Klär pojken i kläning

För mig låter det fortfarande oklart. Även kastrerade krakar kan ju känna sig som kvinnor.

Jodå dom blir fler och fler i Das neue Reich.

Men det är ju det som är poängen! För er är det en så främmande tanke att en pojke ska kunna ha klänning att ni utgår från att vi tvingar på våra söner rosa, glitter och klänning för att make a point och vad VI står för. Det är så långt i från verkligheten man kan komma. Det handlar om att inte VÄGRA sitt barn någonting om han eller hon ber om det, för att dom har fel kön.

Min son är fem år. Jag har aldrig köpt en klänning eller kjol till honom. Någonsin. Jag har aldrig köpt en lila glittertröja med my little pony på. Jag har köpt vanliga kläder som passar honom. Framförallt mjukisbyxor som är sköna att leka i o.s.v. Men däremot om han skulle BE mig att köpa den där klänningen, eller om han skulle BE mig om den där lila tröjan skulle jag aldrig för mitt liv säga "Nej tyvärr. Du har snopp så du får inte bära just det här tyget".
När han skulle få en ny vinteroverall så bestämde jag vilken overall han skulle ha, och sen hängde jag fram den i alla färger som fanns, allt från rosa till en SKIIITFUL i typ varselorange, och han valde den blåa. Då blev det den blåa.

Om min son vill gå till dagis i klänning, så får han det. Om vädret tillåter. Om han blir retad eller något barn säger något elakt om och till honom får jag helt enkelt försöka förklara för honom varför. Sedan får jag, som vuxen, ta itu med det problemet genom att ta kontakt med förskola och föräldrar till det barn det rör.

Och jag tror inte jag är ovanlig. Däremot tror jag inte du kan hitta många föräldrar som är besatta av genus så till den grad att dom tvingar på sina söner en klänning mot deras vilja.

Är du säker på det?

Men det är ju det som är poängen! För er är det en så främmande tanke att en pojke ska kunna ha klänning att ni utgår från att vi tvingar på våra söner rosa, glitter och klänning för att make a point och vad VI står för. Det är så långt i från verkligheten man kan komma. Det handlar om att inte VÄGRA sitt barn någonting om han eller hon ber om det, för att dom har fel kön.

Min son är fem år. Jag har aldrig köpt en klänning eller kjol till honom. Någonsin. Jag har aldrig köpt en lila glittertröja med my little pony på. Jag har köpt vanliga kläder som passar honom. Framförallt mjukisbyxor som är sköna att leka i o.s.v. Men däremot om han skulle BE mig att köpa den där klänningen, eller om han skulle BE mig om den där lila tröjan skulle jag aldrig för mitt liv säga "Nej tyvärr. Du har snopp så du får inte bära just det här tyget".
När han skulle få en ny vinteroverall så bestämde jag vilken overall han skulle ha, och sen hängde jag fram den i alla färger som fanns, allt från rosa till en SKIIITFUL i typ varselorange, och han valde den blåa. Då blev det den blåa.

Om min son vill gå till dagis i klänning, så får han det. Om vädret tillåter. Om han blir retad eller något barn säger något elakt om och till honom får jag helt enkelt försöka förklara för honom varför. Sedan får jag, som vuxen, ta itu med det problemet genom att ta kontakt med förskola och föräldrar till det barn det rör.

Och jag tror inte jag är ovanlig. Däremot tror jag inte du kan hitta många föräldrar som är besatta av genus så till den grad att dom tvingar på sina söner en klänning mot deras vilja.

Jag har en kompis som klär sin pojke på 3år ofta i kläningar, jag tycker att det är hemskt men vet inte hur jag ska säga det åt henne? förslag?
Hon är noga om att det inte finns några pojk och flick kläder färger osv.

Nej de är neutrum

Kan hålla med dig om att vuxna människor kan ha på sig vad dom vill (fast om min man kom hem i klänning hade jag ju rå dumpat honom och frågat vem hans nya pojkvän är), men jag tycker inte att jag är ansvarig för nån jäkla utveckling när det gäller vad min son ska ha på sig. Tänker inte säga till honom att ta på sig en klänning till dagis för utvecklingens skull så dom andra barnen fattar att flickigt och pojkigt ska bort. Jag tycker det är hemskt mot barnen när man vet att det finns en stor chans att dom kommer bli retade, men ändå pushar på dom bara för att man har en egen jäkla åsikt som man vill förmedla genom sitt barn! DET är kränkande.

Aha, eller kanske utrum också går bra? 

Stackars din karl som har en fru som är beredd att dumpa honom för ett klädesplaggs skull.