• Anonym (hjälp)

    Umgänge med spädbarn

    Hur änker man kring umgänge med spädbarn. Har en son på snart 3 månader. Hans far lämnade mig under graviditeten. Han träffar sonen ca 1 gång / vecka ca 3 timmar. Då jag finns i närheten. Jag helammar honom. Nu vill fadern umgås med honom längre stunder själv och ta med honom hem. Samt ställt frågan om han inte kan ge ersättning.
    Amningen funkar bra för mig. Kan ev tänka mig att pumpa ur nån gång och att han kan ha en lite längre stund men på hemmplan hos mig. Jag vill inte alls att amningen ska äventyras.
    I mina ögon är han på tok för liten för att fadern ska ha honom längre stunder(han bor dessutom en timmes bilfär härifrån)    
    Lillen har ju sin trygghet hos mig än så länge.

    Hur tänker  ni? Och när börjar man med övernattningar?   

  • Svar på tråden Umgänge med spädbarn
  • Anonym (willy)
    Iam skrev 2012-11-11 15:52:11 följande:
    Och det du beskriver som en självklarhet ser jag som ett problem. Jag ser helt enkelt inte något vettigt alls i det du beskriver. 
    jag ser mycket vettigt i vad både barbamammah och tonårsmorsan skriver...det är du som vägrar erkänna det bilogiska faktumet att så barn äter inte tacos utan ammas, och är därmed mamman viktigare när barn är så pass små...vad vill du göra? inleda växelvis boende från dag 1 och mjölkersättning hos pappor? eller tvinga ammande mammor släppa in pappor i sitt hem mot deras vilja?

    du verkar fullständig vettig, men ibland blir du extrem...kan det vara så att bakom dina höga moraliska värderingar och militant strid för barnets rätt till båda sina föräldrar ligger helt enkelt sympati för din egen partner, en pappa som har "förlorat" i strid mot barnets mamma, kanske tom rättvist?
  • Iam
    Anonym (willy) skrev 2012-12-19 23:34:14 följande:
    jag ser mycket vettigt i vad både barbamammah och tonårsmorsan skriver...det är du som vägrar erkänna det bilogiska faktumet att så barn äter inte tacos utan ammas, och är därmed mamman viktigare när barn är så pass små...vad vill du göra? inleda växelvis boende från dag 1 och mjölkersättning hos pappor? eller tvinga ammande mammor släppa in pappor i sitt hem mot deras vilja?

    du verkar fullständig vettig, men ibland blir du extrem...kan det vara så att bakom dina höga moraliska värderingar och militant strid för barnets rätt till båda sina föräldrar ligger helt enkelt sympati för din egen partner, en pappa som har "förlorat" i strid mot barnets mamma, kanske tom rättvist?
    Min partner har inte förlorat något alls... vet inte var du har fått det ifrån? 
    Jag anser bara att har man tagit det vuxna beslutet att skaffa barn tillsammans, så får man allt leva upp till det beslutet dom närmsta 18 åren, och det innebär att ingen förälder har rätt att neka till, eller försvåra umgänget för den andra föräldern. 
    Ett barn har rätt till båda sina föräldrar, dvs BÅDE MAMMA OCH PAPPA. Anledningen till att det ofta kommer att handla om pappor är för att mammor har större tendenser att känna ett ägande över barnet och tro sig veta bäst.

    Men... som jag sagt till dig tidigare.. Den dag du själv får barn.. och separerar.. och ditt barns mamma tycker att det är ok att ta sin nya man, ert barn och flytta bort från dig... och du jublar av glädje.
    DEN dagen kan jag köpa dina argument om att en förälder är ersättningsbar av vem som helst... som du tror att du kan ersätta ditt bonusbarns pappa. 

