• Anonym (hjälp)

    Umgänge med spädbarn

    Hur änker man kring umgänge med spädbarn. Har en son på snart 3 månader. Hans far lämnade mig under graviditeten. Han träffar sonen ca 1 gång / vecka ca 3 timmar. Då jag finns i närheten. Jag helammar honom. Nu vill fadern umgås med honom längre stunder själv och ta med honom hem. Samt ställt frågan om han inte kan ge ersättning.
    Amningen funkar bra för mig. Kan ev tänka mig att pumpa ur nån gång och att han kan ha en lite längre stund men på hemmplan hos mig. Jag vill inte alls att amningen ska äventyras.
    I mina ögon är han på tok för liten för att fadern ska ha honom längre stunder(han bor dessutom en timmes bilfär härifrån)    
    Lillen har ju sin trygghet hos mig än så länge.

    Hur tänker  ni? Och när börjar man med övernattningar?   

  • Svar på tråden Umgänge med spädbarn
  • Anonym

    Under barnets första år rekommenderas umgänge i den trygga hemmiljön (som är hemma hos dig).
    Han bör komma oftare än en gång i veckan. t ex tre gånger i veckan är nog mer lagom, bättre ofta o korta stunder än sällan och länge.

    Kolla länken nedan. Längst ner på den sidan finns tips på hur man kan utöka umgänget gradvis för de allra minsta barnen.

    www.babyhjalp.se/separera/boende-barn

  • Anonym

    Fram till ungefär tre månader menar man att spädbarn inte diskriminerar vad gäller omvårdnadspersoner. Efter det börjar barnet diskriminera, dvs väljer ut en eller ett par som det knyter an till. Fler och tätatre umgängen ska därför troligen till för att det ska ske någon anknytning mellan pappan och barnet. Men är det en timmes resväg och barnet fortfarande ammas blir det ju knepigt. Umgås de ofta (var och varannan dag)  fram till 7-8 mån (och då du kanske slutar amma?) så finns en bra anknytning som ni kan bygga vidare på. Så gjorde vi och då tog pappan över föräldraledigheten på dagarna och senare även övernattning varannan natt.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Bowlby

  • Anonym (hjälp)

    om nu fadern fortsätter träffa sonen endast en gång i veckan så lär det ju ta tid innan någon anknytning sker. Sonen lär väl knappast komma ihåg honom från gång till gång.? 

    Hur pass gammal var ditt barn när ni började med övernattningar då?  Var pappan själv med sonen hemma hos dig den första tiden eller vad du med också? Vill gärna höra hur andra haft det. Det är ju onekligen en knepig situation. 

  • Anonym
    Anonym (hjälp) skrev 2012-08-06 22:24:09 följande:
    om nu fadern fortsätter träffa sonen endast en gång i veckan så lär det ju ta tid innan någon anknytning sker. Sonen lär väl knappast komma ihåg honom från gång till gång.? 

    Hur pass gammal var ditt barn när ni började med övernattningar då?  Var pappan själv med sonen hemma hos dig den första tiden eller vad du med också? Vill gärna höra hur andra haft det. Det är ju onekligen en knepig situation. 
    Det är väl bra om du och sonen kan hälsa på hemma hos honom så småningom så han vänjer sig vid miljön.
    På familjerätten säger de att det finns inget rätt svar på frågan om när första övernattningen är lämplig. Har också frågat om detta. Det beror på barnet. En del barn klarar det vid 1 år, några vid 1,5 år och andra tidigare. Beror på många olika faktorer. Gå på din magkänsla. Du behöver inte bestämma ngt idag. Du vet inte hur barnet är/mår om ett halvår. Känns det bra för dig som mamma så är det förmodligen bra för pojken också. Ta det lugnt..alla ni tre tjänar på att inte stressa med ngt utan ta det lite som det kommer. :) Så ska jag tänka i alla fall.

