Inlägg från: jessielarsson |Visa alla inlägg
  • jessielarsson

    Januaribebis 2012

    lillbumbin skrev 2011-07-28 07:24:48 följande:
    Carolaj83 - jag vet inte alls vad som gör att jag blir orolig heller och nervös. Har man två friska barn så känns de som chanserna minska med att få ett tredje friskt barn.

    Och en sak till som oroar mig väldigt mkt är hur min bonusson kommer att vara,han har nämnligen ADHD och det är inte lätt alla dagar jag går på knäna vissa dar..försöker så gått de går att vara vägledande,men det är mkt svårt när man har en sambo som är för snäll idetta sammanhang och säger att han inte orka ta vissa strider och dessutom inte orka bråka på honom en hel dag så vissa av hans utbrott blir aldrig utredda och han tar aldrig tag i dom. Sj har jag läst mkt om ADHD i skolan och även jobbat med det. Men allt jag säger går inte in. Han testar inte ens att läsa på internet om det....Han gör lillgrabben bara en björntjänst genom att inte genomföra vissa saker. Jag tycker man kan inte se på det att man inte orkar...(han är ju hans pappa och har ansvaret tycker jag)..Men just nu känns det som de är jag som tar hela lasset med honom. Och då går han till pappa och hans pappa gör tvärt om. tar ett exempel "När vi var på barnens häromdagen så fick han världens utbrott för att vi skulle åka hem,han hade varit där dagen före även och vi va där i 45 min. han blev jätte arg och sprang iväg när han då gick till lekhörnan sa jag kommer inte du nu så går vi. jag gick och killen min ställde sig i mellan gången "så de såg ut som han gick därifrån." Lillgrabben kom ut och va flyförbannad för vi inte hade väntat på honom även om vi väntade på honom alldeles utanför. Sambon tog i hans hand och skulle gå till bilen då skriker han och är rent av otrevlig. han sätter sig i bilen och börjar sparkar hejvilt runt om kring sig. Jag ryter ifrån genom att höja rösten och då skriker han till mig att man får inte skrika till honom. men ja skrek inte utan såg väldigt arg ut och höjde bara rösten och gjorde den mörkare. och då gjorde jag så att ja frågade honom om han tyckte det var OK att han fick göra så!?..han svarade inte men satt och skrek hela vägen hem. när vi kom hem stannade jag bilen och sa bara så du vet nu så är mitt tåla mod slut och nu blir det så att när vi kommer hem så är de du som äter middag och sen duschar och sen går och lägger dig. du får inte gå ut ikväll.

    det tog 45 min från då vi kom hem så la ja mig på sängen för att vila eftersom ja va trött och slut...somnade och sen när ja vaknade frågade jag vart pojken var..då hade min sambo släppt ut honom. för han bad om förlåt och frågade 4-5 gånger så då kunde han inte hålla honom inne. jag blev upprörd till 1000 de är såhär varje gång. han vet att bara ja säger förlåt så får ja gö va ja vill sen.. han ska mena det oxå. man hör på ordet förlåt om han menar det el inte och det är 1 gång av 70 som han menar det. men ja sambon berätta sen att han orkade inte bråka med pojken. utan då släpper ut honom i stället..detta gör ju pojken även "kluven"..jag är lika hård mot mina andra barn om dom gör något som inte är acceptabelt så ja gör inge skillnad på barnen.
    Sen berömmer ja om dom gör något bra.

    Men ja e orolig för att denna lilla gosse ska bli värre nu när vi väntar smått,han har redan slagit mig i magen 2 ggr och sparkat mig i ryggen 1 gång.
    sen är ja orolig att hans mamma ska göra han mkt svartsjuk på bebisen. Hon har gjort mkt som vi just nu inte mår så bra av i våran familj. Tycker det är sjukt hur någon kan få beete sig.
    Det var hon som var otrogen,älsklingen tog henne tillbaka men kände sen att de gick inte och sa att han ville skiljas och dom va vänner fram tills ja kom och nu är allt upp och ner....För hon säger att hon känner sig sviken utav honom att de är han som är den onda....Och bara för att ja va yngre,längre och smalare så är hon förbannad över det oxå..men som ja sa till min sambo hur lätt är det för honom att hitta en i samma ålder som henne som ser likadan ut.. Hon är 39 och han e 32 och jag är 27.  Han hade ju inte med avsikt tänkt träffa någon yngre..sånt kan man ju inte bestämma.

