Anonym

Äldre 3 May 21:32

84 svar

Varför jag är bättre än andra människor

Jag anser att jag är bättre än andra människor, det grundar jag främst på fyra pelare:

- Jag är intelligentare
- Jag förstår livets "spelregler" bättre än andra människor.
- Jag är samtidigt ödmjuk med bättre självförtroende och självkänsla än andra människor.
- Jag har uppnåt detta utan att mina föräldrar liksom har uppmanat och "uppfostrat" mig till att gå i dessa spår.

Vem är jag?

Jag går andra terminen i 8:an och är kille. Jag kommer från en medelklassfamilj, skilda föräldrar och två mycket nära till familjen som gick bort mycket tragiskt nyligen, annars har jag en helt okej uppfostran. I låg -och mellan stadiet var jag inte direkt något underbarn så, det börjar i sjuan när jag började plugga stenhårt till varenda prov, utan att riktigt förstår vad jag gjorde. Det kan bero på att jag kom från en skolklass där vi hade väldigt bra sammanhållning och alla stötade varann. Det har mer börjat på allvar nu när jag har kommit upp i puberteten.

Varför är jag intelligentare?

Dels för det faktum att jag har betydligt bättre betyg och vet att jag kan bra mycket mer än andra i min ålder. Jag har MVG i praktiskt taget alla ämnen sedan sjuan, räknar matematik B, skriver mycket bra uppsatser och vet det mesta inom sahällskunskapen. Engelskan och tex. läsförståelsen är inte den bästa, så visst det finns större tänkare än mig absolut, men.. Jag är övertyggad om att jag i särklass är den största "filosofen" och vet vad jag håller på med, flera av dessa vet jag kommer lägga av när de hetsar så extremt mycket nu i början.

Sen också att jag vet vad jag håller på med och vad jag pluggar samt vad jag vill. Jag vet att betygen från högstadiet inte spelar någon roll, jag har tex. redan nu börjat plugga inför högskoleprovet och gymnasitet. Jag vet att undgomar hetsar med högstadiebetygen och inte får med sig någon kunskap och vet inte vad de håller på med helt enkelt. Jag skriver 1.0 på högskoleprovet, så återigen, visst jag är inte den värsta sortens underbarn, men är övertyggad om att jag har det där "filosofiska tänkandet" som de flesta saknar och kommer därför inte håla hela vägen.

Varför förstår jag livets "spelregler" bättre än andra människor?

Det jag förstår som ytterst få gör sammanfattas väldigt bra i denna video:

Alltså jag vet hur det är att ta en motgång, det tror jag är en viktig livserfarenhet. Jag har ett jädra anamma och är mycket envis. Ett talesätt brukar jag tänka på "låt själen lämna kroppen, gör dig helt känslolös" vilket verkligen fungerar. Som de säger säger i klippet "it will beat you to your knees and keep you there permanently, if you let it" är en viktig filosofi för mig.

Varför är jag samtidigt ödmjuk med bättre självförtroende och självkänsla än andra människor?

Jag anser att jag samtidigt trots allt detta är väldigt ödmjuk inför livet. Jag är övertyggad att om ett riktigt underbarn helt saknar ödmjukhet vilket flera troligtvis gör, när de möter en motgång kommer det gå riktigt illa för dem. Jag tar iakt att livet kan ta en plötslig vändning och allt kan hamna upp och ner. Jag låter mig aldrig bli arrogant i vardagssammanhang utan försöker visa respekt och empati för mina medmänniskor.

Jag har en otrolig självförtroende och självkänsla och ser ner på nästan alla människor jag träffar, det brukar vara för att de är ointelligenta, saknar helt självkänsla, har ett falskt yttre eller helt enkelt inte allt resonerar över livet eller vad som väntar dem.

Jag är som sagt 14 år och känner att jag har kommit över min pubertet och att det jag nu skrivit inte alls är något jag bara skriver för att jag är en liten fjortis och inte vet vad jag vill. Utan att jag verkligen har resonerat över livet i några månader nu och vet vem jag är och vad jag vill.

