Augustibebis 2012

Usch vad jobbigt för dig Tifan :(

Om det är nån tröst så hade min syster så, sen runt v 20 så vände det plötsligt  och i slutet hade hon inga problem alls! Jättekonstigt.

Kampis: så hoppas jag med på att jag kan få det. Förra gången slutade det med rullstol o det vill jag verkligen inte igen!

Usch nej det förstår jag :(

Okej, vad bra. Vad roligt att magen växer mycket! Spännande om inte annat 

11+4 här nu. Mår illa av dofter, värk i höfter och nedre rygg. Försöker att träna lite måttligt, men det värsta är att jag inte har ngt stopp vad gäller ätbart! Kan ni kontrollera ert intag av mat och gott? Äter för stora portioner och allt ska vara med det lilla extra. Kommer att sluta som enorm om detta fortsätter!

Usch, jag har också väldigt ont i ryggen vissa dagar. Har rörligt bäcken sedan innan.
Sist hade jag bara ont lite ett tag men de gick över. Nu började de väldigt tidigt och vissa kvällar är väldigt jobbiga.
Blir nog framförallt när jag varit väldigt aktiv under dagen sen när jag sätter mig i soffan så börjar de, nästan som man stelnat till.

Eightythree: för mig är det tvärt om att jag inte kan äta lika stora portioner som innan. Förr var det absolut inga problem att äta en hel falafel, nu hade en halv varit lagom. Men jag tror det är bra för jag äter nog mer vettig mängd nu än jag gjorde innan.

12+0 idag, bara 4 dagar kvar till KUB :D

såg att ni skrivit om ryggont, jag har fått ischias, ont i ländryggen, ena skinkan och baksida låret..

På tal om de här Pilatesprogrammen på YouTube, är det någon som hittar det programmet om rumpa och lår? Jag hittar bara 4 delar när jag söker. Om någon har hittat det får ni gärna länka. Har varit duktig och kört flera gånger den här veckan. Promenader har jag också kommit igång med.

Däremot har jag gått upp massor i vikt denna veckan som tacken. När jag glömmer bort att jag är gravid är det jobbigt att vågen visar på massa + redan, men när jag påminner mig om vad det är struntar jag i det. Bara jag äter någorlunda normalt och rör på mig lite grann efter vad kroppens dagsform är får vågen sluta som den vill. Tycker jag har förstått att kroppen lägger på så mycket man behöver oavsett hur man äter. Flera som berättat att de varit olika duktiga olika graviditeter men ändå lagt på sig lika mycket varje gång. 
Fastnade dock läsandes i någon jobbig tråd igår om hur mycket personer som var smala innan gått upp. Det var läskigt många där som hade gått upp 10 kg och mindre trots att de var i det närmare underviktiga innan. Det är väl ok om kroppen bara gör det så, men flera av dem verkade ha stor skräck inför att gå upp i vikt och då kändes det väldigt osunt. Jag vill vara sund och leva som normalt och njuta av livet och graviditeten. Punkt.  

Jag har haft ätstörningar när jag var yngre och fastän jag kommit över det så tycker jag fortfarande det känns jobbigt att gå upp i vikt (i vanliga fall alltså). Nu när jag är gravid tycker jag fortfarande det är scary, det är svårt att trolla bort hjärnspökena men jag försöker tänka ungefär som du. Jag försöker att äta sunt för det allra mesta (jag menar IBLAND så råkar det ju bli kebab tex ) och så är jag ute och går mycket. Ska skriva in mig på gymet och komma igång ordentligt där också. Så länge jag äter bra och tränar så ska jag försöka strunta i vad vågen visar. Men tyvärr kan jag helt och fullt förstå de som är rädda för att gå upp för det är nåt jag själv får tampas med. 
Jag skulle såklart aldrig banta eller nåt liknande under graviditeten, det kanske va det de gör och det är ju direkt ohälsosamt, men jag försöker helt enkelt bara tänka på att inte äta för två. Så KANSKE, om man har tur, det inte blir massa kilon att gå ner när bebben är ute. 
Tror mycket av min noja har med mamma att göra. Hon var smal innan hon fick mig men under graviditeten så blev hon överviktig och hon har förblitt överviktig sen dess. Det är min stora skräck.