    Kände verkligen att ja behövde skriva av mig en aning....
    Det är så jobbigt när det blir så. Inte för att det kanske går att jämföra, men hemmma när vi har gränssättning så är det jag som står för det även på helgerna samon är hemma. Dom helgerna jag är borta så är allt som bortblåst och Stefan låter Viktor få och göra allt han vill. Och då är ju det jag byggt upp bara borta. Viktor har ju sin pappa lindad runt hela sin arm. Stefan är oxå för snäll eller så orkar han inte, speciellt på morronen. Då år han äta precis vad han vill. Han dukar sällan upp frukost, utan det kan ätas Mariekex i soffan framför tv:n. Och jag blir så vansinnig. Man dukar fram en frukost på bordet, det gör att han vill äta när han ser allt gott.
  • jessielarsson

    Gud vad sugen jag blev på att ta reda på vad jag väntar. Ska inte göra det, men vad roligt det hade varit att få reda på det.
    Idag när jag började fundera ut vad vi skulle ha för möbler i nya barnrummet, och då tänkte jag att jag ville ha en vit byrå, för det passar så bra till det lite rosa som kommer att vara där inne. Rosa!!!?? Tänkte jag sen. Jaha ja men det kanske det är, en liten tjej. Det hade ju varit mysigt förstås. Lite rosa kläder och fina kalasbyxor.
    Men när jag tänker lillasyster så blir det fel, då känns det bättre med lillebror. Den som lever får se, längtar iaf till förlossnignen.

  • jessielarsson

    Innerst inne vill jag inte veta, tycker det är roligt när den väl kommer ut. Men jag är ju så nyfiken, så jag frågade sambon i hopp om att han ska säga: Nä vi tar inte reda på vad det är. Och då gör vi ju inte det. Men han säger: För mig spelar det ingen roll, vill du veta kan vi ta reda på det. Jaha vad ska jag göra nu då!!?
    Är ju inte rul förrän den 17 aug, så jag hinner vl fundera ut något. Men jag tror att jag kommer att göra som sist. Jag frågar bm om hon kan se vad det är och sen utgår jag därifrån.

  • jessielarsson
    Frökenolson skrev 2011-07-29 22:31:33 följande:
    känns det bättre mellan dej och sambon?
    Ja det känns jätte bra nu. Låter kanske lite konstigt hur det kan vända så. Men han fick sagt vad han ville jag skulle ändra på, och dett är saker som jag själv vill sluta göra och bli av med så det är ju ett ypperligt tillfälle nu då. Och han sa att det var anledningen till att han var så tvär och kall och dann. Så det har bara snurrat i ett hjul.
    Men jag sa till honom att inga sura miner nu efter vi pratat ut. Och han kom hem i torsdags kväll och gav mig en super härlig kyss, och jag blev helt varm i hjärtat. Och han har helt vänt, han brukar alltid ta en hel evighet på sig att ändra sig och bli glad igen, men inte denna gången. Så han har visst mognat lite efter 6 år tillsammans. Och jag har faktiskt längtat efter honom när jag jobbat idag.

    Vi brukar aldrigg bråka eller tjafsa, men så typ 1 ggr om året så kommer det en sån här utrensning, och man behöver det, det känns bra efteråt. Det är så lätt att det bara rullar på och man slutar att jobba på förhållandet. Och att även jag måste jobba på rätt saker i vårat förhållande, jobbar visst på fel saker har jag insett nu. Men det känns skönt att Stefan har tvärvänt så iaf.
  • jessielarsson

    Jag känner kanske 2 ggr i veckan, kanske 3. Men det är inget jag oroar mig över. Den rör ju säkert på sig jätte mycket, men det är ju fortf gott om plats och då kommer den inte åt "väggarna" där inne lika ofta. Men visst vill man känna mer, men det kommer ju gäller ju bara att h tålamkod och vänta på att veckorna går.

  • jessielarsson

    Jag tänkte på det här med sammandragnignar, jag får det så fort jag änstränger mig eller böjer mig ner. Det är inga kraftiga mest obehagligt. Var ute på promenad idag, gick ganska så fort och hade, som det kändes som, sammandragnignar typ hela tiden, gick en halvtimme. Jag  hade säkert inte det, men det var väldigt obehagligt. Är det något man bör kolla upp eller det är ingen fara? Är ju mitt andra barn så livmodern kanske börjar träna lite tidigare.

  • jessielarsson
    Västeråsmamman skrev 2011-08-04 06:45:26 följande:
    Jessielarsson om de kommer regelbundet eller om du har ont i samband med dem typ mensvärk då är det läge att kolla upp. Om det bara kommer i samband med ansträngning är det ingen fara.
    Tack, nä det kommmer inte regelbundet och gör inte ont. Så nu släpper  jag det, fast att det är väldigt obehagligt.
  • jessielarsson

    Mina sammandragningar fortsätter här, håller på

  • jessielarsson

    Tabb och enter då skickas meddelandet 


    Dom håller på HELA tiden. Tror att det är  SD, svårt att avgöra vissa gånger iom att livmodern fortf är ganska så liten. Det gör inte ont. Idag  har dom hållt på hela eftermiddagen med början vid halv 1 tiden. Fortsätter det under kvällen och morgondagen så ringer jag antingen sjukvårdsupplysningen el förlossningen bara för att kolla. Tycker inte jag borde ha sd HELA tiden i flera timmar. Okej någongång, det köper jag.

  • jessielarsson

    Tror det finns något som heter sommarsjukan, man kräker någon  gång och sen är man frisk igen. Har själv varit med om det en gång för många år sedan, kräktes i duschen  Kom helt appropå, var inte illamående innan och inte efter heller. Googla det och se om det kan stämma på er.

Svar på tråden Januaribebis 2012