**Den stora feta LCHF-tråden**

Den här helgen suger matmässigt kan vi säga!
Ingen ordning alls, och idag har jag inte ätit nåt fel, men jag känner mig ändå helt ur fas och som om jag hade fuskat ihjäl mig. mentalt alltså! Sitter nu med middag nr 2 (min första middag var egentligen en rejält sen lunch ihop med familjens middag...) och sen lokcar ju chokladen såklart... Så dum jag är som köper hem den ens. Jag klarar mig ju kanonbra med ett par tre rutor Linds 90% normalt, ibland mindre såklart. men med Lindor finns inget stopp. 8 jälva kulor (100 gram!!!!!) åt jag igår kväll....???? Fattar inte ens hur jag får det i mig.... BLÄ.

Nej, det är skönt att det är måndag imorrn så att man får lite rutiner igen! 

Jag ska läsa sen (upptagen i hockeyn)
Det kan säkert stämma. Jag trodde inte han låg så högt som 20E%, däremot så visste jag ju att han låg högt på kalorier, så att 5E% är ju högt för honom så att säga. (i gram alltså) Men som sagt, det kan säkert stämma, jag förstår inte HUR bara... när man ser hans tallrikar och hör vad han äter så får jag absolut inte ihop det till några 300 gram..... 

jag ser väl fusk som nånting jag stoppar i mig (lite eller mycket) som jag inte har tänkt stoppa i mig, eller nåt som jag inte anser tillhör min kost.

När jag åt lchf fick jag ju äta superstrikt, så då var ju fusk för mig att äta röd paprika på mackan lixom... Nu handlar fusk mer om att jag äter saker som jag vet stör min viktnedgång rejält. Lindor är ju ett praktexempel, men som igår blev det ju en halv hamburgertallrik med pommes... (hade inga bra val så jag åt så mkt jag kände att jag var tvungen för att palla dagen) Däremot så äter jag ju friare på kolhydraterna nu, och jag vill kunna unna mig nåt extra då och då. Tar jag en fralla eller smakar på nån form av fikabröd osv nu så SKA det inte räknas som fusk. MEN mentalt gör det fortfarande det... Så valet är rätt när jag äter, men så får jag ändå ångest efteråt. Så det får jag försöka jobba med. Det beror ju helt klart på att jag har fått äta så superstrikt så länge nu....  

Ja, jag håller med er här ovanför. Vi anvä'nder ju ofta i slarvigt tal ordet FUSK, men jag tycker inte riktigt det är rätt ord. Fusk för mig är mer att jag sitter nånstans och smygäter choklad medan jag låtsas att jag fortfarande håller dieten typ.... Men avsteg känns inte riktigt heller rätt för mig Det har nog att göra med attjag fortfarande får ångesten Allan efter att jag äter nåt jag kanske inte hade behövt äta, oavsett om det var tillåtet eller planerat...

Ja, det är kanske helt enkelt så att man har svårt att föreställa sig de mängderna han äter Att det är därför det blir så fel när man försöker räkna. Men som sagt, jag trodde inte han låg så högt som 20 E% ändå. men självklart är ju 5E% mer för honom (mycket mer) än för oss.

Jag tycker ju i allmänhet att väldigt få av mina avsteg ÄR avsteg. Alltså jag har ju valt en kostomläggning som ska ge mig mer utrymme för avsteg då och då! MEN ändå följer ju det hemska dåliga samvetet. att man inte får rätt att unna sig nåt innan man har nått sin målvikt. Att man är skyldig att äta en strikt diet tills alla kilona är borta typ...

Hemskt dåligt samvete för att jag lyckades få i mig 8 stk Lindor-kulor i lördags kväll.... Fattar inte ens hur jag lyckades för det är HUNDRA GRAM! Så mycket choklad brukar jag aldrig äta.... Sen tänker man att det finns rätt många som faktiskt gör det ganska regelbundet. Javisst, idag är det kanske 1 bulle, imorgon 2 glas cola, på onsdag choklad, på torsdag pasta osv osv osv... Men jag håller mig ju ändå betydligt striktare än de flesta andra. Varför ska jag då ha dåligt samvete? Jag VET ju att det handlar om att sköta sig mesta delen av tiden, inte varje sekund av resten av sitt liv! Det är så himla svårt att komma ifrån den här mentala spärren... Det känns lite hetsätningsvarning/ångest trots att jag faktiskt inte har hetsätit lixom..

haha var är det där ifrån?
 

Yena,
Jag tycker ju personligen att den maten jag äter nu är lättare och fräshare än min strikta LCHF-mat som brukar bestå av mycket kött och bea eller liknande! Nu äter jag sallader, frökex med gott pålägg och grönsaker osv. Det passar mig bättre iaf, och det passa framför allt bättre i värmen tycker jag! Men visst, nackdelen (för mig som är så nedrans känslig) är ju att jag har svårt att äta en köttbit med bea nu utan att vågen stannar upp totalt då. Det är ju en avvägning man får göra. När jag har kommit ner i vikt så kan jag absolut unna mig lite av båda, eftersom jag tydligen har högre tålighet för att stå still i vikt än för att gå ner så att säga. men just nu håller jag mig oftast till min mera lågkalori-mat, även om jag ju har fetaost eller halloumi på salladerna och liknande!

Hoppas att du mår bättre snart. 

SUCK! Min FL laddade om sig och slängde bort ett jättelångt inlägg.... Jaha, bara att försöka återskapa det då.......

Det jag skrev var att jag har försökt plocka fram ett par av mina bästa GI-böcker för att läsa. Och jag blir så besviken! Det dom talar om, det är ju inte MITT GI... Jag blir så besviken och irriterad när dom pratar som att kolhydrater i stora mängder är ok bara för att vi beslutat att kalla dom "bra kolhydrater" eller till och med "nyttiga kolhydrater" som att dom faktiskt tillförde nånting vitalt för oss....

När jag pratar om GI så menar jag ju GI fas 1 och 2...  Och om jag skulle välja en enda GI-bok med fakta och recept att rekommendera så skulle det bli Ulrika Davidssons LCHF på mitt sätt... Alltså inte en GI-bok alls, utan en LCHF-bok... Men det är ju MITT GI. Hon är för liberal för att vara LCHF i min hjärna, eftersom LCHF för mig är den strikta extremvarianten med väldigt hög andel fett och väldigt få kolhydrater... Varför måste vi krångla till allt genom att sätta bokstavskombinationer hit och dit?? Och vad kan jag isåfall kalla MIN diet? Får jag hitta på ett helt nytt namn? Eller äter jag det som egentligen faktiskt boprde kallas LCHF?! ja för vissa kallas det ju redan LCHF såklart, även om man inte äter så strikt... Men jag då, som måste passa hårt på kalorierna dessutom, faller jag bort där också?

Jag vet ju att jag själv ofta väljer att prata om lågkolhydratkost som begrepp. Det innefattar ju automatiskt att man måste höja sin andel fett och i viss mån även proteinet. För mig är det naturligt. Men för andra är det inte det... Äter man lågkolhydratkost så kan man tydligen inte äta vad som helst. Alltså alla produkter måste vara lågkolhydrata. Är det ytterligare en definition, och heter den nånting speciellt? För mig innebär lågkolhydratkost att jag fokuserar mitt intag på bra varor, och att det viktiga är att min total är bra... Men för andra innebär det förbud...

Känner ni andra er som hemma?
Och kände jag mig verkligen hemma i mina bästa finaste GI-böcker för ett par år sedan när jag köpte dom? Eller var jag redan då vilsen i deras fria språk om kolhydrater?