    Så, istället för att insinuera felaktigt om mina anledningar, så kanske du ska vara tydlig med var du får dina åsikter ifrån? Dvs att du är en bonuspappa som är så svartsjuk på att din sambo har barn med en annan man att du medvetet försöker utesluta barnets pappa ur ert liv genom att flytta tiotals mil ifrån honom.  
  • Anonym (willy)
    Iam skrev 2012-12-20 19:34:30 följande:
    Min partner har inte förlorat något alls... vet inte var du har fått det ifrån? 
    Jag anser bara att har man tagit det vuxna beslutet att skaffa barn tillsammans, så får man allt leva upp till det beslutet dom närmsta 18 åren, och det innebär att ingen förälder har rätt att neka till, eller försvåra umgänget för den andra föräldern. 
    Ett barn har rätt till båda sina föräldrar, dvs BÅDE MAMMA OCH PAPPA. Anledningen till att det ofta kommer att handla om pappor är för att mammor har större tendenser att känna ett ägande över barnet och tro sig veta bäst.

    Men... som jag sagt till dig tidigare.. Den dag du själv får barn.. och separerar.. och ditt barns mamma tycker att det är ok att ta sin nya man, ert barn och flytta bort från dig... och du jublar av glädje.
    DEN dagen kan jag köpa dina argument om att en förälder är ersättningsbar av vem som helst... som du tror att du kan ersätta ditt bonusbarns pappa. 

    Så, istället för att insinuera felaktigt om mina anledningar, så kanske du ska vara tydlig med var du får dina åsikter ifrån? Dvs att du är en bonuspappa som är så svartsjuk på att din sambo har barn med en annan man att du medvetet försöker utesluta barnets pappa ur ert liv genom att flytta tiotals mil ifrån honom.  
    Ja, okej. så vad är, enligt dig, lösningen?

    Tvinga ammande mammor släpa in pappor eller växelvis boende med välling hos pappa från dag 1?
  • Iam
    Anonym (willy) skrev 2012-12-20 21:46:42 följande:
    Ja, okej. så vad är, enligt dig, lösningen?

    Tvinga ammande mammor släpa in pappor eller växelvis boende med välling hos pappa från dag 1?
    Hur umgänget ska se ut gällande var och när är ju upp till varje föräldrapar. Det finns ju ingen universal lösning på det, som du säkert oxå förstår. 
    Således finns det lika många lösningar som det finns individer.
    Låta barnet vara hos pappan, träffas hos mamman, träffas hos farföräldrar, träffas hos morföräldrar, träffas hos gemensam kompis.
    Mamman pumpar mjölk och ger pappan, barnet kanske inte ammas... osv osv osv osv osv.

    Bäst är ju såklart om föräldrarna inser att om man skaffar barn med en annan människa så är det barnet lika stor del av båda och båda föräldrarna är lika viktiga... Och framför allt får man tänka efter före... Är detta en människa jag vill ha i mitt liv dom närmsta 20 åren, oavsett vad som händer? Litar jag på denna människans omdöme att ta hand om mitt barn utan att jag är närvarande? Kan man inte svara Ja på dom frågorna kanske man helt enkelt ska knipa igen och låta bli att skaffa barn. 
  • Anonym (willy)
    Iam skrev 2012-12-20 21:53:13 följande:
    Hur umgänget ska se ut gällande var och när är ju upp till varje föräldrapar. Det finns ju ingen universal lösning på det, som du säkert oxå förstår. 
    Således finns det lika många lösningar som det finns individer.
    Låta barnet vara hos pappan, träffas hos mamman, träffas hos farföräldrar, träffas hos morföräldrar, träffas hos gemensam kompis.
    Mamman pumpar mjölk och ger pappan, barnet kanske inte ammas... osv osv osv osv osv.

