Januaribebis 2012

Idag är jag hemma med sonen som är 2.5, han fick feber helt plötsligt igår eftermiddag när jag lämnat honom på nattis. Nu är det sommar dagis på hans nattis och där är då både barn och fröknar som är nya för honom, och att lämna honom är som jag vet inte vad. Han skriker sig blå och är helt förtvivlad. Han skriker alltid när jag lämnar honom i vanliga fall, men detta är verkligen hemskt. 

Försöker förbereda honom på vad som komma skall, men han säger bara att han vill följa med mig. Så när jag då lämnade honom igår så var han som vanligt, inte särskilt varm. Han hade varit på nattis en timme så ringer dom till jobbet och säger at han har 38.6 i feber. Och idag på morronen så slog det mig att, kan inte barn "ta till" feber om dom inte är trygga eller inte vill något??  Han hade feber hela efermiddagen och kvällen men idag är den helt borta, tyckte bara det var så konstigt. Har två lämningar kvar sen kommer ordinarie personal tillbax. Han kommer säkert att skrika lika mycket men då känner jag mig tryggare iaf. Och det är väl det han känner och ser på mig att jag tycker det är olustigt att lämna till vilt främmande människor.

V 15+0 idag, känns lite som en milstolpe. nu har man kommit en bit lixom, bara 3 veckro kvar till ul och om 4 veckor har jag gått halva tiden. Känns väldigt konstigt, tycker tiden går sakta men den bara rusar fram. Har inget behov av att köpa något, har ju allt sen gossen var bebis, inte tjejkläder då förståss, men det köper jag isf när hon tittat ut. Har inte heller börjat funder på namn. Har kvar några favoriter sen Viktor skulle komma. Alice Thea Lucia om det blir en tös. Gustav, Lucas, Kristoffer och Alexander om det blir en pojke. Men vi får väl se. Har fortf ingen känsla om vad det skulle kunna vara där inne.

Har två kusiner som jag aldrig umgås med som heter Hampus och Linus, kan man sno deras namn eller man kan inte göra? Tycker om dom namnen.
Har ju haft så himla ont i ryggen och höfterna i början på veckan. Trodde jag hade fått foglossning, men nu är allt som bortblåst. Ryggen förstår jag om det blir bättre, men foglossningen kan den komma och gå? Trodde att har man väl fått det så håller det i sig eller blir värre med tiden.

Nä det är ju det, man vill bara sitta inne och följa nyheter på både tv och radio. Är så himla blödig jjust nu så jag har fällt några tårar. Tycker så fruktansvärt syns om alla som blivit drabbde på ett eller annat sätt.
Och när mn tänker på den panik dom måste kännt på Utöya när han börjar skjuta.
Han hade kallat till sig några ungdomar innan dom fatta vad han gjorde, och när fom gik mot honom så sköt han ner dom. Nu vet man ju inte om allt stämmer men ändå, det är fruktansvärt!!

Har för mig att efter v 30 så bör man känna bebisens rörelser varje dag, så bli inte oroliga ifall det går någon vecka emellan buffarna även om ni är i v 24.

Här har vi haft en pissig helg, sambon sur för något som jag inte vet, jag kämpar med att få han på gott humör men det är förgäves, blir bara avsnäst. Har inte haft sex sedan jag blev gravid, och innan det var det ett bra tag sedan. Så det är nog 1 gång på ett halv år. Han har inget behov alls av fysiskkontakt. Så man undrar just nu varför han vill leva med mig. Han rör mig inte, pussr mig inte, pratar inte med mig, om inte jag tilltalar honom, säger aldrig att han älskar mig om inte jag säger det. Känns som att den där ringen jag har på fingret inte betyder ett skit just nu. Vi har såna här perioder, men dom kommer tätare nu och jag känner att min kämpaglöd minskar för varje gång. Jaja jag ger väl av mig själv igen för hundrade gången och ser om jag får något litet litet tillbax, tror inte jag får det denna gången heller.
Var bara tvungen att skriva av mig.

Han är ju utav den typen som gärna inte vill prata eller lyssna utan vill helst bara gå ifrån problemen och hoppas att det löse sig av sig självt. Men nu sa jag till honom att vårat förhållande känns som vänskap och att jag känner mig som att jag är i vägen för hans liv när han kommer hem, han jobbar borta mån-fre. Och jag jobbar varannan helg, så vi ses inte så mycket, vilket vi aldrig har gjort och det har funkat hur bra som helst. Men jag sa vad jag kännde och han reagerade som vanligt, tyst tyst och åter tyst. När han inte kom förbi mig när jag pratade så ställde han sig med ryggen emot mig, han är så barnslig så det finns inte. Han är så rädd för konflikter.

