Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Jag vet att jag inte borde höra av mig till dig efter vad jag sa till dig sist
Allt blev bara så fel den gången och så många gånger innan det

Jag saknar dig så det gör ont i hela kroppen, men det är mitt fel.
Jag  vill inte älta, det är för att jag behöver det för att kunna släppa allt som har varit mellan oss.
Jag vill inget hellre än att ha dig i mitt liv igen, som vän. Kan vi verkligen inte ge det en ärlig chans? Eller är det så att du väljer det "lätta utvägen" och bara kapar allt?
Betydde det du sa till mig ingenting då? Betydde jag ingenting?

Det var mycket som var bra, kan vi aldrig hitta det? Jag saknar dig så det gör ont och det känns som jag går sönder. Jag vet att allt är mitt fel och att jag skrämde bort dig. Den enda viktiga personen i mitt liv är Du.

Snart tre veckor sen

Jag saknar dig varje dag, men det blir lättare och lättare

Jag vill bara få finnas för dig, att få hjälpa dig genom det här

Men jag gjorde ett val

Jag gjorde ett val nu, som jag borde gjort för flera månader sen

Men då var jag inte stark nog

Jag är inte stolt över sättet jag tog detta beslut på, men beslutet var nödvändigt för mitt välbefinnande

Jag är starkare nu och jag har accepterat att det istället för att ”gå ner mig”

Jag kommer alltid sakna dig och jag hoppas att vi en dag kan ta upp kontakten igen…

Just nu och ett tag framöver så är det nog bäst för oss båda två att vi faktiskt inte har någon kontakt alls… för nu behöver jag bli stark på egen hand. Och du behöver jobba med dig själv på ditt håll.

Men jag hoppas att vi en dag i framtiden har kommit över det här och kan ta upp kontakten med varandra igen. Jag saknar dig och vill verkligen ha dig i mitt liv på något sätt

Till en mycket bra vän som jag saknar väldigt mycket.

Jag vet vad jag sa till dig, men jag tror att du förstår varför jag var tvungen att göra det. Vi sårade båda två varandra, dock på olika sätt.
Jag har ett flertal gånger känt och verkligen försökt ringa dig... men jag fegar alltid ur. Jag har försökt med det "fega" att bara skicka ett sms... men inte det heller klarade jag.
Jag önskar verkligen att du kommer att höra av dig igen, att du verkligen inte menade att det skulle bli såhär...
Jag behöver verkligen en vän just nu och du är den enda verkliga som jag har haft. Jag saknar dig och jag hoppas verkligen att vi kan reda ut det här och att du hör av dig när jag är för feg för det :-/

Du sa att du bryr dig om mig.
Är det såhär du visar det.... så är det bättre att det blev såhär.
Jag saknar dig fortfarande varje dag och att bara ha dig att prata med, stödet som jag fick i början.
kommer du nånsin att förstå att det som hände dig, även har påverkat mig och mitt liv?
Naturligtvis inte på det sättet det förändrat ditt liv, men det påverkar mig för att jag fortfarande tycker så mycket om dig och jag inte vill att du ska må så dåligt som du gör. Men jag kan inte tvinga dig att prata, jag kan inte tvinga mig på dig, jag kan inte göra mer än jag redan har gjort- jag har sagt att det bara är att höra av sig om det är nåt. att jag aldrig kommer vända dig ryggen, utan att jag vill och kommer att finnas där för dig... men jag vet inte om du inte trodde eller litade på mig, för du tyckte tydligen att det var lättare att bara strunta i mig och vända mig ryggen.
Jag önskar inget annat än att du ska höra av dig igen.
Att vi båda tar ansvar för det som hände mellan oss två och att vi inser båda två att det har varit och att vi bara en gång kan ta ett par timmar och bara ventilera allt det, så att vi verkligen kan lämna det och fokusera på det som är viktigt.

Jag saknar dig, jag saknar vännen som jag hade i dig och jag vill verkligen ha den vännen tillbaka.

Visst vågar jag skicka det här sms:et/mejlet egentligen... men det skulle inte göra sig bra som varken eller.

Om du mår bättre av att straffa mig, av en anledning jag fortfarande inte förstår, varsågod och gör det.
Du märker det kanske inte själv, men du behandlar mig likadant fortfarande trots att du säger att du är en helt förändrad person.
Hur konstigt det än må låta, så saknar jag dig. Jag saknar den personen du var när jag lärde känna dig... önskar den fanns kvar. Jag väntar fortfarande på att få se den "nya du" och trots att det verkar kört; så hoppas jag att det finns hopp kvar för oss.

Jag har varit med förut och jag förstår vad den långa tystnaden betyder... men jag förstår inte varför. Du skulle bara sagt det på en gång att det var såhär du ville ha det.
Jag tycker att det är tråkigt, men jag tänker inte försöka få dig att ändra dig...
Men man ska våga och med det i tanken tänker jag säga en sak till dig, som jag inte har gjort förut- för vi inte känt varandra så länge och jag kanske inte borde.
Jag tycker om dig och jag vill fortsätta lära känna dig. Jag vill prata med dig och träffa dig. Du fick mig att skratta och må bra.
Sen var du bara borta, lika fort som du kom. Du verkar inte vilja prata med mig och det respekterar jag.
Men det  var kul den tid det varade

Skulle våga skicka det till berörd person, men vill inte

Vad vill du nu? Har ditt förhållande gått åt helvete igen? Vill du ha sex, det brukar vara därför du hör av dig.
Eller du kanske har samlat på dig lite mer "mod" nu och tänker skälla ut mig lite mer, men genom sms den här gången?
Jag har alltid trott bra om dig och trots allt du har gjorde mot mig då, så har jag aldrig hatat dig eller pratat illa om dig... men ditt beteende sista gången vi pratade.... det var allt annat än okej. Det är ingen som behandlar mig på det sättet eller säger såna saker till mig.
Att först säga att man vill att en person ska ha det bästa, sen när jag säger att jag har en speciell person i min närhet skäller ut mig, säger nästan upp kontakten och drar... det är inte att vilja nån det bästa. Det är bara ett jävligt omoget beteende och fruktansvärt fult gjort.
Jag vill inte ha dig tillbaka i mitt liv igen, jag ville inte att du skulle höra av dig igen, så fortsätt hålla dig borta tack!