ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Är det någon skillnad på Ritalin och Medikinet?
10 mg, tabletter båda. 

/utredd 

Hej!

Jag har ingen diagnos än utan är under utredning. Är skild sedan 1år tillbaka och det var först när jag för första gången i mitt liv skulle klara att bo själv som jag insåg att något var galet med mig. Trodde att jag var deprimerad och massa annat. Jag klarar verkligen inte av en normal vardag. Blev remitterad till öppenpsykiatrin efter att ha testat massor med antidepressiv medicin men jag var aldrig nerstämd och inget hände. Psykiatrikern på öppenvården satt och pratade länge om mina grundskoleår och hur jag känner mig och hur jag reagerar mm sen fick jag fylla i en lapp med hur ofta jag känner att jag inte kan avsluta saker jag börjat, inte kan sitta still mm. Sen sa han att han vill påbörja en ADHD utredning på mig. Jag blev jättechockad! Så nu är den i full gång.

Min fråga till er är, när ni fick veta eller började utredas gick ni in i någon identitetskris? Känns som jag gör det nämligen.

Sen undrar jag hur ni blir på medicinerna, tar det bort en del av ens personlighet? Jag är ju en sprallig, glad och väldigt utåtriktad person och är lite oroad att det kommer tas bort om jag får medicin (vilket psykiatrikern skulle bli förvånad över om jag inte blev med tanke på vilka problem jag har i vardagen)

Hej!
Jag undrar om någon skulle vilja dela med sig av hur det gick för dem med utredning? Förstår att det säkert står en massa i tråden om det men jag har inte ro att läsa igenom den.

Så här ser det nu ut för mig jag har fått en tid till vårdcentralen och ska få träffa en läkare som jag ska försöka få att förstå att jag behöver en remiss för utredning.  Vad brukar hända?  Hur har ni blivit bemött vid första kontakt?
Jag har alltid hållt allt inom mig och ansträngt mig som fan för att verka normal. Har även blivit (o)uppfostrad till att det är sjukt, vekt och ytterst dåligt att må dåligt eller att prata om att gör det.

Jag är sjukt nervös och rädd. Rädd för att framstå som en förvirrad idiot men jag känner nu sedan jag satt mig in i detta sammanhang  ADD eller eventuellt AS som att så mycket plötsligt faller på plats för mig. Varför jag är som jag är.

Vad händer sedan när man väl fått remissen? Brukar de på VC ha något emot att remittera en vidare?  Långa väntetider? Vad är det för tester som görs osv?

Jag har inte kommit igång med min utredning ännu, men jag kan berätta vad som hänt hittils.

Jag skickade en egenremiss till Neuropsyk i min kommun - skrev ut på deras hemsida, fyllde i frågorna och skickade in. Så jag gick inte via vårdcentralen alls, vilket var skönt eftersom jag känner att de gånger jag försökt få hjälp där så har de velat förklara mina symptom som annat, ex depression. Så den vårdcentral jag gått till vet inget om detta, men det är ju inte säkert det är så på alla vårdcentraler.

Efter att jag skickat in egenremissen till NP-enheten så tog det 2,5 månad innan jag fick komma på bedömningssamtal, på vilket jag träffade en sjuksköterska och svarade på frågor. Det tog ca två timmar om jag inte minns fel. Med samtalet som underlag fick jag sedan besked om att jag skulle utredas och sättas upp i kön. Nu har jag väntat 1,5 år på utredning och har fått veta att det kommer bli av senare i höst. Så väntetiderna är långa i min kommun! Jag tror dock att väntetiderna beror lite på vilken typ av utredning som ska göras. I min kommun behöver man inte vänta lika länge på en ADHD-utredning som om man ska utredas för både ADHD och AS (vilket jag ska göra). På NP-enheten bemöter de väldigt bra - det är stor skillnad mot vårdcentralen eller allmänspkyk i min kommun, som bara vill förklara allt som depression, som nämnts.

Hoppas detta kunde ge något svar i allafall.

Jag gick inte genom vårdcentralen så jag vet faktiskt inte hur det går till där. Det var när jag gick KBT som man tyckte att jag kanske borde få komma till öppen psyk och kanske få en vanlig utredning. Dom skickade en remiss och jag fick en tid. Gjorde en vanlig utredning som visade att jag hade en depressiv personlighetsstörning och att jag led av GAD och PÅ. Psykiatern tyckte sedan att jag borde utredas för ADD eftersom han tyckte sig se tecken på det. Jag fick vänta ganska länge på en tid och fick sedan träffa en psykolog. Utredningen gick till så att vi sågs flertalet gånger och varje besök tog ett par timmar. Det var bland annat att komma ihåg sifferordningar, olika ord och så vidare. Vidare var det allmänna kunskaper, bygga figurer, likheter och skillnader mellan saker med mera som ingick i testerna. Dom var faktiskt ganska roliga.

