inte ok!

O om jag fattat de rätt har hon ju gjort de!? Om inte de funkar vad tycker du man ska göra då??

då gör man det igen, och frågar vad ungen behöver för att saker ska bli bättre.
nu är du ute och svajjar, jag kan inte ge exakta svar på diffusa frågor.

Mm har läst alla o de går en röd tråd genom hela inlägget...

Jag tror hon själv vet vad hon skrivit.

Jag undrar hur det kommer att gå för dina tonåringar.... Dom lär ju käfta som fan.

Konstigt då att JAG aldrig har käftat och vara elak med mina föräldrar trots att jag varit tonåring. Mina föräldrar var otroligt kärleksfulla, DOCK stränga och man måste fan sätta gränser.....

skit samma, jag anser iaf att det är beklagligt att folk har sån ovilja att samarbeta.

jag har lämnat min syn på saken och förslag på lösning.

vill ni gnälla vidare så gör det, jag får inte ut nåt av att lyssna.

 

*kram*

ps skönt att mina barn uppför sig väl iaf!
hur nu det kommer sig.

Jag betedde mig ungfär likadant mot min pappas nya, och har som vuxen (efter psykologistudier samt terapi) förstått vad det handlade om i mitt fall.

Har inte läst hela tråden, men hur gammal var 13-åringen när du och hennes far blev sambor? Kan det kanske vara en helt vanlig "skilsmässokonflikt" det rör sig om.

Flickan kanske känner att hennes far svikit sin familj och du får ta skiten för att det lättare att vara arg på en "utomstående"?

Bor hon hos er på heltid? I så fall kan det skapa problem att du pratar om det som "ditt hem". Hon kanske inte känner sig inkluderad i familjen och svarar med att ta ytterligare steg ut ur gemenskapen.

Hon är tonåring och revolterar. Återigen lättare att ta ut sina aggressioner på en "utomstående".

Tror som någon sa att du har allt att vinna på att fokusera på de positiva minutrar hon antagligen uppvisar ibland, än på de negativa. Annars finns familjeterapi där du, flickan och fadern kan prata med varandra ihop med en medlare. Kanske kan pappan och flickan hitta egentid tillsammans (gå på bio, åka bort...) för att på så vis markera att hon är viktig del av familjen och inte behöver konkurrera med dig om hans kärlek.

Men ofta det funkar på en arg tonåring med sprudlande hormoner?! Att tvinga henne till att be om ursäkt till sin pappas sambo?! Låt henne vara bara och ignorera lite då brukar dom oftast komma fram själva sen.. Ist för att ta hennes data och låta henne få en anledning att verkligen kalla dej för diverse fula ord och bli fly förbannad.. Låt papppan ta dom värsta striderna ist..

"De" har ingen dålig relation, det är barnet som är tvär och där går "de" bort och blir "barnet"

Trycka ner?
Är uppfostran att trycka ner så förstår jag att du har problem med situationen.Ja, TS borde faktiskt inte vara den som behöver ta ansvaret för ett barn som inte uppfostrats av sina föräldrar såvida honinte är anställd att just ta hand om detta problemet vilket jag inte tror att hon är.

Så ja, TS borde verkligen få hjälp med ett problem som inte är hennes, föräldrarna borde verkligen ta sig i kragen och sköta uppfostran bättre.

TS borde få ha en bra hemmamiljö och även hennes barn som verkligen inte borde utsättas för att behöva höra den här typen av kränkningar i hemmet mot deras egna mor.

Pappan får ta sitt ansvar, det är helt och hållet hans barn och går det till det yttersta som det gjort nu så är det helt okej för TS att sparka över bollen till den som borde spela.

Men de kanske funkar för dig o dina barn!! Men man kanske ska tänka på att alla inte e lika dana o funkar på olika sätt!! Eller har jag fel??? En sak som funkar toppen på en del kanske har motsatt effekt på en annan!! O sen kanske du inte ska jämföra dina biologiska barn med hennes bonusbarn. Jag tror att många barn utnyttjar den situationen barn e smartare än man tror!! Men man måste ju ändå lära sig att visa respekt tycker jag!!!