Man blir förbannad!

Ditt svar visar bara på hur inlåst du är i ditt eget tänk.

Du skriver ju inte att du är beredd att förlora något egentligen.. Eller hur?
Varför skulle andra, utan jobb, tvingas offra sin hälsa (t.ex. ta jobb som de kanske inte riktigt klarar av mentalt?), offra sin ekonomi (t.ex. jobba timmar, eller jobba på provision), eller offra förhållande (dvs. tvingas flytta om ens partner har fast jobb på hemorten), vilja göra det?

Du har säkert inte hus? Det är inte lätt att sälja ett hus i norrlands inland, ska man då flytta ifrån det och låta det stå? (och kanske förlora ekonomiskt, om man fortfarande har lån på det?)

Du har säkert ganska bra hälsa? Du är ung. Är man 45 och utsliten är det inte bara att ta vilket jobb som helst. Jag är relativt ung, jag klarar inte alla jobb pga hälsan.

Det är inte bara att flytta.. Har man familj, fastigheter osv. är det inte "bara att flytta" dit jobben finns.

Och som jag säger... Du har en enkel lösning på ett kompelxt problem..

Man kan förlora mycket på ett jobb. Min FD sambo förlorade mig och sina barn. Han fick ett instegsjobb vilket innebär att man måste gå i skolan utöver sitt heltidsjobb. Dessutom är hans arbetstider förlagda varje helg och vardagskvällareftermiddagar. De få timmar han är hemma jobbar jag och barnen är i skolan. Vi träffades ca fem timmar i veckan och det kunde jag inte stå ut med.

Sen undrar jag varför du sitter och ger råd till människor som inte vill ha dem. Du är trött på dem som inte VILL jobba för att dom är LATA. De som vill jobba gör nog allt för att få ett jobb, de lata är inte intresserade av jobbsökartips

sorry, citerade fel inlägg, skulle givetvis vara inlägget ovanför det jag felciterade

Ursäkta att jag inte är beredd att offra något???

Skrev att innan jag fick mitt nuvarande jobb så lämnade jag familj, vänner och släkt 30 mil bort!! Så offrade jag inget? VA?!

Och vadå offra sin hälsa?  för man inte kan ta ett jobb mentalt? Kan man inte ta ett jobb mentalt kanske man ska sjukskriva sig och få hjälp?! Och har man varit arbetslös i flera år så kanske man inte är så stark psykiskt för att man misst sin kontakt med arbetsvärlden! Kanske man kan gå på någon praktik för att komma in igen..? Eller få arbetsträna?

Nej jag äger inget hus i Norrland. Och har man inte fått napp på ett jobb inom ett år, kanske man ska ställa sig frågan varför? Vad kan jag göra för att gör min situation bättre? plugga, flytta eller stå kvar?
MAN har ett val! 
En släkting till mig flyttade nyligen ifrån sitt hus pga att hon inte fick något jobb. Hon flyttade över 30 mil neråt i landet från norr. Huset blev sålt på ett kick, det var inget drömhus, en sliten gammal kåk med tomt mitt ute i urskogen. Hon gick plus minus noll. Men hon fick ett JOBB, hennes barn tvingades byta skola men det gick jätte bra ändå! Och de trivs alla kanon.

Är man 45 och inte är till arbetsförmedlingens förfogande så kanske man ska ta och läsa en kurs? för att kasnke öppna upp fler val möjligheter?

Man har alla ett val, antignen sitter man kvar i skiten och lever på sin akassa.
Eller så gör man något åt sin situation!

Och sin hälsa kan man alltid förbättra. Kanske inte till 100% men fösöka går.

Och att jag är inlåst i mitt egna tänk? Tycker jag ser möjligheter, och ser på livet på den ljusa sidan. Medans du verkar må skit och vill försvara det stackars folk som inte tar sitt ansvar som vuxna människor som är arbetsdugliga.
Du borde bli lite mer optimist!

Men vart går gränsen för hur mycket man ska väntas offra? Hur mycket ska man tvinga andra att offra? Låt säga att en ensamstående kvinna med barn är arbetslös. Hon har ingen möjlighet till csn. Hon har sökt allt inom pendlingsavstånd. Ska hon flytta och ta barnen från sin pappa? Ska hon tvingas lämna sina barn för jobbet? Jag skulle aldrig vilja sälja mina barn, inte för alla pengar i världen.

Kommentera gärna även mitt ovanstående inlägg

Jag tycker synd om dig ts...
Lägga ner såhär mycket energi på något du inte kan påverka hur mycket du än gnäller och bli arg på allt och alla.
Försök hitta något annat att bry dig om..

Sköt dig själv och skit i andra som det så fint heter

Tråkig sits ni hamnade in, jag kan inget gör åt det? Vad vill du jag ska säga? Jag tycker som jag tycker.
Han hade ju redan jobb innan varför då jobba 110%

Ger jag råd? Jag ser bara möjligheter...  Av allt negativt finns det oftast något positivt. Man får gå in sig och hitta det bara. Och vill man något så når man det också. Japp de lata är lata så är det! Och visst finns det lika mycket av båda?! Hälften gör rätt för sig, andra inte.. så är det med allt i Sverige idag.

Vi är alla olika.. Så är det här i livet. Man offrar man vinner...

Det är ju inte mitt problem, hon har ju försökt.. då är hon ju inte lat. Men eftersom hon inte får jobb hade hon kanske kunnat se vad hon skulle kunna ändra på den platsen hon faktiskt bor på. kanske en kurs på komvux och bygga upp sin kompetens.. och vad jag  hört så är komxuv gratis?

Råkar gilla att diskutera :)
Jag vet att jag inte kan påverka ett skit... men spy galla är alltid kul! =)

Helvete vad less jag blir, det är inte så jävla enkelt att få ett jobb, konkurrensen är stenhård, men jag antar att TS inte har en susning om hur jävligt det känns att vara längst ner, tack som fan att du sparkar på dom som redan ligger, o "det är bara att flytta" var fan det dummaste jag hört, hur ska man ha råd med lägenhet om man är arbetslös? Det var väl förjävla tur att du är så perfekt..