Januaribebis 2012

Vaknade klockan fem av en smärtsam värk. Började genast fantisera om att förlossningen startat  Men den gick över när jag varit och kissat. Dock var det som en ganska konstant kramp långt ner i livmodern tills jag somnade en timme senare - fast ändå inte fick sova eftersom det plötsligt inte gick att ligga på sidan som jag brukar för det trycker som sjutton ner mot ljumskarna och bak mot rumpan. Hur ska jag nu göra, ligga på rygg är ju outhärdligt!

Åh, vad jag önskar att det var förlossningen som satt igång, men jag googlade på tryck ned mot ljumskarna och det kan tydligen hålla på i veckor innan förlossningen :( Suck, vill vara en såndär som det bara huxflux sätter igång för...

Någon annan som haft kraftigt tryck nedåt ljumskarna? Är det bara att bebis fixerar sig?

Pusselbiten86 - fy vad jobbigt  styrkekram!

Det blev en lätt magbesatt morgon det här  Tog en dusch och när jag tittade ner på magen fick jag en chock! Där det brukar vara en stor bula var det nu bara en sluttande liten backe, och när jag kände efter bebis rumpa låg den nästan tio centimeter längre ner än vanligt. Bebis måste alltså ha fixerat sig! Såklart. 

Ja, det är ju tyvärr inget tecken på stundande förlossning, men jag hoppas ändå att bebis inte kommer ligga fixerad i sju veckor utan i max fem, som det är kvar till BF.

Tackar och tar emot gör jag dock glatt - nu kommer ju julmaten förhoppningsvis få plats!  

Stort grattis LillaEko! 

God Jul allihop!

Jag hade en spännande julafton igår som slutade på förlossningen! Det blev plötsligt väldigt blött i trosorna och eftersom det hade en röd/brun färg ville de att jag skulle komma in och kolla. Blev kopplad till CTG i tjugo minuter och innan bm gick ut under den sa hon att om det är fostervatten så får jag stanna över natten och bli igångsatt imorgon! Snacka om att jag blev nervös och pirrig. Hade dock på känn att det inte var fostervatten och mycket riktigt kunde hon inte se att det skulle vara fostervatten. Så det blev hemfärd igen och det finns inget som tyder på att det blir en tidig bebis...  Men pigg och glad var den lilla krabaten under CTG i alla fall, och det är ju huvudsaken!

Drömde jättehärliga drömmar inatt. Tror att det var för att det plötsligt kändes så verkligt att det verkligen kommer komma en bebis, och relativt snart. Har varit så svårt att få in, men när man ligger där på förlossningen med stora magen så är det lite lättare att förstå. Så lycklig!

Grattis Tärning6!

Var hos barnmorskan idag. Mitt SF-mått stod still på 36, så jag ska dit igen nästa vecka och om det inte ökat blir det TUL och undersökning av fostervatten, moderkaka m.m. Jag hoppas nästan på att det inte ändrats så att det blir undersökning och något händer. Huvudet hade dock precis som jag misstänkt fixerat sig, så det är väl det som är orsaken till SF-måttet.

Dessutom hade jag gått upp 6 kg (!) sedan sist. Barnmorskan frågade om jag ätit mycket i jul  Som om jag skulle tryckt i mig 42 000 kcal för mycket de senaste veckorna! Jag förstår faktiskt inte hur de tänker. Jag sa att jag svullnat upp så mycket att det värker i knäna, handlederna korvar sig och fötterna nästan inte går i mina en storlek för stora skor, men det känns inte som att hon trodde det var orsaken. Suck. Jag går ju knappast upp 6 kg varje jul, och jag har verkligen inte ätit mer än vanligt...

Usch, jag känner med flera av er i tråden. Jag är så fasligt trött på att vara gravid nu, även om jag vet att det är bättre att bebis kommer om två-tre veckor minst. Men allting känns konstigt i kroppen, värker och pinar. Och tröttheten, hudbristningar, hemorrojderna, sömnlösheten, otympligheten och överkänsligheten, fy! Jag önskar att det gick att få en liten paus, bara någon dag eller två, så skulle jag med glädje fortsätta sedan, för egentligen är det ju fantastiskt att nära en liten människa och känna hur den växer och lever i en.

Just nu känner jag mig dock alldeles för psykiskt skör för att över huvud taget klara en förlossning. Jag känner mig dränerad på psykisk kraft, mycket på grund av jobbiga omständigheter just nu. Mitt hopp står till att urkraften finns där någonstans. Och annars att jag accepterar att jag väljer kejsarsnitt som sista utväg. Det är nog dags att börja bli mer snäll och förlåtande mot sig själv...

Sammandragningar och värkar är egentligen olika ord för samma sak (lite beroende på vilken skola man tillhör och var i graviditeten man befinner sig). Som jag förstått det i alla fall! Båda orden betyder att livmodern arbetar och det kan vara både smärtfritt och smärtsamt. Du kan läsa lite mer klargörande t ex här.

Frökenolson - vad spännande att det kommer starta eller att du kommer bli startad senast imorgon bitti! Håller tummarna för dig! En positiv sak med decemberbarn är att de statistiskt sett lever längre! Det kan du säga till din man ;)

Apropå amningsbh köpte jag en på twilfit idag. Det var mannen som släpade med mig efter ett nederlag på Lindex - de har ju bara upp till D!? Twilfit hade massor olika och stora storlekar! Hoppas min bygellösa 90E räcker när bebis kommer nu :) Superbekväm var den i alla fall, även om jag tycker att "bröstformen" blir väldigt ful utan bygel, men men... Twilfit var oväntat att rekommendera!

Har sedan jag vaknade halv nio i morse haft kraftiga täta sammandragningar och mensvärk, framför allt när jag står dock. Börjar lura på om det närmar sig eller ska det verkligen vara såhär i fyra veckor till? Har BF 27 januari. Huvudet är dessutom fixerat och lite oangenämare detaljer som slemmiga, sega flytningar och minst två toalettbesök om dagen har ockås infunnit sig. Jag som bara brukar få går varannan på sin höjd...

Någon i samma sits?

 

Grattis! Vad otroligt spännande!

Ja, usch för allt lur. Hade varit så mycket lättare om man visste att det bara var förberedelser, det är så jobbigt att gå och småhoppas och bli besviken hela tiden...

Ska hur som helst skriva förlossningsbrev och packlista till förlossningen nu, så att jag inte behöver vara stressad över det...