ADD symptom hos vuxna

<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2011-10-14 10:40:51 följande:div>Enligt egen erfarenhet, vad jag läst och hört så ja, det kan höra till problematiken men behöver inte göra det. 
Katastroftankar är vanliga vid ADHD/ADD och man har ofta svårt att se saker proportionsenligt. 
Jag är specialist på att dra förhastade slutsatser-att se misslyckandet redan innan jag är där och måla fan på väggen. På det sättet är jag ganska pessimistisk men jag kan också vara löjligt optimistisk och naiv.

Medicinen hjälpte inte mig att se klarare på saker och ting. Däremot var medicinen avtrubbande (lite för mycket för min smak) så mina orostankar tog sig inte lika stora proportioner. Jag blev mer likgiltig helt enkelt.  div>Åh...okey, och mer avtrubbat än vad som anses vara normaltillstånd? :/

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (Hej!) skrev 2011-10-14 11:24:23 följande:div>Så då är man inte ensam!
Ni som kan känna katastroftankar, fastnar ni även i dessa? Att ni upprepar olika scenarion i huvudet som mal på?div>Oh ja! Har jag väl börjat så faller "alla bitar på plats". Det var dock värre innan medicinering mot depressionen. Men favoriter som håller i sig är olyckor med sonen eller att sambon har en annan när jag kommer hem från jobbet.

Check!

<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>

samma här.

minifer - är inte du en gammal goding här på fl? 

Haha, hur definierar du gammal goding? :) Har hängt här sedan 2009 tror jag

<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>

<div class="quote"><div class="quote-nick">Minifer skrev 2011-10-14 11:40:51 följande:div>Haha, hur definierar du gammal goding? :) Har hängt här sedan 2009 tror jagdiv>ok, känner igen din bild och nick så tydligt =) fick för mig att du vart här lika länge som jag. sen 04. men jag har hållt mig borta under två år.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-14 11:53:51 följande:div>ok, känner igen din bild och nick så tydligt =) fick för mig att du vart här lika länge som jag. sen 04. men jag har hållt mig borta under två år.div>Ah ok! :) Nej, jag kikade, och januari 2009 reggade jag mig. Min vi har säkert setts i någon tråd någonstans :) Hoppas det är positivt minne snarare än negativt ;) Jag kanske hade känt igen dig med om du inte varit anonym (förstår dock att du är det)<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>

<div class="quote"><div class="quote-nick">Minifer skrev 2011-10-14 11:58:09 följande:div>Ah ok! :) Nej, jag kikade, och januari 2009 reggade jag mig. Min vi har säkert setts i någon tråd någonstans :) Hoppas det är positivt minne snarare än negativt ;) Jag kanske hade känt igen dig med om du inte varit anonym (förstår dock att du är det)div>Okej, ja inte är det negativt iaf det hade jag kommit ihåg :P
Jag är egentligen inte anonym eftersom jag lagt ut den där omröstningstråden som nr 2.
Mitt nick är anonymt, men jag hette sannispannisen hur som helst.

Usch jag tog mig i kragen nyss och ringde och sökte jobb, sådär oplanerat som jag är. Jag tänker att jag kommer på vad jag ska säga så jag ringde runt då. De flesta gick inte att nå, men så ringde jag en gruppbostad nära mig för det är det jag helst vill jobba med. assistent, hjälp till funktionsnedsatta.
Så kommer jag fram och tänker att det är nån "vanligt" personal som svarar
"Hej har jag kommit till bandyvägen gruppbostad?"
"nej du har kommit till enhetschefen, huvudansvarig för kommunens gruppbostäder"

*PANIK*
Jag stakar mig fram, och har ju funderat fram och tillbaka hur jag ska lägga upp det här med att jag blev övertalig eftersom det klingar så illa. men jag sa att det berodde på arbetsbrist.
Ofta när andra pratar hinner jag tänka ut vad jag ska säga, och det gick väl ok. men hon lät inte SÅ entusiastisk. =(
Så sa hon plötsligt "DU" -ja? "kan du jobba ALLA tider?"
"ja" säger jag, så säger hon att hon återkommer om hon vet att det behövs.

1 sek efter att vi lagt på ringer en tjej från en gruppbostad alldeles i närheten och vill att jag kommer på måndag och träffar henne.
:D så himla glad blev jag!

men jag är helt skakis och nervig, för börjar man väl ringa runt får man lite rutin på det och vet vad man ska säga och låta proffsig. men att bli sådär ställd direkt inför högsta chefen var INTE kul. 

Jag är syster till en man med ADD.
Han fick diagnosen för 7 år sedan men mamma har sökt hjälp sen han var 5 år gammal. (Nu 21år)
Han kan absolut inte påbörja någon aktivitet och när man väl fått honom att börja så kan det ta tex 20-30 minuter att ta på EN strumpa. Han kräver ständig pushning för att bibehålla fokus på det han ska göra och inte fastna i tankar eller liknande.
Han har noll förmåga att se saker som behövs göras tex städ, tvätt, handling. Om ingen kollar honom så blir set bara smutsigare och smutsigare och även hans egen hygien är under all kritik.
Han har påminnelser i sin telefon som han skriver till sej själv tex: Malte idag ska du duscha. Malte idag ska du raka dej, Malte glöm inte tänderna. osv osv., Pratar alltid om sej själv i tredje person.
ALlt tar lååång tid. Det är väl det som för omvärlden är mest uppenbart i min brors fall....

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-14 14:07:27 följande:div>Okej, ja inte är det negativt iaf det hade jag kommit ihåg :P
Jag är egentligen inte anonym eftersom jag lagt ut den där omröstningstråden som nr 2.
Mitt nick är anonymt, men jag hette sannispannisen hur som helst.

Usch jag tog mig i kragen nyss och ringde och sökte jobb, sådär oplanerat som jag är. Jag tänker att jag kommer på vad jag ska säga så jag ringde runt då. De flesta gick inte att nå, men så ringde jag en gruppbostad nära mig för det är det jag helst vill jobba med. assistent, hjälp till funktionsnedsatta.
Så kommer jag fram och tänker att det är nån "vanligt" personal som svarar
"Hej har jag kommit till bandyvägen gruppbostad?"
"nej du har kommit till enhetschefen, huvudansvarig för kommunens gruppbostäder"

*PANIK*
Jag stakar mig fram, och har ju funderat fram och tillbaka hur jag ska lägga upp det här med att jag blev övertalig eftersom det klingar så illa. men jag sa att det berodde på arbetsbrist.
Ofta när andra pratar hinner jag tänka ut vad jag ska säga, och det gick väl ok. men hon lät inte SÅ entusiastisk. =(
Så sa hon plötsligt "DU" -ja? "kan du jobba ALLA tider?"
"ja" säger jag, så säger hon att hon återkommer om hon vet att det behövs.

1 sek efter att vi lagt på ringer en tjej från en gruppbostad alldeles i närheten och vill att jag kommer på måndag och träffar henne.
:D så himla glad blev jag!

men jag är helt skakis och nervig, för börjar man väl ringa runt får man lite rutin på det och vet vad man ska säga och låta proffsig. men att bli sådär ställd direkt inför högsta chefen var INTE kul. div>AAaaah, jamen jag känner igen ditt nick jättemycket också :)

Men hu, jag blir också helt tokskakis om jag blir tagen på sängen med något, totalt tunnelseende och bara stammar och stakar mig. Men det verkar ju gått bra i alla fall, hurra!<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>