• Anonym
    Vetenskapligt är frågan om huruvida dagis är bra eller dåligt inte avgjord.
    Det finns forskning som pekar i båda riktningarna. Och det lär också förbli svårt att svara på frågan,
    för hur ska man mäta?
    Är det bra med dagis om dagisbarn får höga betyg i skolan?
    Är det bra om de lär sig att fungera i grupp?
    Är det bra om de får högt betalda jobb?
    Är det bra om de skrattar varje dag?
    Om det de skrattar åt varje dag är att någon blir utröstad ur ö-rådet?
    Alltså: hur mäter vi lycka?
  • Anonym
    Anonym (det sociala) skrev 2012-06-12 14:40:14 följande:
    Men det är väl inte det den här tråden handlar om, att sätta barnen på dagis 45 timmar i veckan från 1 års ålder för att kunna ha en hög materiell standard eller för att man helt enkelt inte vill ta hand om sina barn. Här handlar det om huruvida en treåring har glädje av sociala kontakter. Kamrater ÄR viktiga för förskolebarn, inte för de allra minsta, men från 3-4 års ålder. Varför är det helt OK enligt dig att se till barnets behov genom att ge tryggheten med föräldrarna och uppfostra sina egna barn, men tydligen helt oviktigt att hjälpa barnet att få sociala behov tillgodosedda? Varför skaffar man barn över huvud taget om man inte har för avsikt att hjälpa barnet med det sociala? Kamrater behöver INTE vara dagis, och kan TS tillgodose det på annat sätt än dagis är det ju jättebra. Men jag anser INTE att man gör det bästa för sitt barn om man har dem hemma till skolstart om man inte har andra sociala kontakter med barn att erbjuda.
    Barn behöver ingen SOCIAL träning alls innan skolstart.

    Jag som förälder tycker det är värre att föda barn och sätta dom på dagis och bara jobba för sin egna vinning, och inte vilja uppfostra och ta hand och vårda barnet själv.

    Det är mycket värre än skaffa barn och inte ha möjlighet till att ge den sociala färdigheter som ändå skolan är uppbyggd på? det finns ju redan som redskap i skolan, föräldrar kan bistå med allt annat eller hur?

    För dig är ju endast det social viktigt konstant det är allt du pratar om... ironiskt när du är lika anonym som jag.... 
  • Anonym

    Förstår VERKLIGEN att pappan vill att barnet ska börja på dagis för att slippa vara hemma med en HEN-mamma.  All tid långt borta från en människa som ens tar ordet HEN i munnen gör ditt barn gott! Försök att få in bebisen på dagis också om du kan.

  • Anonym
    Anonym (who) skrev 2012-06-11 08:15:58 följande:
    Jag är hemma med för stunden två barn, en bebis och en treåring. Treåringen är aktiv och social, men vi umgås inte speciellt mycket med andra barn eftersom de flesta häromkring går på dagis.
    Pappan tjatar om att hen ska få börja, men jag vill inte och hen vill inte heller när vi pratar om det. Jag tycker det är 2 mot 1, men det går inte han med på och tycker inte att hens röst väger in alls.

    Vem ska få som den vill? Ska hen få vara hemma eller inte? Det är eviga diskussioner och vi kan inte komma överens.  
    varför kalla sitt eget barn för hen? du är ju anonym ingen fattar vem du eller barnet är även om du skulle skriva ut han eller henne... ot i know. men kunde inte låta bli att kommentera.
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-06-12 16:04:04 följande:
    Förstår VERKLIGEN att pappan vill att barnet ska börja på dagis för att slippa vara hemma med en HEN-mamma.  All tid långt borta från en människa som ens tar ordet HEN i munnen gör ditt barn gott! Försök att få in bebisen på dagis också om du kan.
    hahaha
  • Anonym
    Tom Araya skrev 2012-06-12 16:09:55 följande:
    Nej, det har man faktiskt inte. Tiden som barn är den viktigaste för utvecklingen, ta vara på den.Ja, tycker du det är positivt?Haha...är det din syn på förskola, du får det att låta som ett träningsläger för elitsoldater...nej, så är det ju naturligtvis inte, långt ifrån.

    Jag undrar, varför ska de vara utan det de ändå kommer att behöva? I skolan har fullt upp med att lära sig läsa, skriva och räkna.