    Bäst är ju såklart om föräldrarna inser att om man skaffar barn med en annan människa så är det barnet lika stor del av båda och båda föräldrarna är lika viktiga... Och framför allt får man tänka efter före... Är detta en människa jag vill ha i mitt liv dom närmsta 20 åren, oavsett vad som händer? Litar jag på denna människans omdöme att ta hand om mitt barn utan att jag är närvarande? Kan man inte svara Ja på dom frågorna kanske man helt enkelt ska knipa igen och låta bli att skaffa barn. 
    ja, okej. men hur skulle du lösa det lagligt i fall där mamma ammar och vill inte ha kontakt med fadern?

    skulle du lagligt tvinga henne träffa honom? hur ofta och var? skulle du inleda växelvis boende med välling hos pappan? skulle du låta mamman välja själv bland de två alternativen?

  • Barbamamah
    Iam skrev 2012-12-20 21:53:13 följande:
    Hur umgänget ska se ut gällande var och när är ju upp till varje föräldrapar. Det finns ju ingen universal lösning på det, som du säkert oxå förstår.  Således finns det lika många lösningar som det finns individer. Låta barnet vara hos pappan, träffas hos mamman, träffas hos farföräldrar, träffas hos morföräldrar, träffas hos gemensam kompis. Mamman pumpar mjölk och ger pappan, barnet kanske inte ammas... osv osv osv osv osv. Bäst är ju såklart om föräldrarna inser att om man skaffar barn med en annan människa så är det barnet lika stor del av båda och båda föräldrarna är lika viktiga... Och framför allt får man tänka efter före... Är detta en människa jag vill ha i mitt liv dom närmsta 20 åren, oavsett vad som händer? Litar jag på denna människans omdöme att ta hand om mitt barn utan att jag är närvarande? Kan man inte svara Ja på dom frågorna kanske man helt enkelt ska knipa igen och låta bli att skaffa barn. 

    Det finns en massa människor som borde låta bli att skaffa barn men som gör det ändå. Och sedan kommer dom inte överens. Hur ska man tvinga folk att komma överens? Hur ska man se till att dom inte kastar kastruller på varann framför barnet eller örfilar eller knuffas? Är du medveten om att det finns en massa föräldrar som varken är särskilt mogna eller ansvarstagande? Eller klarar av att sätta barnets behov före sina egna?
  • Anonym (willy)

    Iam,

    Inget svar alltså. Vet du varför? För att frågan var konkret.

    Ser du, det är lätt att ge prediker om hur det borde vara, men när man blir konfonterad med ett konkret exempel då visar det sig vad man egentligen står för. Du är säkert medveten att det inte går att tvinga folk att samarbeta, om de inte vill. Du är säkert medveten att det är väldigt extremt att beröva spädbarn modersmjölk pga ideologin.

    Jag förstår hur du tänker, din resonemang bildans kring två grundstenar:
    1. Barn har rätt till båda föräldrar, pappor har varit orättvist marginaliserade och det är dags att ändra det.
    2. Skaffar man barn med en annan person så skriver man automatiskt på ett osynligt avtal där det står att man måste samarbeta i 18 år.

    Din resonemang är inte fullständig.

    Att barn har rätt till båda sina föräldrar är bara en rättighet i hela röret och långt ifrån den enda. Den bästa illustrationen hur mycket detta egentligen väger är att föräldrarna kan fullständigt skita i deras barn och ingen kan tvinga dem ta ansvar. Föräldrarnas rätt att göra sina val gör före barnets rätt. Barn har rätt till båda sina föräldrar, men föräldrarna har också rätt att leva sina liv.

    Att det finns ett osynligt avtal är en grov förenkling. Nej, det finns ingenting sånt. Samarbete måste vara frivilligt, under alla 18 år. Går det inte så går det inte. Du kanske ser världen på det sättet, och skulle tvinga dig själv uppfylla 18-års samarbete krav, men inte alla. Jag tex tror inte alls på det.

    Så nej, jag ser ingen annan konkret lösning i fallet i fråga än att låta mamma amma i fred, om hon vill det, och sedan inkludera pappan. Ser du?

  • Iam
    Anonym (willy) skrev 2012-12-21 12:48:48 följande:
    Iam,

    Inget svar alltså. Vet du varför? För att frågan var konkret.

