Svärdottern förstör!

I en avlägsen forntid var jag nybliven svärdotter med en svärmor jag varken förstod, gillade eller ville ha i min närhet. Hon var en ganska bitter kvinna, sjukpensionerad efter ett långt yrkesverksamt liv och bitter på att hennes liv inte blev mer som hon hade hoppats. Min magkänsla var att utesluta henne, men då sa min mamma att en dag är du själv svärmor, skulle du vilja bli utesluten ur dina barn och barnbarns liv?

Jag har aldrig älskat min svärmor. Men jag har ansträngt mej för att mina barn och min man ska ha en relation till henne. Och mina barn älskade henne, tillsammans med dom var hon inte bitter och grinig. Det lilla hon hade att ge gav hon med värme till dom. Och de saknar henne fortfarande, trots att  det är flera år sen hon dog.

Jag kan ju bara hoppas att mina blivande svärdöttrar/svärsöner kommer att ge mej chansen att vara en farmor/mormor   till mina barnbarn, även om de inte älskar eller förstår mej.

  

Dels så tror jag att det du gjorde i början satt sina spår och att svärdottern nu tolkar det du försöker hjälpa till med är som att du tyc ker att det hon gör inte duger i dina ögon.. ´Jag tycker du skulle bjuda svärdottern på lunch ute så att ni fick prata ut om allt som varit och det som komma skall.. Så att ni får reda ut och så att hon förstår att det du kommer med inte ska klassas som pikar utan att du bara vill hjälpa.. =)

Äh, det är en stark generalisering. För sjutton, inte ens mina väninnors mammor får bete sig sådär, min mamma vill gärna lägga sig i mer än vad hon får, dumma kommentarer om min sambo och min svåger, det gillas inte, påpeka inredning, det kan hon glömma. Jag skulle nog säga att jag tolerera mindre av henne än vad jag gör av svärmor, just för hon har vissa likheter med Ts, dvs kan gå på som bulldozer (något som vi samtliga syskon är medvetna om men ogillar och fräser ifrån när hon börjar). Hon har även förmågan att ta på sig offerkoftan för att hon inser inte att hon beter sig illa ibland. Om man säger som så, hon är 25% av vad Ts är, men det är fullt tillräckligt, svärmor är kanske 10% av vad Ts är och av någon anledning så tolererar jag hennes klavertramp mer än min egen mammas

Ja precis :)

det har väl antagligen redan föreslagits men prata med din son och berätta hur du känner.. hoppas att det hjälper

Jag antar att TS har börjat med att be innerligt om ursäkt till svärdottern för att hon betedde sig som ett as de första åren. Skulle tro att det är en bra början. Skulle inte heller vilja utsätta min unge för att umgås med och präglas av en skitkärring som varit elak.

Läste bara ts och första sidan, men trist att du känner att dom uppskattar mormor mer :/
Här får du nog mer mothugg för att dom flesta här är mammor själva och antagligen föredrar sin egen mamma framför partnerns.. iallafall, jag hade GÄRNA haft en söt människa som dej som svärmor och farmor 

Ingen varken svärmor eller min mamma får komma hur som helst och hälsa på, och jag vill inte ha en massa jox från nån av de,  vi bestämmer över hur vårat hem ska se ut ingen annan. Min ege mamma tycker jag har för lite blommor, jag hatar blommor är inte intresserad av blommor! och skulle någon komma med gardiner och dukar så skulle det åka in i brasan! Sluta att vara så på hela tiden så kanske du får rå om ditt barnbarn någon gång. Och varför en hel helg? fråga om du får hämta från dagis tidigt istället och hitta på något.

Men är det inte bara positivt att de faktiskt klarar sig utan dig?
Jag hoppas att mina barn i framtiden blir såpass självgående att de faktiskt inte behöver vara beroende av mig som mamma.

Jag måste säga TS, att du känns ganska gränslös och att du saknar en dos självinsikt.

Det är du själv som skapat denna situation, inte din svärdotter.
DU säger att du inte gillar henne och det har du gjort ydligt för din son även om du inte har någon egentlig anledning eftersom hon både är söt, smart och snäll. Du säger att man måste väl få säga vad man tycker, men det får man faktiskt inte. Om hon hade varit elak mot din son eller på ngt annat sätt fick honom att må dåligt så hade det väl varit en sak, men att bara ogilla någon utan anledning, det får man nog hålla för sig själv.

Du skriver att du ställer upp hela tiden, men det gör du ju inte, de tackar ju nej när du erbjuder din hjälp.
Att köpa saker som de inte behöver och sannolikt inte vill är inte att ställa upp... Varför ska du köpa dukar till dem som DU tycker de behöver? Varför frågar du inte istället? Skulle min svärmor eller min mamma omombedda köpa inredning till mig skulle jag stå som att frågetecken.
Man har ingen som helst rätt att sätta sin prägel på sitt vuxna barn hem, vad är det för dumheter?
Och varför köper du mat till dem? Det är faktiskt ganska konstigt att komma med matkassar till vuxna människor med bra inkomst.

Att du inte får vara barnvakt beror sannolikt på ditt gränslösa beteende, tror inte att du skulle respektera föräldrarnas önskemål och därför drar de sig antagligen för att lämna sonen hos dig. Dessutom förväntar du dig att du ska få ha honom en hel helg...

Tyvärr så tror jag att detta blir svårt att lösa sålänge du saknar insikt om ditt eget beteende och sannolikt så kommer det bli svårt för dig att ha en nära relation med din sonson.
Du skulle nog vinna en hel del på att sätta dig ner med sonen & svärdottern och fråga dem rakt ut hur de vill att relationen ska se ut och vad de önskar från dig.
Att ses ett par gånger i månaden får väl ändå ses som ganska normalt umgänge, och att oanmäld droppa förbi en vardagskväll är faktiskt inte ok om det inte uppskattas av den som får besöket.