Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Det låter som en plan. Lite balkonghäng Stort plus om det finns snygga killar att spana in. Ingen trevlig granne också? Fast han kanske du hade tänkt att ta?

Jag har också en snygg granne... Men skulle nog inte heller vilja ha ihop det med nån som bor SÅ nära... Men titta kan man ju...

De behöver inte ens vara unga och vältränade, bara de är snygga... Snygghet kommer i många former, iaf för mig...

Nej, Det var på skoj Jag jobbar åt andra hållet i verkligheten. Dom kontaktar inte mig, jag kontaktar dom
Sen är ju den stora frågan om det leder någonstans, Men visst intresse verkar ju finnas från båda parter i vissa diskussioner.  

Aha men då har du iallafall lite vatten omkring dig att plaska runt i:) Ja havet är speciellt. Men tänk på nackdelarna. Man får salt i mun och ögon och det gör ont och smakar äckligt. Saltvatten fastnar på kroppen så du bränner dig fortare. Det finns en massa sunkiga maneter och andra djur som flyter omkring som kanske är farliga  

Visst kan man tolka det så, Men samtidigt så har jag historisktsett varit duktig på att skaffa vänner... 
Det gör att man som blir osäker när det går bra. Det är tungt att tro något som man sedan blir besviken över men vågar man inte chansa så stannar det ju där, Men det finns aldrig några garantier för något...

Men en sak har jag lärt mig när tjejer börjar prata om hur mycket som måste klicka osv så börjar det bli dags att avveckla. 

För att få den här flytande och kladdiga diskussionen åter på rätt köl:

Skohorn är bra att ha. Särskilt när det kliar på ryggen.

Man ska inte fundera för mycket. Försöker jag lära mig.

Ska försöka tänka att känns det bra så känns det bra.