    Ser du, det är lätt att ge prediker om hur det borde vara, men när man blir konfonterad med ett konkret exempel då visar det sig vad man egentligen står för. Du är säkert medveten att det inte går att tvinga folk att samarbeta, om de inte vill. Du är säkert medveten att det är väldigt extremt att beröva spädbarn modersmjölk pga ideologin.

    Jag förstår hur du tänker, din resonemang bildans kring två grundstenar:
    1. Barn har rätt till båda föräldrar, pappor har varit orättvist marginaliserade och det är dags att ändra det.
    2. Skaffar man barn med en annan person så skriver man automatiskt på ett osynligt avtal där det står att man måste samarbeta i 18 år.

    Din resonemang är inte fullständig.

    Att barn har rätt till båda sina föräldrar är bara en rättighet i hela röret och långt ifrån den enda. Den bästa illustrationen hur mycket detta egentligen väger är att föräldrarna kan fullständigt skita i deras barn och ingen kan tvinga dem ta ansvar. Föräldrarnas rätt att göra sina val gör före barnets rätt. Barn har rätt till båda sina föräldrar, men föräldrarna har också rätt att leva sina liv.

    Att det finns ett osynligt avtal är en grov förenkling. Nej, det finns ingenting sånt. Samarbete måste vara frivilligt, under alla 18 år. Går det inte så går det inte. Du kanske ser världen på det sättet, och skulle tvinga dig själv uppfylla 18-års samarbete krav, men inte alla. Jag tex tror inte alls på det.

    Så nej, jag ser ingen annan konkret lösning i fallet i fråga än att låta mamma amma i fred, om hon vill det, och sedan inkludera pappan. Ser du?
    Inget svar? Jag sitter inte klistrad i alla trådar och håller koll. 
    Nu gjorde du mig uppmärksam och jag ska genast ge dig ett svar.
    Anonym (willy) skrev 2012-12-20 22:01:56 följande:
    ja, okej. men hur skulle du lösa det lagligt i fall där mamma ammar och vill inte ha kontakt med fadern?

    skulle du lagligt tvinga henne träffa honom? hur ofta och var? skulle du inleda växelvis boende med välling hos pappan? skulle du låta mamman välja själv bland de två alternativen?

    Först och främst så kan man inte avsäga sig all kontakt med den andra föräldern när man har ett litet barn. Någon form av kontakt måste finnas då man valt att få barn ihop. 

    Om mamman inte vill UMGÅS med pappan i sitt eget hem så får hon helt enkelt låta pappan ta med sig barnet på en promenad, eller ha barnet hemma hos sig medan mamman tar en promenad. Som back-up kan hon pumpa en flaska mjölk som pappan kan ge om det absolut krisar. 
    Svårare än så är det väl inte? 

    Och ja, föräldrarna har rätt att leva sina liv.. Men inte på bekostnad av den andre föräldern. 
    Dvs en mamma kan inte neka barnet sin pappa av egoistiska skäl och en pappa kan inte neka barnet sin mamma av egoistiska skäl. 
    Svårare än så är det inte. 

    Sen kommer det ibland in sånna som du i ekvationen som bär på så mycket svartsjuka att barnets rättigheter plötsligt är helt oviktiga.. Det är då det blir tragiskt. 
     
  • Anonym (willy)

    Ah, Iam, vilken hård domare du är. Erkänner man att man är lite svartsjuk då blir man automatiskt en som "bär på så mycket svartsjuka att barnets rättigheter plötsligt är helt oviktiga". Och många andra som är "otroligt svartsjuka", förtjänar inte vara föräldrar osv. Hade du mindre behov av att vifta med domare hammaren, skulle du vara mycket mer i kontakt med realiteten.

    Du är en extremist, och för att komma tillbaka till ämnet, så är din lösningen att polisen ska antingen tvinga mamma pumpa ut mjölken så pappan kan gå på en promenad med spädbarnet eller tvinga mamman träffa pappan och vara där medans han umgås med spädbarnet. För det måste måste vara 50-50 från dag 1.