Sen med den sista punkten menar jag att jag har själv tagit detta initiativ och inte att jag har "uppfostras till att bli en duktig pojke" att min föräldrar liksom har lett mig in på den här bannan. Idag vet jag till exempel att det är flera ungdomar som har föräldrar som liksom har lett in barnen på den här bannan, inte att barnen själv har resonerat något vidare om det utan bara glidit med liksom. Jag har en helt annan filosofi än dessa ungdomar.

Jag reserverar mig för massa stavfel

Sätt igång att hata mig eller ställ frågor så kan vi diskutera detta vidare!

Edit: Försöker inte att provocera de som följer jantelagen.

roffe

Äldre 3 May 22:29

#21

Du ser ner på människor som inte är lika intelligenta som du. Det är inte en fin egenskap. Om du är så intelligent som du hävdar, borde du förstå att andra kanske kämpar lika hårt som du, men inte lyckas, för allas hjärnor är inte likadana. Alla fungerar inte likadant. Alla har inte samma förutsättningar.

Du kanske lär dig sen i gymnasiet när du läser en eller två kurser psykologi ;)

Att du även tycker du har kommit över puberteten redan kan visa på att du är mitt uppe i den. Det är väldigt typiskt för tonåringar att tro dom vet bäst och att dom är så himla mogna. En mogen människa behöver inte hävda sin mogenhet flera gånger t ex.

Sen kan det vara så att dina vänner slappar hellre nu för att orka ge allt i gymnasiet. Själv pluggade jag som fan i högstadiet, så jag blev helt utbränd och orkade inte med gymnasiet riktigt. Se till att ha mycket kul under tiden så det inte skiter sig sen :)

Det är fullt normalt att som dina vänner, inte veta vad man vill bli. Mycket i era hjärnor har inte utvecklats färdigt ännu, t ex konsekvenstänkandet är inte färdigt förrän 18-20 års ålder ungefär.
Sen kan det vara så att du utvecklas snabbare än normalt och att du är mer "intelligent" än andra. Isåfall, grattis, va kul att det går bra för folk :)

Sen är intelligens mest ett mått på minneskapacitet. Men det finns olika sorters intelligens, det finns den där man ska komma ihåg vad Europas floder heter och hur man räknar en cirkels omkrets, sen finns det den som handlar om att förstå människor lite djupare till exempel. Där ser vi ju antagligen skillnad på vilken du behärskar mest, iom att du nästan talar ner andra som inte är precis likadan som du.

Kitsune

Äldre 3 May 22:32

#22

Anonym skrev 2011-05-03 22:04:08 följande:

Precis! Det är den tanken som är aktuell känner jag, liksom om det är löjligt mycket man kör på eller om man bör hålla ett stadigt tempo. Jag brukar plugga 3h vardag och 4h lediga dagar, och visst känns det bara så överdrivet ibland men samtidigt så vill jag ha full koll på allting hela tiden och riktig struktur.

Alltså, jag håller ju inte på att ändra min uppfattning hela tiden och vet vad jag vill, så det känns inte direkt som jag är i puberteten även om jag kanske är det biologiskt eller något!

Jag som önskar att jag var mer strukturerad, ser ovan som något positivt och på det sättet att ovan får mig vilja att bli bättre. Jag är ändå 27 år, ha ha.

It seems to me that we all look at Nature too much, and live with her too little.

Anonym Trådstartaren

Äldre 3 May 22:45

#23

hellekis skrev 2011-05-03 22:16:57 följande:

Bara för att du inte tar något för givet betyder inte att du inte är optimist.

Och nej, det kan du inte veta. Du vet säkerligen inte allt om dina vänner, tonåringar spelar mycket teater.

Optimism är väl att man ser allting positivt, kanske inte passade att andvända i det sammanhanget just då. Mina kompisar sitter inte inne på någon mastermind i alla fall! Fast det väsentliga var väl om jag var ödmjuk eller inte?

Anonym skrev 2011-05-03 22:19:40 följande:

Ja vad ska man säga.

Man kan knappt tro för det första att du är 14 år, ett barn alltså men du skriver som en vuxen, eller ja en välutbildad vuxen liksom.

