Januaribebis 2012

Grattis Lilla Pricken!

Skulle till barnmorskan imorse, men när jag kom dit fick jag veta att hon var sjuk så jag fick träffa en annan snorkig en :( Hon mätte SF-måttet slarvigt (var bara där för att mäta SF-måttet eftersom det planat ut) och sa att det nog ökat en centimeter och det viktigaste var att barnet rörde sig. Eh, jaha?

Bad henne känna om tappen ändrat sig, men hon kände knappt jämfört med förlossning i förrgår. Sa bara att det den kändes samma. Hur hon nu kunde veta det. Suck vilken otur att min barnmorska var sjuk...

Hon frågade också om hon skulle göra en hårdhänt undersökning så att förlossningen kom igång, och jag hörde till min fasa att jag tackade nej! Vill ju att bebis ska få komma när den vill, är ju bara i v 36+3, men oj vad skönt det hade varit om man slapp alla funderingar och symptom...

Annars har det varit en tung dag, fem timmars sömn, diffus förkylning och fruktansvärda sammandragningar. Nu på eftermiddagen kom det dessutom brunfärgad slempropp (ursäkta de slemmiga detaljerna). Får med andra ord ingen ro från förlossningsfunderingarna... 

Apropå bebiskläder som diskuterades nyss i tråden tycker jag att mammor borde våga packa ner och klä sina barn i sina egna favoritfärger. Jag har bara köpt kläder i färger jag gillar (mannen har förstås valt några plagg han också) och mina favoritfärger är rosa, rött, gult, orange och brunt. Tids nog får barnen egen smak och väljer kläder själva så jag tycker man får passa på - och dessutom försöka mjuka upp könsfärgkodningen av kläder lite grann  

Till något helt annat - när jag vaknade imorse var det en liten pöl med brunt i i sängen, men diametern var inte större än 4-5 cm. Orkar inte ens bli exhalterad längre. Någon mer som har brun-slempropps-avgång?

Tack Lilla Pricken för förlossningsberättelsen! Skönt att du blev nöjd med själva förlossningen! 

Grattis chasmin! (någon mer som plötsligt inte kan citera och har problem med textbehandlaren?)

Har varit likadant för mig, sedan igår kväll framför allt (har ju varit starkt från och till sedan 23/12). Jag håller på att bli vansinnig. Det gör skitont nu och kommer massa brun slempropp, men uppenbarligen händer ingenting. Har dessutom illamående så illa att jag bara vill gråta. Om det fortsätter såhär kommer jag kräva igångsättning av bm nästa gång jag ska dit 10/1, jag fixar inte det här psykiskt känner jag nu, jag är ett vrak... Jag hoppas att det blir bättre för oss, med vila eller bebis! Haha! Vilken fantastisk deal  Och vilken fin bild du bytt till förresten!

Åh, lycka till!

Har haft värkar med ca 8 minuters mellanrum en timme nu, men nu börjar det mattas av. Åh, vad jag önskar att det fortsatte...

Slänger in en liten uppdatering.

Har mått riktigt dåligt de senaste dagarna, men idag blev jag jätteglad! Kunde inte låta bli att imorse i duschen prova om det skulle gå att känna tappen (har inte kunnat det under hela graviditeten), och det gick!! Dessutom var den alldeles mjuk och nästan sladdrig och så gott som borta (längdmässigt sett)! Så skööönt att det händer något av alla sammandragningar och förvärkar. Bryr mig inte om det tar en dag eller tre veckor tills bebis kommer, bara allt som händer gör det av en anledning! Avskyr pinsymptom!

Stort grattis ni i tråden som fått er bebis! Men jag antar att ni inte hänger kvar här  

Lycka till elison! Vad skönt för dig om den lille ville titta ut redan, håller tummarna!

Stort grattis till alla bebisar! Men usch, det börjar kännas ensamt härinne, kommer sitta sist kvar med magen här känns det som...

Måste fråga - har blivit ett nervvrak sedan igår kväll ungefär. Först igår morse kände jag mig helt drogad, som att jag fått något kraftigt avslappnande/sövande. Sedan igår kväll kom alla känslor. Jag fattar inte hur jag ska hantera det, jag bara gråter och gråter och jag förstår inte varför, allt känns hemskt och mörkt och svart, men samtidigt ombonat på något vis. Väldigt paradoxalt, och svårhanterligt förstås. Maken förstår inte vad det är med mig och jag tycker bara att han inte fattar någonting och känner mig ensammast i världen. Hormonstorm inför förlossningen?

Har en himla massa sammandragningar och molande mensvärk, men jag vågar inte tro på någonting... 

Åh så spännande att vattnet gått! Förstår om det känns segt, men det finns ju definitivt en förlossning i nära sikte! Och hoppas din graviditetslånga hormonstorm ger sig för dig nu när bebis kikar ut. Stort lycka till!