Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Ångrar mina år med dig. Nu är jag utesluten och en fd. Mitt liv försvann och med det mina vänner och mitt nätverk..nu sitter jag själv i mina bästa år och hittar inte ut från mig själv. Söker sällskap och hör av mig men får inget tillbaks. FÖRLÅT men hur länge ska man göra bot ? Jag hatar mitt liv för det är inte så här det ska vara. Försöker hitta vägen ut men behöver hjälp för jag klarar inte det här själv. Förlåt för min slarvighet men snälla släpp in mig igen.
Det känns som om jag tigger sällskap och det är under min nivå.

Till dig P var är det jag blivit lovad ? Har aldrig bett dig om något men nu har jag gjort det och jag förväntar mig ett svar från dig.

Till dig J. Hoppas du mår bra och jag saknar dig. Jag visste redan då jag såg dig var du är för sort men jag trodde aldrig att du ska dra.Stan är liten så vi kommer ses snart kanske redan i morgon. Jag både vill och inte.

om du var här nu skulle jag nog våga saker jag inte vågade annars snutten på jobbet mittemot han med stort R!

Eller så får jag skylla mig själv som blev kär i dig trots avståndet, din familj och allt annat... Men jag tror att du kände samma för mig.. Om än bara för ett kort tag.. Allt du skrev, alla bilder jag fick <3

Jag är kär i dig. Som fan. Jag vill vara din. Du är så jäkla fin! Jesper <3

Vi pratade och träffades i 1 1/2 år, inte en enda gång på den tiden anadea jag att du hade flickvän. Nu har ni köpt hus ihop och sitt enda svar är - jag trodde du visste.

Om du bara visste hur krossad jag är nu. Jag är kär i dig, jag vill att du ska välja mig inte henne.

Till ett ex, som fortsatt vara en vän... Tills nu!

Din patetiska jävla självömkare! Jag kan inte göra allt för att du inte ska bli ledsen. Jag har fan mig själv att tänka på. Och jag vet att du aldrig har tänkt tanken, men JAG vill fan också kunna vara glad över nåt utan att få ångest.

           Jag vet att hur jag än hade berättat för dig att jag träffar nån, så skulle du ändå tycka att jag berättar på fel sätt. För det är alltid nåt med dina jävla känslor. Använd hjärnan nån enda gång och inse att du inte alls är sur på mig för att jag inte berättat tidigare. Du är sur på dig själv för att du är sur över nåt så här jävla löjligt. Inte konstigt att du aldrig har ångest över nåt när du alltid lägger skulden på nån annan.

           Du vet mycket väl att jag inte har några jävla skyldigheter till dig, så du hittar på massa skit för att må bättre över dina känslor som du vet att du inte borde känna. Och jag håller med, Adam. Det är så jäääääääääävla synd om dig. För du är det mest patetiska åbäke jag nånsin haft att göra med. Sluta tyck synd om dig själv och hitta inte på massa jävla låtsasskit. Sök din jävla sympati nån annanstans för jag har fan inte ett piss att ge dig.

Du kanske har HIV, gå och testa dig.

suck jag såg din son i helgen, jag kände jag blev väldigt svartsjuk för han spela boll med en tjej! hubbis, jag älskar dej! men samtidigt tror jag att jag e ute på hal is som vanligt.

Till J,

Du ska veta att jag tänker på dig. Det är något som gör att känslorna finns kvar. Jag har skrivit en del till dig som är svårtolkat, där jag senast svarade minnesförlust. Jag vill berätta samtidigt som jag känner att det kan bli fel om jag säger något mer. Önskar att jag kunde läsa dina tankar.

Jag är så trött på alla som lekt med mina känslor. Som först säger att jag är fin, snygg osv. Sen har ni dragit, eller bedragit mig med nån annan eller så behöver ni "tänka" hur ni vill ha det. Låt mig vara. Jag är en trogen person som inte förtjänar att bli behandlad som skit. Ska fan sluta ge nån annan männska kärlek och närhet. Inga mer ord eller min kropp som ni säger är så jävla fin. Fuck off världen.