För det andra så kan jag känna. Vad är det för del på att vara barn, och bete sig som ett barn när man ändå är det? Tids nog kommer du bli äldre och tvingas ta itu med livets allvarligheter, varför inte leka av dig nu medan du fortfarande är liten och kan "komma undan" med att vara omogen.

Jag röjde runt rejält när jag var i din ålder och fram tills ca 25 års ålder, tog inget ansvar alls och läste bara läxor under hot .-) Det blev folk av mig ändå tillslut.

Jag tycker du verkar vara lillgammal om jag får säga vad jag tycker. 14 åriga killar borde inte sitta på familjeforum och skriva till medelålders tanter liksom om du begriper vad jag menar .-)

Det är mest för att jag skriver på flashback.

Ser väl inte riktigt nöjet att vara tonåring, ser mest en massa möjligheter som vuxen/student, bo utomlands osv.

Dalton skrev 2011-05-03 22:22:40 följande:

Jag är fortfarande nyfiken på varför du vill resonera om din uppfattning? Sen tycker jag din inställning är helt ok, du behöver inte tycka att du är lagom för mig. :)

Ska dock ge dig ett varningens ord. Jag, och många med mig kände precis som du tills vi började gymnasiet eller universitetet. Man var van att briljera i klassen eller i byskolan så man trodde verkligen att man var något extra. Sen när man gick vidare till högre studier och fick nya kursare så upptäckte man helt plötsligt att man levt i en skyddad värld. Helt plötsligt i den nya klassen var man medioker. Men man överlever det också. Rock on, kungen!

Just under en kategorin faller inte jag in anser jag.

Molean skrev 2011-05-03 22:26:51 följande:

Vad ska du bli "när du blir stor"? (missförstå mig rätt)

Inte helt klart ännu. Fast börjar att försöka att välja natur så får vi se vad det leder till. Läkare är jag väl inne på, kanske jag sedan flyttar till USA och gör någon politisk karriär där, jag vet inte riktigt.

ske skrev 2011-05-03 22:26:55 följande:

Generellt tycker jag, är man bra på något, ena och andra,
Behöver man skriva och säga det ?? Vad är syftet i det hela ?

Vill du att folk ska bli imponerad av det som du beskriver ?

Förväntar du dig få bekräftelse utav de andra?
Har du dålig självförtroende ?
Du beskriver en vacker fasad,inåt i då ?
En berättelse är sant,att man skriver sina både för och nackdelar samtidigt,
Att Jag är bra på det, men dålig på det andra.
Vi alla männskor har både fördelar och nackdelar. Ingen är perfekt.
Då när man ser sina fel och brister,då när man erkänner det till sig själv, då när man försöker åtgärda sina fel och brister,då är man en stark person.

Vill bygga på mitt eget ego såklart! Nej men, jag söker väl bekräftelse eller att jag ska börja tänka i nya banor. Håller med om att ingen kan bli perfekt, alla kommer alltid att ha sina egna problem och så.

roffe skrev 2011-05-03 22:29:16 följande:

Du ser ner på människor som inte är lika intelligenta som du. Det är inte en fin egenskap. Om du är så intelligent som du hävdar, borde du förstå att andra kanske kämpar lika hårt som du, men inte lyckas, för allas hjärnor är inte likadana. Alla fungerar inte likadant. Alla har inte samma förutsättningar.

Du kanske lär dig sen i gymnasiet när du läser en eller två kurser psykologi ;)

Att du även tycker du har kommit över puberteten redan kan visa på att du är mitt uppe i den. Det är väldigt typiskt för tonåringar att tro dom vet bäst och att dom är så himla mogna. En mogen människa behöver inte hävda sin mogenhet flera gånger t ex.

Sen kan det vara så att dina vänner slappar hellre nu för att orka ge allt i gymnasiet. Själv pluggade jag som fan i högstadiet, så jag blev helt utbränd och orkade inte med gymnasiet riktigt. Se till att ha mycket kul under tiden så det inte skiter sig sen :)

Det är fullt normalt att som dina vänner, inte veta vad man vill bli. Mycket i era hjärnor har inte utvecklats färdigt ännu, t ex konsekvenstänkandet är inte färdigt förrän 18-20 års ålder ungefär.
Sen kan det vara så att du utvecklas snabbare än normalt och att du är mer "intelligent" än andra. Isåfall, grattis, va kul att det går bra för folk :)

Sen är intelligens mest ett mått på minneskapacitet. Men det finns olika sorters intelligens, det finns den där man ska komma ihåg vad Europas floder heter och hur man räknar en cirkels omkrets, sen finns det den som handlar om att förstå människor lite djupare till exempel. Där ser vi ju antagligen skillnad på vilken du behärskar mest, iom att du nästan talar ner andra som inte är precis likadan som du.