Nu efter utredningen, har inte fått mitt resultat så har jag fått en kallelse till en neuropsykiater, ingen aning om vad jag ska göra där, och sen ska jag träffa psykologen igen för att få veta mitt resultat. Allting kommer väl ha tagit ett år för mig när sista besöket är gjort.

Jag undrar vilken behandling/terapi och strategier som brukar ha effekt vid ADD. Jag har rätt länge insett att jag har sådana drag, blivit mycket tydligare efter barnen. På jobbet har det alltid funkat hyfsat fast jag har svårt att slutföra projekt (gick en flerårig utbildning där jag har bara det sista kvar och liknande). Givetvis är det en glidande skala och normalvariation men jag har alltså en hel del problem med struktur idag och fick riktigt höga poäng på ASRS-skala jag fyllde i nyligen.
Jag har ingen diagnos då jag aldrig haft problem med arbetsliv och innan inga stora problem i privatlivet som motiverat sjukvårdskontakt. Har ingen större lust att söka läkare om det inte är enda sättet till någon bra behandling (och där vet jag för lite, googling har inte gett så mycket, söker kanske på fel saker). Vet redan att jag inte  är intresserad av att ta amfetamin- eller metylfenidatpreparat, det känns inte i proportion till mina besvär, men jag hoppas på att det finns annat. Hittar inte så mycket om behandling/sresultat/ av ADD utan hyperaktivitet själv.

Ingen som har lust att berätta lite om vad som händer efter utredningen är gjord?
Jag har ju gjort alla tester och trodde jag skulle få komma till personen som utförde testen för resultatet men jag har fått tid hos en psykiater (och inte den om tyckte jag skulle utredas) först och efter det besöket ska jag tydligen få en ny tid till psykologen som gjorde testerna och gå igenom resultatet. Jag är väldigt förvirrad och orolig.

Vad har man för "nytta" av en diagnos som vuxen då man har arbete och boende redan om man inte vill ha medicin?
 
Jag vill ha argument för att min dotter 22 år ska ha en utredning, både jag, min bror, mina kusiner, min andra dotter, mina brorsbarn, flera kusinbarn osv har ADHD, det känns som om denna dotter också kan ha det.
Hon håller på att slita ut sig med dubbla arbeten,  kan aldrig slappna av, har hela tiden en inre stress samtidigt som hon säger att hon inte är överaktiv=ADHD för henne då hon sett sin kusin osv. För mig är ADHD så mycket mer, jag ser ju att man kan ha nytta av en diagnos men behöver argument för det.

MEN! Jag vill samtidigt veta; vad är NACKDELEN med att få det på papper? 

Hej... Lägger till sidan i favoriter och skriver mer en annan gång när jag har mer tid.

Hej... så bra att jag hittade denna tråd. Har själv diagnostiserats med ADHD nyligen och min dotter har det också hon fick diagnos innan sommaren. Skönt att kunna ha andra i samma sits att diskutera med för ingen annan kan riktigt förstå en. Jag förstår min dotter på ett helt annat sätt nu känner jag då jag har samma problem men inte förrän jag fick veta att det var ADHD som var orsaken till mkt så kunde jag känna den förståelsen. Jag förstår hur hon kan känna i vissa situationer mer nu.

Jag har börjat äta concerta... men för mig kände jag att de funkar bara halva dagen och sen fick jag en förjäklig reboundeffekt lagom till jag skulle gå hem från jobbet och slutade typ fungera om kvällarna hemma och familjen blev lidande. Min startdos var 18 mg sen höjde de till 36 mg... det funkar det känner jag, jag är inte lika känslig för ljud runtomkring och ute på samma sätt som förut när jag äter medicinen men när den går ur så gör alla ljud nästan ont i en och man vill bara skrika ut sin frustration nästan. Så jag har varit stygg flicka och ökat min dos på egen hand... tar ytterligare 2 x 18 mg när dosen jag tog på morgonen börjar gå ur för att kunna fungera bättre hela dagen. Har inte sagt detta till dem ännu... men vet att psykologen sa att funkar inte dessa kan man höja och man kan prova att fylla på dosen om den går ur för tidigt osv... så därför vågade jag mig på detta.. och det funkar bra och jag mår bra på det viset... ska ta upp det med min psykolog när jag ska dit nästa gång och hoppas han inte blir alltför arg på mig

Dottern har ätit concerta också men det har inte hjälpt fullt ut för henne, många och alldeles för många symptom var kvar och nu bytte de till ritalin för henne och en dos på 40 mg på morgonen... men när jag senare läst på lite mer om den så verkar inte det som den fungerar längre än concerta... och problemet var hela tiden att hon var omedicinerad varje dag när hon kom hem vilket gör att inte det funkar bra med saker hemma. Så jag känner mig skeptisk till det bytet men ska se om jag märker nån skillnad under helgen annars ringer jag o klagar på måndag och säger att de får fixa det på två doser istället för att det ska räcka hela dagen för henne. Men nu var det inte henne vi skulle prata om