    Skulle du också skicka polis för att hämta pappor för att träffa spädbarnet varje dag? För det är i barnets intresse. Skulle du förbjuda mamman eller pappan att flytta - för då är vv omöjligt?  Skulle du? Verkligen?

    Nej, du måste ha en personlig agenda bakom det hela (så är det oftast med moraliska extremister). Troligtvis fick din partner kämpa för att träffa barnet så nu är du bitter mot alla biomammor och tror att de har otroligt stora rättigheter och att pappor är så stackars.

  • Iam
    Anonym (willy) skrev 2012-12-21 14:23:32 följande:
    Ah, Iam, vilken hård domare du är. Erkänner man att man är lite svartsjuk då blir man automatiskt en som "bär på så mycket svartsjuka att barnets rättigheter plötsligt är helt oviktiga". Och många andra som är "otroligt svartsjuka", förtjänar inte vara föräldrar osv. Hade du mindre behov av att vifta med domare hammaren, skulle du vara mycket mer i kontakt med realiteten.

    Du är en extremist, och för att komma tillbaka till ämnet, så är din lösningen att polisen ska antingen tvinga mamma pumpa ut mjölken så pappan kan gå på en promenad med spädbarnet eller tvinga mamman träffa pappan och vara där medans han umgås med spädbarnet. För det måste måste vara 50-50 från dag 1.

    Skulle du också skicka polis för att hämta pappor för att träffa spädbarnet varje dag? För det är i barnets intresse. Skulle du förbjuda mamman eller pappan att flytta - för då är vv omöjligt?  Skulle du? Verkligen?

    Nej, du måste ha en personlig agenda bakom det hela (så är det oftast med moraliska extremister). Troligtvis fick din partner kämpa för att träffa barnet så nu är du bitter mot alla biomammor och tror att de har otroligt stora rättigheter och att pappor är så stackars.
    Jag väljer, iom detta inlägg från dig, att inte längre diskutera med dig. 
    Du får helt enkelt acceptera mina åsikter, och jag får acceptera dina. Jag tänker nämligen inte sjunka till din nivå.  
  • Anonym (willy)

    jaja, stanna kvar på din höga nivå

  • Anonym (Mamma M)
    Iam skrev 2012-12-21 12:56:02 följande:
    Inget svar? Jag sitter inte klistrad i alla trådar och håller koll. 
    Nu gjorde du mig uppmärksam och jag ska genast ge dig ett svar.

    Först och främst så kan man inte avsäga sig all kontakt med den andra föräldern när man har ett litet barn. Någon form av kontakt måste finnas då man valt att få barn ihop. 

    Om mamman inte vill UMGÅS med pappan i sitt eget hem så får hon helt enkelt låta pappan ta med sig barnet på en promenad, eller ha barnet hemma hos sig medan mamman tar en promenad. Som back-up kan hon pumpa en flaska mjölk som pappan kan ge om det absolut krisar. 
    Svårare än så är det väl inte? 

    Och ja, föräldrarna har rätt att leva sina liv.. Men inte på bekostnad av den andre föräldern. 
    Dvs en mamma kan inte neka barnet sin pappa av egoistiska skäl och en pappa kan inte neka barnet sin mamma av egoistiska skäl. 
    Svårare än så är det inte. 

    Sen kommer det ibland in sånna som du i ekvationen som bär på så mycket svartsjuka att barnets rättigheter plötsligt är helt oviktiga.. Det är då det blir tragiskt. 
     
    Hur löser man det om barnet vägrar flaskan (som mina två gossar har gjort), eller om mamman har svårt att pumpa ur (som jag)?

    Att "pumpa ur" o "lämna en flaska med mjölk" till pappan (eller mormor eller farmor) är inte alltid så bara - då gäller det att man dessutom är beredd att äventyra  amningen eftersom alla bebisar inte vill återgå till bröstet efter att ha vänjts vid flaskan.

