I Rose I skrev 2013-07-07 20:20:34 följande:
Å vad jag lät bitter och pessimistisk sist.
Egentligen är det jag som har hamnat i en slags kris och borde lägga skulden på mig själv. Maken är bland det mest lojala och underbara mannen som finns. Om han bara kunde förstå att han ser mycket bra ut för sin ålder och sluta vara så nojjig över sitt utseende. Han har faktiskt alltid varit sån, under alla år vi har varit gifta men att mitt tålamod nu för tiden inte räcker för att täcka hans "gnäll".
Min svärmor försöker ge oss dålig samvete genom att spela sjuk och när jag sist sa "Men dö någongång. Jag lovar att ordna en fin begravning." så tog det hus i helvete och jag har fått många arga samtal från hennes släktingar.
Kamran är dock en annan historia. Varför är livet så orättvis? Varför blir det aldrig som man har tänkt sig? Att allt ska vara så jävla komplicerad?
Min svärmor försöker ge oss dålig samvete genom att spela sjuk och när jag sist sa "Men dö någongång. Jag lovar att ordna en fin begravning." så tog det hus i helvete och jag har fått många arga samtal från hennes släktingar.
Ja, det finns relationer där man känner sig hel, där man känner att man som människa växer, får allt det man önskar från en partner. En relation där ingen bråk, ingen gnäll, inga tråkigheter finns, där man fullkomligt njuter. Grejen är att äktenskapsrelationer hör oftast inte till beskrivningen ovan. I ett äktenskap får man lösa allt som dyker upp, det är inte alltid tipp topp, det är inte alltid så att man är på bra humör, att man ens tåler varandra. Många gånger hamnar man i konflikter, i meningsskillnader, i situationer där det helt enkelt inte finns en lösning som passar båda två. Det viktigaste och det som gör en relation stark är att man möts halva vägen dem få gånger det inte finns en lösning och finns det en lösning så kommer man fram till det tillsammans.
Jag kanske borde ta upp min bloggande....
Jag tror inte det är idealiskt att aldrig gräla i en relation, det måste få finnas lite motsättningar och att man bråkar lite och blir sams. Förr eller senare så hamnar man i en situation där konflikt är omöjlig att undvika och har man då aldrig grälat och lärt sig hur man går vidare ja då brukar relationen braka samman rejält. Men det får givetvis inte ta överhanden så det bara är gräl.
Min definition av kärlek är att man tycker om någon trots hennes/hans fel och brister. Äkta kärlek är utan villkor. Det är inte "Om h*n gör si eller så älskar jag honom/henne, annars inte". Eller kanske mer "Om h*n gör så är min kärlek slut".
Sen är det dock givetvis så att det finns en del grundpelare som måste finnas för att det skall vara kärlek. Omtanke, respekt, vänskap, fungerande sex.