• Anonym (Farmor)

    Svärdottern förstör!

    Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart. 

    Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så. 

    Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig! 

    Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort. 

    Vad ska jag göra? 

  • Svar på tråden Svärdottern förstör!
  • sextiotalist
    Anonym (Också bonusmamma) skrev 2012-11-02 10:57:48 följande:
    Din sambos ex tillhör ju familjen på sätt och viss också. Hon tillhör inte din kärnfamilj men hon tillhör din utökade familj för hon är dina bonusbarns mamma och dina bonusbarn tillhör ju din kärnfamilj. Oavsett vad man tycker om det så är det ju så det är när man bli tillsammans med någon som har barn som bor hemma.

    Tja, så kan man också se det. Min sambo räknar inte sitt ex till hans familj, barnens mamma, men inte hans familj. Sambons ex är ännu mindre en del av min familj, hans tidigare barn räknar jag till den utökade familjen, men där går gränsen och den är knivskarp.

    Du får gärna räkna in hur många du vill i din familj, men låt folk räkna in de man vill i sina familjer.

    Mina kusiners mamma är borträknad ur deras familjer, hur mycket biologisk mamma hon är är, så är hon helt bortraderad   
  • Anonym (Farmor)

    Jag vill ju bara dela med mig av det jag har! Är det så fel att vilja känna sig behövd, att få göra lite nytta? Det känns som att de skulle klara sig lika bra utan mig, men vilken roll skulle jag ha då? Är det ingen skillnad på att vara mamma och farmor  mot att tex bara vara en vän eller en bekant?

  • Anonym
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 10:46:31 följande:
    Är inte svärdottern lite väl långsint om det som hände i början av förhållandet, och detta är ju ganska många år sedan, fortfarande ska ligga mig i fatet? Jag har ju dessutom aldrig sagt något direkt till henne, om min son har fört vidare det jag sagt, ja då får det stå för honom tycker jag! Jag har bara agerat utifrån MITT BARNS bästa när jag sagt vad jag tycker. Det är så längesedan nu dessutom, så det borde vara överspelat vid det här laget. Ni har påpekat att jag ligger på för mycket. Ja, kanske jag gör det. Men jag tror att om jag inte låg på så skulle vi inte ses alls och jag skulle inte ha något alls att säga till om. Är det verkligen helt fel att tycka att man som mamma ändå har LITE rätt att kanske få sätta LITE prägel på ens barns hem? Annars är man ju som vem som helst som kommer på besök, då kunde man lika gärna vara grannen! Ja, min son är vuxen, men jag kommer alltid att vara hans MAMMA, och han kommer alltid att vara mitt BARN. Har inte farmor lika stor rätt till sitt barnbarn som mormor? Jag har jättebra hand med barn, och det finns inget som gör att jag är olämplig på något sätt. Andra släktingar anförtror sina barn åt mig och det går jättebra.
    jag tycker det var bra gjort av din son att tala om för svärdottern vad du tycker om henne. Det är du som ska stå för dina åsikter, inte han. Och jag kan tänka mig att du inte ens bett om ursäkt eller försökt förklara för henne. Jag förusätter att din son var myndig när han träffade henne och alltså kunde göra egna val utan att någon vidrig morsa ska lägga sig i.

    Nej, du har verkligen ingen rätt att lägga dig i vad dom har för prylar i hemmet.

    Hade du varit min svärmor hade du inte ens kommit över tröskeln förrän du ändrat ditt beteende. Då hade du fått träffa din son och ditt barnbarn på någon annat ställe än mitt hem. För en sån vidrig svärmor som du verkar vara hade jag aldrig accepterat.      
  • Betty Boop
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 10:46:31 följande:
     Är det verkligen helt fel att tycka att man som mamma ändå har LITE rätt att kanske få sätta LITE prägel på ens barns hem? 
    Men jösses, menar du allvar? Du har ingen som helst RÄTT att göra NÅGONTING i din sons och svärdotters hem! 

    Du kan alltid fråga om de vill ha hjälp med något men ta det absolut inte för givet! 
  • SupersurasunkSara
    Anonym (Också bonusmamma) skrev 2012-11-02 10:57:48 följande:
    Din sambos ex tillhör ju familjen på sätt och viss också. Hon tillhör inte din kärnfamilj men hon tillhör din utökade familj för hon är dina bonusbarns mamma och dina bonusbarn tillhör ju din kärnfamilj. Oavsett vad man tycker om det så är det ju så det är när man bli tillsammans med någon som har barn som bor hemma.
    Jag och def inte sambon anser att hans eller mina ex tillhör familjen. Jag, sambon, mina barn och hans barn är en familj. MIna barn och deras pappa och hans sambo är en familj. Hans ex och deras barn är en familj. 

    Någon kärnfamilj är vi inte på något vis. Kärnfamilj är när två förädlrar enbart har gemensamma barn.
       
  • Anonym
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 11:04:20 följande:
    Jag vill ju bara dela med mig av det jag har! Är det så fel att vilja känna sig behövd, att få göra lite nytta? Det känns som att de skulle klara sig lika bra utan mig, men vilken roll skulle jag ha då? Är det ingen skillnad på att vara mamma och farmor  mot att tex bara vara en vän eller en bekant?

    Tja, av det du beskriver här hade jag nog inte ens velat ha dig som vän eller bekant...
  • Plutteli

    Men hjälp, hade min svärmor betett sig som dig hade vi inte träffats ofta alls, trots att vi bor på gångavstånd från varandra. Nu gör hon lyckligtvis inte det och vi ses därmed minst en gång i veckan på ALLAS villkor.
    Jag hade blivit skogstokig på vem som helst som lägger sig i på det sättet, om det så hade varit MIN mamma. Skärp till dig och skaffa dig ett EGET liv istället för att försöka leva genom din son. Ta minst 10 steg bakåt och sluta hänga efter dem som en kelsjuk hund. Det är betydligt trevligare att umgås med någon för att man VILL istället för att man blir tvingas. Är någon efterhängsen vill man ju bara vara än mindre med den personen och ger med sig för att "få det överstökat" istället för att ha trevligt och njuta av stunden. Inte ett dugg märkligt att ni har en märklig relation just nu när du håller på som du gör!


  • sextiotalist
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 11:04:20 följande:
    Jag vill ju bara dela med mig av det jag har! Är det så fel att vilja känna sig behövd, att få göra lite nytta? Det känns som att de skulle klara sig lika bra utan mig, men vilken roll skulle jag ha då? Är det ingen skillnad på att vara mamma och farmor  mot att tex bara vara en vän eller en bekant?

    Det är synd för dig att du måste känna dig så behövd att du måste vara gränslös och aldrig fundera på vad de behöver.

    Att dela med sig är en sak, att pådyvla personer saker är en annan sak.

    Ibland är det ingen större skillnad, ibland kan en granne vara den som står närmast och inte ens förälder.

    Inse än en gång, du är gränslös, då tränger dig på, du pådyvlar saker som de inte vill ha, du saknar uppenbarligen fingertoppskänsla när det gäller den relationen.
    Du såg till att relationen mellan dig och din svärdotter startade på ungefär 0 grader Kelvin genom att säga till din son att den kvinnan som han älskar inte duger.      
  • Anonym (Farmor)

    INGEN som tycker att svärdottern också har ansvar för att det ska funka mellan oss??

Svar på tråden Svärdottern förstör!