Jag anser att det inte är mer är männskligt att se ner på människor, alla vill nog bygga på sitt eget ego. Tro mig i alla fall när jag säger att jag inte är någon tonåring som tror att man har mognat och skriver massa dumma saker, sen vet jag flera som blev typ utbrända i gymnasiet fast det ser jag mest som struntprat, de var väl inte lika ambitösa eller något. När jag pratar om intelligens menar jag sånt som man lär sig i skolan, sådan intelligens som man har andvänding för.

Kitsune

Äldre 3 May 22:54

#24

ske skrev 2011-05-03 22:26:55 följande:

Generellt tycker jag, är man bra på något, ena och andra,
Behöver man skriva och säga det ?? Vad är syftet i det hela ?

Vill du att folk ska bli imponerad av det som du beskriver ?

Förväntar du dig få bekräftelse utav de andra?
Har du dålig självförtroende ?
Du beskriver en vacker fasad,inåt i då ?
En berättelse är sant,att man skriver sina både för och nackdelar samtidigt,
Att Jag är bra på det, men dålig på det andra.
Vi alla männskor har både fördelar och nackdelar. Ingen är perfekt.
Då när man ser sina fel och brister,då när man erkänner det till sig själv, då när man försöker åtgärda sina fel och brister,då är man en stark person.

Har svårt för "jantelagen" och jag vill veta, höra och se vad andra är bra eller bättre på.
För jag vill inte själv vara "precis lagom" så om det finns sådant man kan förbättra då är det bra att vara medveten om andra människors positiva egenskaper eller val, vad andra gör som fungerar bra eller bättre. Hur hade du annars tänkt dig att någon ska
kunna åtgärda sina fel och brister om man inte får inspiration från andra?

Du kanske hade kunnat istället för att skriva ovan, skrivit i tråden om dina positiva
egenskaper och vad du är bättre på än andra. Det kanske hade haft en påverkan
på TS och gjort denne medveten om vad denne kanske brister i men skulle kunna
förbättra. Det ena sker inte utan det andra.

It seems to me that we all look at Nature too much, and live with her too little.

Dalton

Äldre 3 May 22:54

#25

Kan inte citera men att du inte anser att du faller in i kategorin som inser hur mediokra de är när de börjar högre studier och matchas mot andra skulle jag härleda till ungdomligt oförstånd. Du är för ung för att ha någon erfarenhet av andra världar än din egen, så du tror att din värld är sann. Klassiskt tonårstänk. Men det är inget fel i det. Så resonerar majoriteten i din ålder och det gjorde jag med.

ske

Äldre 3 May 22:56

#26

ske skrev 2011-05-03 22:26:55 följande:

Generellt tycker jag, är man bra på något, ena och andra,
Behöver man skriva och säga det ?? Vad är syftet i det hela ?

Vill du att folk ska bli imponerad av det som du beskriver ?

Förväntar du dig få bekräftelse utav de andra?
Har du dålig självförtroende ?
Du beskriver en vacker fasad,inåt i då ?
En berättelse är sant,att man skriver sina både för och nackdelar samtidigt,
Att Jag är bra på det, men dålig på det andra.
Vi alla männskor har både fördelar och nackdelar. Ingen är perfekt.
Då när man ser sina fel och brister,då när man erkänner det till sig själv, då när man försöker åtgärda sina fel och brister,då är man en stark person.

En annan sak jag vill framföra innan jag avslutar i denne tråd.

TS; Driver du med folk ?
Vad vill du åstakomma med din berättelse ??

Anonym

Äldre 3 May 22:58

#27

Du har nog missuppfattat det där med ego tänker jag.

En med gott ego är en med hög självkänsla. Min gissning är att du vill bygga din självkänsla har jag rätt då?

