Nice Girl Wrong Place skrev 2013-05-03 10:00:49 följande:
Hmm ok.
Jag håller nog inte helt med, men absolut - delvis. Jag märker själv att jag mer och mer börjar koppla ihop de riktigt sexuella känslorna med förälskelse. Så var jag absolut inte tidigare, tvärtom.
Jag tror detta har kommit mer tillsammans med att jag landat i min sexuella undergivenhet. När man behöver sex som kräver tillit för att kunna gå riktigt långt, så blir sexet mer och mer beroende av att man känner något för människan man ger sig till, att man litar på honom.
Min sexualitet brukade vara helt oberoende av övriga situationer och den är den egentligen fortfarande, men numer så känner jag väldigt starkt att jag behöver känslor och ömhet för att kunna njuta av sex på det sätt jag vill ha det (vilket väldigt ofta är väldigt snuskigt, hårt och perverst). Ömheten och hårdheten behöver liksom dansa med varandra.
Tidigare skulle jag nästan kunnat haffa någon från gatan. Those days are over. Jag har insett att man kan ta saker längre, djupare och till helt nya ställen, när tillit och förälskelse är kryddorna.
Sexualiteten är ganska komplex i sin enkelhet, allt handlar om kompatibilitet. När man finner den tillsammans med en galet bra kommunikation - är allt möjligt.
Jag säger (inte säkert om jag citerar det helt rätt dock) som Mae West: "Sex med någon man älskar är det bästa som finns. Men gör man inte det så kan det vara bra ändå"

.
Jag förstår hur du menar och när jag säger "varningsflagga" så menar jag inte att det är en nackdel att vilja ha sex med någon man älskar. Mer att det
kan vara ett tecken på att den personens sexlust drivs av förälskelse och annat, än egen sexdrift. Väldigt generaliserande givetvis. Men om det är så att sex är viktigt för en och man inte vill hamna i en situation där man har omatchande lust så är det bättre att ha sex och känna att det funkar och sen koppla på känslorna för personen än tvärtom. Lättare sagt än gjort givetvis.Känslor och logik följs oftast inte åt.
Jag har alltid känslor för den person jag har sex med, på något sätt. jag skulle inte kunna ha sex med någon som jag direkt ogillar. Att ha känslor för någon behöver inte betyda att man känner kärlek (hur man nu definierar det) i traditionell bemärkelse och att man har en längtan att dela vardagen med den personen. Det kan vara innerlig vänskap, förtroende, uppskattning och tillit. Ömhet och närhet kan finnas även om man "bara" har sex. Sen är ju frågan var gränsen går, vad är bara nära vänskap (with benefits) och vad är kärlek?
Sex föder intimitet och då menar jag själslig sådan. Det är inte konstigt att man använt kvinnliga spioner som använt sex som ett medel att skaffa sig information.
Håller med om att ömhet och hårdhet hör ihop. Att den som är ug behöver att bli omhändertagen kärleksfullt och ömsint efteråt är en självklarhet för att "landa rätt". Men det gäller faktiskt för båda tycker jag. Dessutom så uppstår det en speciell närhet så det faller sig rätt naturligt. Skulle nog säga att jag varit mer kärleksfull, ömsint och omtänksam i de relationer som innehållet d/s än de som inte haft det. Blandning av att vara en buse och kärleksfull har en partner kallat mig

.
Sex kan vara komplext ja. Men väldigt enkelt och naturligt, när man har det med någon som man verkligen är kompatibel med. Då är sex lika enkelt som att andas. Då behövs inte ens kommunikation för saker faller sig naturligt och man hittar varandra ändå (el rättare sagt kommunikationen finns där men ord behövs inte alltid).