    Det som är rätt för ett barn behöver inte vara det för ert barn så svårt att gå på hur andra gjort egentligen.
  • Anonym (hjälp)
    Anonym skrev 2012-08-06 22:34:13 följande:
    Det är väl bra om du och sonen kan hälsa på hemma hos honom så småningom så han vänjer sig vid miljön.
    På familjerätten säger de att det finns inget rätt svar på frågan om när första övernattningen är lämplig. Har också frågat om detta. Det beror på barnet. En del barn klarar det vid 1 år, några vid 1,5 år och andra tidigare. Beror på många olika faktorer. Gå på din magkänsla. Du behöver inte bestämma ngt idag. Du vet inte hur barnet är/mår om ett halvår. Känns det bra för dig som mamma så är det förmodligen bra för pojken också. Ta det lugnt..alla ni tre tjänar på att inte stressa med ngt utan ta det lite som det kommer. :) Så ska jag tänka i alla fall.

    Det som är rätt för ett barn behöver inte vara det för ert barn så svårt att gå på hur andra gjort egentligen.

    Jag kanske stressar upp mig i onödan.  Du har ju rätt i att jag inte måste bestämme det idag... men jag är rätt orolig av mig..
  • Anonym
    Anonym (hjälp) skrev 2012-08-06 22:42:34 följande:
    Jag kanske stressar upp mig i onödan.  Du har ju rätt i att jag inte måste bestämme det idag... men jag är rätt orolig av mig..
    Jag kan också oroa mig mycket i förväg och sedan blir det inte alls som man föreställt sig i alla fall kanske och man har oroat sig i onödan. :) Tänker att jag ska försöka vara lugn och glad sedan när bebisen kommer för sådant smittar nog av sig till den lille.
  • Anonym (hjälp)

    Åh, så du har en på väg. Grattis! Är det snart dags?

  • Anonym
    Anonym (hjälp) skrev 2012-08-06 23:07:11 följande:
    Åh, så du har en på väg. Grattis! Är det snart dags?
    Tack:) Några månader kvar bara. Oj, nu ska det väl sovas här. Man vänder lätt på dygnet när det är semestertider.:)
  • Anonym
    Litet My skrev 2012-08-04 23:21:09 följande:
    I vårt fall bodde pappan ca 45 min bort så han träffade sonen bara 1 gång i veckan, för min del hade han gärna fått komma varje dag och även hans familj, men tydligen var det jobbigt.

    Vi gick till familjerätten och pratade, när sonen var runt 10 månader började han ta med sonen hem några timmar över dagen och runt året hade han en övernattning i veckan. Nu resonerade vår familjerätt att "barnens bästa måste ibland stå tillbaka för att ena föräldern skall välja att stanna kvar", själv trodde jag de jobbade för barnens bästa men tydligen inte.

    Men som sagt, jag hade försökt vara tydlig med att han är välkommen när som, och kanske att du kan gå iväg/undan lite när han har barnet så han får knyta an utan att känna sig "övervakad". Låter i ert fall som att barnet knappt känner sin pappa, så försök trycka på att han skall komma oftare och träffa barnet och var öppen till det och även om han vill ha farmor med sig tex. För att en övernattning skall fungera vid 1 års ålder förutsätter ju det att pappan och barnet känner varandra väl och att barnet är tryggt med sin pappa.
    Att gå till Familjerätten är frivilligt. Du hade inte behövt gå med på något som inte hade känts bra. Alla avtal osv som skrivs där sker på frivillig grund. Hade någon sagt så att barnets bästa måste stå tillbaka...till mig..hade jag backat snabbt och sagt att jag vill fundera mer/tänka över det osv. Bara om tingsrätten beslutar något är det tvingande. Ni som föräldrar ska bestämma tillsammans. Alla på famrätt kanske inte är proffsiga?. Vill inte den ena tänka på barnens bästa och man ska behöva rädd för att han sticker helt om han inte får sin vilja igenom: ja, då får han väl låta bli att stanna kvar då.
  • Anonym
    Anonym (hjälp) skrev 2012-08-06 22:24:09 följande:
    Hur pass gammal var ditt barn när ni började med övernattningar då?  Var pappan själv med sonen hemma hos dig den första tiden eller vad du med också? Vill gärna höra hur andra haft det. Det är ju onekligen en knepig situation. 

    När vi slutade med amning (varannan natt). Pappan var ensam med barnet.
    Men ja då bodde vi nära varandra. Knepigare blir det ju helt klart när man som ni har en timme emellan. 
Svar på tråden Umgänge med spädbarn