     
  • Tonårsmorsan
    Iam skrev 2012-12-20 21:53:13 följande:
    Hur umgänget ska se ut gällande var och när är ju upp till varje föräldrapar. Det finns ju ingen universal lösning på det, som du säkert oxå förstår. 
    Således finns det lika många lösningar som det finns individer.
    Låta barnet vara hos pappan, träffas hos mamman, träffas hos farföräldrar, träffas hos morföräldrar, träffas hos gemensam kompis.
    Mamman pumpar mjölk och ger pappan, barnet kanske inte ammas... osv osv osv osv osv.

    Bäst är ju såklart om föräldrarna inser att om man skaffar barn med en annan människa så är det barnet lika stor del av båda och båda föräldrarna är lika viktiga... Och framför allt får man tänka efter före... Är detta en människa jag vill ha i mitt liv dom närmsta 20 åren, oavsett vad som händer? Litar jag på denna människans omdöme att ta hand om mitt barn utan att jag är närvarande? Kan man inte svara Ja på dom frågorna kanske man helt enkelt ska knipa igen och låta bli att skaffa barn. 
    Precis, det är upp till varje föräldrapar att hitta egna lösningar so, passa just dem OCH det är INTE ok att tvinga in alla i en viss livsstil bara för att det ska bli rättvist mellan föräldrarna!

    Skaffar man barn med någon borde man inse att det INTE är ok att lämna den personen under graviditeten.

    Inse att det ÄR biologiska skillnader mellan män och kvinnor! Gå inte på dessa militanta galna feminister som påstår att alla är precis lika dana och lika viktiga och därför absolut ska kvotera föräldraskapet. Denna "lika dana" propagandan har politiska orsaker och ingenting med vad som är bäst för barn att göra. Män och kvinnor är skapta olika av naturen därför att vi bör komplettera varandra inte konkurrera med varandra. Mammor och pappor är lika viktiga eftersom de har lite olika funktioner och barnet behöver mer av den ena eller den andre beroende på hur gammalt barnet är.

    Gå inte på dessa galna militanta feminister som vill kvotera allt. DemonBarn ska inte användas som redskap i den feministernas galna kamp att göra män till kvinnor och kvinnor till män.

    Iam, det har varit nästan enbart mammor som helt tagit hand om småbarn i ca 4000år i samtliga kulturer i världen!!! Det är lixom biologiskt meningen att honorna tar hand om barnen bland alla deggdjur faktiskt. (Det är bara reptiler och fåglar som lever jämlikt) Att pappor skulle vara lika viktiga som mammor för SPÄDBARN är ju bara politiskt propaganda-skitsnack. Det är bara vuxnas dröm om att vara oersättliga. 

     
    Stå på dig, annars gör någon annan det.
  • Anonym (willy)
    Tonårsmorsan skrev 2012-12-25 14:56:07 följande:
    Precis, det är upp till varje föräldrapar att hitta egna lösningar so, passa just dem OCH det är INTE ok att tvinga in alla i en viss livsstil bara för att det ska bli rättvist mellan föräldrarna!

    Skaffar man barn med någon borde man inse att det INTE är ok att lämna den personen under graviditeten.

    Inse att det ÄR biologiska skillnader mellan män och kvinnor! Gå inte på dessa militanta galna feminister som påstår att alla är precis lika dana och lika viktiga och därför absolut ska kvotera föräldraskapet. Denna "lika dana" propagandan har politiska orsaker och ingenting med vad som är bäst för barn att göra. Män och kvinnor är skapta olika av naturen därför att vi bör komplettera varandra inte konkurrera med varandra. Mammor och pappor är lika viktiga eftersom de har lite olika funktioner och barnet behöver mer av den ena eller den andre beroende på hur gammalt barnet är.

    Gå inte på dessa galna militanta feminister som vill kvotera allt. DemonBarn ska inte användas som redskap i den feministernas galna kamp att göra män till kvinnor och kvinnor till män.

