Jag hoppar gärna in här. Är i vecka 5+3. Där emot kommer jag nog hålla mig i bakgrunden till efter vecka 13. Vi vill inte att någon ska veta något, helst vill vi inte berätta förens efter RUL.
Det är i alla fall 2 barnet. Nu håller vi alla tummar att allt går bra. Fick MF i vecka 11 i påskas..
Åh våfflor! Får nog tvinga maken till det i kväll.. Verkligen inte hans favoritmat medan jag kan släcka i mig hur mycket som helst! Haha! Snacka om våffelkaos.. ;)
Det var någon som frågade om MF tidigare. Vi hade ett i påskas och försökt konstant sen dess. Vi blev jätte chockade när det blev MF (v11+3) och det tog tid o smälta. Och att det tatt så lång tid tills nu. Men jag förstår din oro för den är nog lika stor här.. :/
Jag kan får lite (läs mycket) ångest över hur det ska bli med två troll i familjen. Hur räcker man till??? Det kommer vara 2 år och 9 månader mellan dom.
Namn har vi mer eller mindre redan klart
För oss.. ;)
Bullen85: man går kombinerat. Det ska absolut inte vara några problem för dig att få spec. MV. Jag hade de förra gången av flera anledningar men i ditt fall tycker jag det är solklart!
Aprilia: känner att jag måste kommentera detta eftersom du är så orolig. Jag har både haft cancer och problem med sköldkörteln och av de "lilla" symtomen som du beskriver skulle jag säga att det inte är ovanligt när man är gravid men kan vara tecken på att sköldkörteln får "fnatt" och där med ökar ämnesomsättningen som gör att du går ner i vikt. Det finns miljoner saker det kan vara och jag tänker inte säga att "det säkert inte är något" för en graviditet kan få både det ena och det andra att hända i kroppen.
Har ni någon genetisk cancer historia i familjen? Har du några syskon som vart gravida o haft det jobbigt? Kan vara att din kropp helt enkelt bara spelar dig en massa spratt.. Har flera vänner som mått så dåligt efter vecka 13 att det fått läggas in gör näringsdropp o Gud vet allt..
Försök att slappna av över helgen men blir det värre eller att oron tilltar så tycker jag du ska ringa 1177 o prata med dom.
Hej tjejer!
Jag har hållt mig väldigt mycket i bakgrunden eftersom vi inte trott att denna graviditet ska gå hela vägen. Jag är fortfarande orolig och kommer vara det resten av graviditeten också men idag var jag på Spec MVC och fick se den lilla krabaten röra sig där inne (v 13+0 enligt läkarn). Allt ser bra ut o överläkarn jag träffa var kanon och ingav förtroende.
Jag har en sjukt avancerad sjukhus historia som gör att jag kommer gå på fler kontroller och kommer göra ett Tillväxt UL i vecka 32.
Sommaren12: jag har haft en ganska ovanlig lymfom cancer, giftstruma och en blödningsrubbning som gör att EDA mer eller mindre är uteslutet.
Cellgifterna i kombination med massa som jag fick i samband med behandling av cancern har jag stora risker att få tidig foglossning, och problem med nerver ner i ben o fötter, förra gången blev jag sjukskriven på heltid redan i vecka 19 pga av det. Sen finns det risk för att blödningar som inte kroppen klarar och stoppa själv eftersom kroppen prioriterar fostret..
Det finns så klart de som har det mycket värre men det är som det är och jobbigt för mig i min situation. Toppa allt med svårt förlossningsångest o stor avsky för sjukhus.. :/
Novalina: well spoken! Jag mår rent utsagt dåligt när man pratar om att det är bara o "ta bort" och göra en nya.. Barn är en fantastiskt gåva som man inte vara "gör nya" för att det inte passar in i ditt liv.. *grrr*
Vi har den 6/3 vecka 19+0
Idag har vi vart o sett den lilla knodden där inne. H*n hade det bara bra o nu ska jag göra allt för att faktiskt njuta innan man blir för tjock.. ;)