En person med hög självkänsla karaktäriseras av att de har stor empati för andra, de är ödmjuka och ser inte ner på andra.

Varför?

Jö för att de behöver inte det eftersom de är så pass säkra i sig själva att de inte känner det nödvändigt att jämföra sig med andra. De ser inte andra som hot eller konkurrenter för de vet att de duger som de är (utan att bli elitidrottare eller göra politisk karriär i usa

En med hög självkänsla kan se positiva saker i andra männsikor också.

En med låg självkänsla däremot sätter likhetstecken med prestationer och självkänslan. Det är fel, för om du verkligen bara tror att du duger om du lyckas prestera i plugget och i karriären så är det sorgligt. För då visar det på att du inte tror att du duger som du är utan att du behöver prestera en massa.

Förstår du vad jag menar? Så bygg din självkänsla inifrån och inte utifrån i prestationer och jämförelser med andra.

Du är värd att tyckas om såsom du är som person.

Anonym Trådstartaren

Äldre 3 May 22:58

#28

Dalton skrev 2011-05-03 22:54:36 följande:

Kan inte citera men att du inte anser att du faller in i kategorin som inser hur mediokra de är när de börjar högre studier och matchas mot andra skulle jag härleda till ungdomligt oförstånd. Du är för ung för att ha någon erfarenhet av andra världar än din egen, så du tror att din värld är sann. Klassiskt tonårstänk. Men det är inget fel i det. Så resonerar majoriteten i din ålder och det gjorde jag med.

Vad mer exakt syftar du på?

hellekis

Äldre 3 May 23:00

#29

Anonym skrev 2011-05-03 22:45:18 följande:

Optimism är väl att man ser allting positivt, kanske inte passade att andvända i det sammanhanget just då. Mina kompisar sitter inte inne på någon mastermind i alla fall! Fast det väsentliga var väl om jag var ödmjuk eller inte?

--------------------------------------

Och där kom det igen, din ödmjukhet ligger på noll. Och det är inget ovanligt hos tonåringar som någon annan nämnde, att man tror att man är störst bäst och vackrast. Jag trodde precis likadant som tonåring och vet nu att så var verkligen inte fallet.

Anonym skrev 2011-05-03 22:45:18 följande:

Optimism är väl att man ser allting positivt, kanske inte passade att andvända i det sammanhanget just då. Mina kompisar sitter inte inne på någon mastermind i alla fall! Fast det väsentliga var väl om jag var ödmjuk eller inte?Det är mest för att jag skriver på flashback.

Ser väl inte riktigt nöjet att vara tonåring, ser mest en massa möjligheter som vuxen/student, bo utomlands osv.Just under en kategorin faller inte jag in anser jag.

Molean skrev 2011-05-03 22:26:51 följande:

Vad ska du bli "när du blir stor"? (missförstå mig rätt)

Inte helt klart ännu. Fast börjar att försöka att välja natur så får vi se vad det leder till. Läkare är jag väl inne på, kanske jag sedan flyttar till USA och gör någon politisk karriär där, jag vet inte riktigt.Vill bygga på mitt eget ego såklart! Nej men, jag söker väl bekräftelse eller att jag ska börja tänka i nya banor. Håller med om att ingen kan bli perfekt, alla kommer alltid att ha sina egna problem och så.Jag anser att det inte är mer är männskligt att se ner på människor, alla vill nog bygga på sitt eget ego. Tro mig i alla fall när jag säger att jag inte är någon tonåring som tror att man har mognat och skriver massa dumma saker, sen vet jag flera som blev typ utbrända i gymnasiet fast det ser jag mest som struntprat, de var väl inte lika ambitösa eller något. När jag pratar om intelligens menar jag sånt som man lär sig i skolan, sådan intelligens som man har andvänding för.

Dalton

Äldre 3 May 23:02

#30

Att TS vid 14 års ålder tror att h'n är unik och lite bättre. Det är lätt att tro i den åldern, men när man kommer ut i världen så inser man att man inte alls är så himla speciell eller framstående, man är varken bättre el sämre än andra.

Varför jag är bättre än andra människor

INNEHÅLL