    Iam, det har varit nästan enbart mammor som helt tagit hand om småbarn i ca 4000år i samtliga kulturer i världen!!! Det är lixom biologiskt meningen att honorna tar hand om barnen bland alla deggdjur faktiskt. (Det är bara reptiler och fåglar som lever jämlikt) Att pappor skulle vara lika viktiga som mammor för SPÄDBARN är ju bara politiskt propaganda-skitsnack. Det är bara vuxnas dröm om att vara oersättliga. 

     
  • Videung

    Vad jaG förstår så rekommenderar man inte delad vårdnad förrän 3års ålder. Jag hade sagt tok nej, några tim i v bygger i ha starka band för bebisen som i hela sin lilla kropp känner ett oerhört behov av dej Läs på lite och lägg fram fakta utan känslomässigt dravel, barnets bästa före pappans behov för det hinns med det med, men han får bygga upp relationen och vara lite ödmjuk i för barnets behov.

  • Videung
    Tonårsmorsan skrev 2012-12-25 14:56:07 följande:
    Precis, det är upp till varje föräldrapar att hitta egna lösningar so, passa just dem OCH det är INTE ok att tvinga in alla i en viss livsstil bara för att det ska bli rättvist mellan föräldrarna! Skaffar man barn med någon borde man inse att det INTE är ok att lämna den personen under graviditeten. Inse att det ÄR biologiska skillnader mellan män och kvinnor! Gå inte på dessa militanta galna feminister som påstår att alla är precis lika dana och lika viktiga och därför absolut ska kvotera föräldraskapet. Denna "lika dana" propagandan har politiska orsaker och ingenting med vad som är bäst för barn att göra. Män och kvinnor är skapta olika av naturen därför att vi bör komplettera varandra inte konkurrera med varandra. Mammor och pappor är lika viktiga eftersom de har lite olika funktioner och barnet behöver mer av den ena eller den andre beroende på hur gammalt barnet är. Gå inte på dessa galna militanta feminister som vill kvotera allt. Barn ska inte användas som redskap i den feministernas galna kamp att göra män till kvinnor och kvinnor till män. Iam, det har varit nästan enbart mammor som helt tagit hand om småbarn i ca 4000år i samtliga kulturer i världen!!! Det är lixom biologiskt meningen att honorna tar hand om barnen bland alla deggdjur faktiskt. (Det är bara reptiler och fåglar som lever jämlikt) Att pappor skulle vara lika viktiga som mammor för SPÄDBARN är ju bara politiskt propaganda-skitsnack. Det är bara vuxnas dröm om att vara oersättliga.   
    Stå på dig, annars gör någon annan det.

    Militanta feminister My ASS! Jag tycker det är mest män som menar att de är precis lika kapabla som kvinnor att ta hand om bebisar, medan jag enbart hört ingabkvinnor utan barn säga detta! Sluta skyll på oss feministervför feminister de flesta av oss då vi alla tror på ett lika värde som människa
  • Anonym (willy)
    Videung skrev 2012-12-25 19:48:59 följande:

    Militanta feminister My ASS! Jag tycker det är mest män som menar att de är precis lika kapabla som kvinnor att ta hand om bebisar, medan jag enbart hört ingabkvinnor utan barn säga detta! Sluta skyll på oss feministervför feminister de flesta av oss då vi alla tror på ett lika värde som människa
    jag vet inte hur tonårsmorsan menade men jag gillar starkt vad hon skrev och tycker om mig själv som en feminist också...nyckelordet för mig här är militant

    det finns ju olika feminister, från de moderata som kämpar för att kvinnor (eller alla människor) ska ha lika värde i samhället till de extrema som försöker bevisa att kön inte finns utan att det är också en social konstruktion...de andra tycker jag går i överdrift, och ett bra exempel på detta är just det här med spädbanet och påtvingad umgänge med pappan från dag 1
Svar på tråden Umgänge med spädbarn