ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Kanske svårt för er andra att svara på mina frågor, men ni som har fått diagnosen ADD, har ni haft problem på arbetet och löst det på något bra sätt? Även ni andra får gärna svara. Jag försöker bara hjälpa min kille att lösa det här så att de kan fokusera på allt han faktiskt gör där och minska ner på det negativa. Hitta lösningar.

thebestofjessica.blogspot.se/

min utredning är klar. 

Hej Ellan, jag har ADD och har jobbat som översättare i 6 år (hemifrån). 

Tråkigt svar som kanske tyvärr inte funkar för din sambo: han måste jobba mindre. Det är jättesvårt att ställa krav när man praktiserar på ett jobb man gärna vill ha, men den där säga-ja-till-allt-vägen slutar bara i utbrändhet och dåliga resultat, och dålig relation er emellan. Han kanske kan ta ett längre samtal med sin chef och lägga upp det som "Jag skulle kunna jobba mycket bättre om jag fick ha det lite mer såhär och såhär runtomkring mig" och komma med konkreta förslag till hur hans jobb skulle underlättas, och att det skulle bli bättre resultat för dem också. Det är svårt för mig som inte är animatör att säga exakt vad det skulle vara, det vet han nog bäst själv. Men t.ex "jag vill gärna ha längre deadlines, tre dagar eller en vecka skulle vara perfekt, för då kan jag själv disponera tiden bättre, och om jag får tid över så kan jag göra de där andra grejerna då - men först vill jag bli klar med det jag började med". De kanske inte riktigt är medvetna om att de sliter honom från uppgiften hela tiden, eller hur svårt det blir att uppskatta tidsåtgång om man hela tiden får en massa annat att göra. Om det är ett nystartat företag så är de väl förmodligen rätt så orutinerade själva på delegering osv. 

Själv klarar jag inte av att jobba mer än halvtid för det mesta, och flera jag känner med ADD jobbar också bara deltid. Men det beror nog mycket på person, arbetsuppgifter, arbetsplats osv. 12-timmarspass låter ju verkligen inte bra i vilket fall, speciellt som ni har småbarn ihop. Om de andra på jobbet inte har barn så måste han kanske trycka extra på att han faktiskt inte har möjlighet att jobba dag och natt, för det finns andra som behöver honom hemma.

För mig är det A och O att dela upp uppgifter i avgränsade stycken, räkna på hur lång tid ett jobb kommer att ta innan jag sätter igång (kräver ju lite rutin förstås), och sen inte frestas att jobba som om jag hade eld i baken "tills jag är klar" utan dela upp det i lagom stora sjok fram till deadline. Om min chef hör av sig under tiden och vill ha mer gjort så frågar jag vilket som är viktigast, och låter ansvaret för framskjuten deadline ligga på honom. "Du inser att jag kommer att bli klar 1 dag senare med det jag håller på med i så fall" kan jag säga t.ex, och så får han ta ställning själv. 

Ett annat tips är att inte svara omedelbart när någon ber en att göra ett extrajobb, utan be att få återkomma om en liten stund. Annars är det lätt att man säger ja av bara farten, men om man får en stund att fundera på det så kommer man kanske fram till att man inte kan. Eller så hinner man formulera sig: "jag tror att det är bättre om jag fortsätter med det jag håller på med just nu, annars blir det så rörigt för mig". 

Vet inte om det hjälpte nåt. Det viktigaste är nog att han pratar med sin chef och eventuellt medarbetare också om vad som behövs för att få hans jobb att funka, "jag kan bara jobba 8 h om dan för jag har familj", "det är viktigt för mig att få avsluta en uppgift i taget, annars kan jag inte göra ett bra jobb", "jag vill ha tydliga deadlines som inte är för korta, om det inte är absolut kris" och sen kanske peka på vad han kan tillföra och vad han tycker har funkat bra osv. Positiv avslutning liksom.

Vet inte om det hjälpte nåt, men det är mina 2 cents i alla fall. 

 

thebestofjessica.blogspot.se/2012/11/vad-hjalper-det-att-alska.html

Fortsätter blogga på om känslor och minnen och vad som händer i mitt huvud.. Eller försöker. läs gärna och hjälp mig reda ut mina tankar med en kommentar här eller i bloggen. Någon kanske känner lika dant?

thebestofjessica.blogspot.se/ 

Stackars maken... han vill vara rar och hålla min hand och pilla lite i nacken på mig osv för o vara kärleksfull... jag får rysningar och blir förbannad istället, vill inte alls att han ska ta på mig just nu. Är trött, irriterad (pms) och orkar verkligen inte med nåt mys... för mig är det när JAG vill då ska det ske... typisk ADHD grej ;) men jag tycker inte om kel och kramar när jag inte alls är på humör för det, känns otroligt obehagligt. Svårt att förklara för honom att det inte alls har med honom att göra ju, det är ju bara mig... o nu när jag är så trött och grinig så blir det inte bättre.

Ska gå o krypa till kojs nu istället så kanske jag vaknar upp lite gladare, tveksamt dock m tanke på vilken häxa jag är såhär innan mens. ALLT irriterar mig... blir sur och pratar med väääldigt hög röst och så säger han ssschhh åt mig och det gör mig ännu mer förbannad för jag ska fan inte vara tyst för att han säger det och det retar mig ännu mer det där förbaskade ljudet ssschhh usch.

Som sagt... stackars honom... han har det inte lätt med både mig och dottern som har ADHD. Och att få någon att förstå hur jobbigt närhet kan kännas ibland är inte lätt.

Frågan är hur man skall få dom att förstå utan att såra? jag är mer tvärt om, vill ha närhet hela tiden för att veta att jag duger. Vilket ju blir jobbigt med. Har du försökt förklara?

Jag bara började spinna vidare på detta med kramar/mys/sex..
Jag har ju ADHD och troligen borderline..

Och jag kan nog vara väldigt jobbigt just med närhet.. För jag vill hela tiden ha bekräftelse via sms eller tal och pussar och kramar.. Bara för att veta han vill ha mig.. (och ingen ha av sina 100ex)
Sen kan jag nog tyvärr vara rätt på med, jag vill ju hålla honom nöjd.. Jag njuter tex nästan aldrig av sex så där, utan mest något jag har.. Men jag vet att jag ibland kan gå på för mycket. Alltid avsluta allt med sex, så han inte tröttnar.. Men han måste ju tycka jag är jätte jobbig.. Helst vill jag ju bara vara "lagom" men hur är man "lagom" när man är helt hyper och deprimerad?  

thebestofjessica.blogspot.se/2012/11/i-can-fix-you.html

We could fix each other, if we had given us time. Now it's too late. You will never come back to me, I can fix myself?

myrten! Tusen tusen tack! Du hade många poänger och vi håller nu på att fundera på hur vi vill att livet ska se ut. Vilka som är våra förutsättningar. För precis som du säger..går sambon in i väggen så påverkar det ju alla i familjen och det vore tragiskt. Hoppas på hjälp nu från arbetsförmedlingen med att få någon som kan hjälpa honom att formulera det på ett snyggt sätt. Tror inte heller att heltid fungerar med mig (som lider av PTSD), ADD:n och två små barn..Du är verkligen vältalig och tydlig. Gillar ditt sätt att förklara och beskriva saker. Hoppas att vi kan få till en deltidsanställning istället. Att han åtminstone får rätt till att ta ut 25% föräldraledighet och VABBA när det behövs. Och få ta pauser eller längre tid på sig..mycket att tänka på. Det vore underbart att få se honom göra det han verkligen älskar och är fantastiskt duktig på under hans förutsättningar.