    Jag gick i och för sig inte på dagis men det gjorde inte alla barn på den tiden så det var inte svårt att få det sociala umgänget utanför dagis.



    Nej jag tycker inte det är positivt med vuxna som inte kan vara socialt tränade, men det är ju oberoende av dagis eller inte. Det var min poäng...

    ja förskolan ser jag på det viset, för jag har jobbat på förskola, och massor av föräldrar tyckte barnen skulle aktiveras mer, ha sporter efter dagis, dom skulle resa, lek och bus efter dagis vissa folk har såna komplex så dom måste socialisera timmar efter timmar.

    Även förskolor gör barnen överstimulerade mitt yngsta barn började dagis vid 4 års ålder. Och var så hyper efter, trots att hon varit ett lugnt barn innan... Nu när hon går i skolan, utan fritids! Så har hon fått tillbaka sitt lugn. Hon upplevde dagis som stressigt, fick tinituss, samt var sjuk ofta. Vet inte hur det ska vara en positiv upplevelse och så överdrivet gloriferad..

    mycket socialt lär man sig hemifrån? Utan öppna förskolan dagis eller överstimulering. Man lär barnet vänta på sin tur, samarbeta, vänskap, kärlek, trygghet, lite på någon. Lycka, omvårdnad, samspel,osv En förälder kan ge väldigt mcyket grundläggande sen kan skolan lära resten
  • Anonym
    Anonym (who) skrev 2012-06-11 08:40:03 följande:
    För att jag och pappan inte är överens. Jag skriver inte för att nån ska få mig att ändra åsikt, jag frågar för att försöka förstå varför han tycker det är så viktigt.

    Då får du formulera dig bättre, din fråga i ts lyder nämligen: "Vem ska få som den vill? Ska hen få vara hemma eller inte?".
  • Anonym
    pelo skrev 2012-06-12 18:01:49 följande:
    Förstår inte varför man vill ha sina barn på förskolan om en förälder är hemma, litar man mer på att förskolan tar bättra hand om ens barn än den andra föräldern? Själv väntar jag barn nr 2 om ca 2.5 månad, dotten är då ca 1år och vi skulle aldrg sätta in henne på förskolan, här snålas det med föräldradagar för att vi ska kunna vara hemma med båda våra barn så länge det bara är möjligt.

    Nu är det inte alla som har bara ett år mellan barnen och en tre-åring har lite andra behov än vad en ett-åring har.

    Det är superbra att vara hemma om man kan, men det finns saker som man inte som mamma kan lära sina barn, hur gärna man vill. Till exempel:
    - Hur man beter sig socialt med jämnåriga och andra barn i grupp.
    - Känna tillit till andra vuxna.
    - Pedagogisk verksamhet med experiment och pyssel.         
  • Anonym
    pelo skrev 2012-06-12 19:12:32 följande:
    Nää jag förstår också att alla inte har 1 år mellan sina barn, men jag ser fortfarane inte att någon kan tro att förskolan är ett bättre alternativ än att ha sina barn hemma, bara för att man är hemma med sina barn betyder ju inte att man sitter inlåst i sin bostad, vi är ute i lekparker, går ut med hunden, hälsar på familj och vänner, bjuder in kompisar med små barn (blandad ålder på barnen, inte bara småisar) besöker 4h gården, besöker biblioteket, öppna förskolan, badhuset mm.

    Att lära sina barn hur man umgås med andra barn och vuxna är ju inte direkt någon svår uppgift. pedagogisk verksamhet är ju det man bygger vardagen på, är barnet med på vad mamma/pappa gör så bjuder faktiskt vardagen på så mycket pedagogik barn behöver, men det gäller ju att vara lite om sig och kring sig också.

    Du tror inte att personal med utbildning och erfarenhet sefan många år har mer att lära i fråga om pedagogiskt arbete och övningar eller experiment än vad du som förälder har?

    Tror att du inte förstår/ vill förstå hur betydelsefullt förskolan hr varit och är för våra barn. 

    Fö får man ju oftast bara vara på förskolan 20-20 h/ vecka om en förälder är föräldraledig, så att de vistas ju ändå den största delen i hemmet.

     
Svar på tråden 3-åring på dagis eller inte? Vem ska få som den vill?