**Den stora feta LCHF-tråden**
Det lustiga är ju - och detta säger nog något om den idealbild vi har där FÖR SMAL är = SNYGG - att jag tycker du är JÄTTEFIN både "före" och "efter"... men lyckligtvis är jag tillräckligt mogen nu för att ändå föredra "efter" och inse att det är sundare...
.... har vid flera tillfällen fått säga till mig själv på skarpen när jag har upptäckt att jag föredrar bilder på folk som ska visa hur sjuka eller deprimerade de har varit (och rasat i vikt) framför bilder på dem som friska, pigga, och normalviktiga!!!
...helt enkelt därför att synliga kindben och nyckelben, magrutor och deffade armar betyder SNYGG i vår skeva världsbild.
Det är bl a därför jag är lite kluven till min egen vikt. Är ju inte överviktig så det är farligt för min hälsa (speciellt eftersom jag är "päron" och inte "äpple") men definitivt några kilo för mjuk i förhållande till det jag vill se i spegeln och de resultat jag vill ha av träningen.
Hur tänker ni? Sätter ni som väger er en målvikt efter BMI och hälsoaspekter eller efter den där hårda lite för smala men snygga kroppen?
K
Det är nånting som jag försöker arbeta bort, för att istället se en sund, stark och tränad kropp som idealet. Men det går upp och ner... Som du skriver så finns det ju också en väldigt skev världsbild av vad skönhet är, och det går inte att komma ifrån att jag blir påverkad av den. Inte när det gäller andra, men när det gäller mig själv och min kropp tänker jag att jag måste bli sådär smal igen. Svårt att bryta gamla tankebanor!