kan sova i flera timmar för att vakna trött. Men ångest för att jag inte gjort något nyttigt, förstås. OM nu inte hemmet är i skick kan jag inte slappna av, allt känns rörigt i mig och jag blir förbannad på min sambo som inte hjälper till med att hålla oredan borta.

Jag är väl en sån som lider av klassiskt duktig flicka-komplex. Jag måste vara bäst och duktig på allt. (Är jävligt bra på väldigt mycket, det kan jag inte sticka under stol med. Och det jag inte är bra på skiter jag i att göra....) Hur som, verkar svårt att förklara att allt är kaos och på högvarv inuti mig när jag utåt sett ser ut att ha stenkoll. Sen är det ju så att om jag inte hade stenkoll så skulle jag krympa ihop till en liten boll av panik.

Och som det nyligen skrivits om här; massa stora projekt. Har en omonterad vävstol hemma som köptes för ett par veckor sen. Där står den, precis på samma plats som när den kom. I samma rum finns alla mina målarsaker (förutom ritplattan till datorn, som inte var gratis) en stor samling papir maché- grejer (bla. en stor haj...) diverse tyger, två sprillans nya gitarrer, en fortfarande i kartong., osv osv...

dftn.jpg" alt="" width="300" height="411">

scannade in mitt lilla resultat, man ser ju inte riktigt frågorna men detta är alltså samma test som länkats några sidor bak.

Nästa vecka har jag läkartid för depression, jag ska höra vad de säger om detta. Tedje läkaren på ca ett halvår, jag får byta hela tiden. Kanske han nappar, de tidigare har tyckt att jag har ju mitt liv under kontroll ändå, så en utredning är väl onödig...

<div class="quote"><div class="quote-nick">Stövelkatten skrev 2011-10-10 07:14:57 följande:div>Åh, äntligen måndag morgon, tillbaka på jobbet där jag ägnar 90% av tiden till att surfa. (Förra veckans läsning: Allt om marsvin, allt om balsam metoden för att ta hand om sitt lockiga hår) På jobbet har vi alltså inget att göra, det ligger inte som en vana för mig att bara inte göra det jobb som finns. (även om jag måste anstränga mig järnet för att ta tag i det lilla som finna att göra, och jag ser rött när andra på arbetsplatsen räknar med det)

För min del är helger jävligt ångestframkallande. Gör jag inte något "nyttigt" hela tiden, som att städa, baka, sy eller så, så mår jag så jävla dåligt. Släpper jag det för en stund så somnar jag direkt och kan sova i flera timmar för att vakna trött. Men ångest för att jag inte gjort något nyttigt, förstås. OM nu inte hemmet är i skick kan jag inte slappna av, allt känns rörigt i mig och jag blir förbannad på min sambo som inte hjälper till med att hålla oredan borta.

Jag är väl en sån som lider av klassiskt duktig flicka-komplex. Jag måste vara bäst och duktig på allt. (Är jävligt bra på väldigt mycket, det kan jag inte sticka under stol med. Och det jag inte är bra på skiter jag i att göra....) Hur som, verkar svårt att förklara att allt är kaos och på högvarv inuti mig när jag utåt sett ser ut att ha stenkoll. Sen är det ju så att om jag inte hade stenkoll så skulle jag krympa ihop till en liten boll av panik.

Och som det nyligen skrivits om här; massa stora projekt. Har en omonterad vävstol hemma som köptes för ett par veckor sen. Där står den, precis på samma plats som när den kom. I samma rum finns alla mina målarsaker (förutom ritplattan till datorn, som inte var gratis) en stor samling papir maché- grejer (bla. en stor haj...) diverse tyger, två sprillans nya gitarrer, en fortfarande i kartong., osv osv...

 

scannade in mitt lilla resultat, man ser ju inte riktigt frågorna men detta är alltså samma test som länkats några sidor bak.

Nästa vecka har jag läkartid för depression, jag ska höra vad de säger om detta. Tedje läkaren på ca ett halvår, jag får byta hela tiden. Kanske han nappar, de tidigare har tyckt att jag har ju mitt liv under kontroll ändå, så en utredning är väl onödig...div>God morgon! intressant läsning. Misstänker du att du har add eller adhd? det du inte är bra på skiter du i, har det bara med det att göra men att det också är tråkigt?
Städningen känner jag igen att jag inte kan slappna av och blir galen på den som bara stökar ner, men det blir ofta bara panikstädning även fast jag önskade att det vore ordentligt gjort.

ska kolla testet. 

men det där testet, vad anser läkarna skilja mellan ADD och ADHD? 6, 12 13, 17 stämde inte så mkt.
rastlös är jag men inga problem att vara stilla (förutom med fingarna eller fötterna) Sitta still på möten och lämna min plats? eller vänta på min tur. inga vidare problem.

Läkaren måste ju se sammanhanget, men det är klart att det är en omfattande utredning med massor av frågor, tester etc.