Och visst allt är inte hans fel, men när det kommer till förhållandet så kan jag nog säga att det är han som gjort att det blivit så här. Han har inte bjudit till för 5 öre dom sista 2 åren. Han var helt underbar innan, köpte mig blommor emellanåt, visade att han ville vara med mig. Men nu är det helt dött!!! Jag försöker och försöker, men han vill inte helt enkelt. Sa till honom att jag känner mig som hans hushållerska.

sen att han inte vill ha sex det är ju ett annat kapitel, och det får jag bara acceptera att han inte har lika stora behov som jag, men kan han bara visa attt han vill leva med mig och att han älskar mig så är jag glad.
Och det konstiga är att han är ju sån här, och i andra förhållande så har det slutat med otohet, och jag fattar inte att han inte lärt sig på sina misstag. Jag har funderat många gånger på att säga ill honom att det är pga utav detta beteende som har gjort att alla andra varit otrogna mot honom.

Tack för ert stöd, jag är inte den som ger upp i första taget, ska nog få ordning på denna period oxå.

Har funderat på det där med terapi, men nä ska vi göra det när han inte är hemma?? Såna ställen har ju knappast öppet på helgerna. Men det brukar hjälpa att lätta mitt hjärta, men så här "illa" som det är nu har det aldrig varit, el jo det har det och då pratade han inte med mig på en vecka, och sen jobbade han som tusan, så jag hoppas att det blir samma nu med. Han har inte tittat mig i ögonen sen mitt lilla utbrott i förmiddags. Och nu håller han på att packa inför veckan, så han kommer nog snart att åka tror jag. Och jag har märkt på honom att han har funderat, för han har suttit i källaren helt ensam och tyst, ingen tv el radio, och det gör han aldrig om det inte är allvarligt. Men det kommer blir bra efter detta. Annars så får jag försöka prata med honom igen om några månader.

Fasen så bra att dom ändå reagerade, dom hade ju lika gärna kunnat skita i det och tjänat några hundralappar till av någon annan. Roligt när det händer något när man väl agerar. Riktigt bra!!!

Har med sjukt öma b-vårtor. ÄR lugnt så länge jag har bh och ingen 2.5 åring ska börja klättra, då gör det ont så in i helvete. Men behöver än så länge inte sova med någonting på. Dom har dock bärjat växa så jag märke ju att det blir jobbigare att vända mig då dom skrapar i madrassen. Men jag många mjuka ammningsbh:ar som jag hade med Viktor som jag använder som slappe bh. Och dom sov jag även med när jag ammade. Ska köpa några nya när det bärjar närma sig. Kostade 99 kr på gekås och funkade som sagt bra som nattbh.

Ser fram emot att shoppa lie nu faktiskt, men det får allt vänta lite iaf. Ska åka till gekås så fort skolorna börjar, då är där inget folk på gekås, ka man gå där i lugn och ro.

Handlade allt på Gekås när Viktor skullle komma och har nog inge att vara besviken på. Skötbordet och sängen är dock inte handlat där, inte vagn heller. Och allt har hållt så jag tänker handla det mesta till denna bebisen där oxå. Dom kläderna jag är mest nöjd med är dom med en lite giraff på lappen i nacken, dom har hållt i både färg och söm. Jag har inga höga krav på det jag köper. Bara för att det är dyrt behöver det inte vara bättre och kan jag spara pengar genom att köpa billigt så gör jag det. Tycker att Gekås har ett jätte bra utbud för allt som behövs till iaf första barnet. Men nu kan det ju vara väldigt utplockat iom att det är sommar. Men där finns verkligen allt!!!

Vad är det som säger dig att det skulle vara dött??
Att du inte har några symtom??
Jag är i v 16 och har inte haft symtom på några veckor.  
Tror inte kroppen skulle behålla ett dött foster i 8-10 v utan att du skulle märka något. Allt är nog som det ska.
Och magen växer ju olika på olika perosner. Här inne finns en tjej som ine fick någon mage förrän runt v 25 så var du lugn bara. Tänk på att bebisen känner av att du är orolig hela tiden och det mår den inte bra av, så om du slappnar av ska du se att bebisen oxå slappnar av. 

Här i Falkenberg lyssnar man inte på hjärtat förrän i v 22-25 nångång. Om det inte inte skulle vara något annat..

Har pratat med sambon en gång idag, vi brukar prata runt 4-5 ggr, korta samtal. Men han vill inte prata med mig så det är bara att hålla ut denna vecka, så hoppas jag att han vill prata med mig till helgen. Hatar verkligen långsinthet!!!