Svärdottern förstör!

Min första tanke är usch du kväver dem. Jag hade blivit vansinnig om min svärmor kommit hit med blommor, dukar och annat, är ju som att säga att mitt hem inte är tillräckligt bra. Skulle du gilla om de/hon kom hem till dig och ändrade saker.

Att bara komma utan att säga till hade jag heller inte gillat, kan ju iallfall ringa innan, tycker det är tillräckligt med stress en vardag kväll.
Sen kan jag ju tycka det är konstigt om mormor får vara barnvakt och inte du det är ju fel.   Men några gånger i månaden är väl inte så lite att träffas, förväntar du dig att de ska komma och äta söndagmiddag varje vecka så kan du nog glömma det. De har sitt liv och vill leva det, har säkrt fullt upp med jobb, vänner och annat.   

sluta lägga dig i så mycket?

jag har inget emot min svärmor, Men hatar att hon ska komma och leka mamma mot mig och mina barn, jag har aldrig bett om det och vill inte ha det.
Hon gör det även mot sonen, även om det är hennes barn så är han VUXEN och kan klara sig själv! 

Mitt äldsta barn är 4år och svärmor har aldrig varit barnvakt, anledningen? hon lägger sig i för mycket i våran uppfostran, hur saker och ting ska vara, vad som är bäst och bla bla bla, allt bara för att hon haft barn längst. Och jag vet inte när jag kommer vara redo att låta henne vara barnvakt om någonsin, sambon håller med såklart.
Däremot har både mormor, morfar och moster varit barnvakt många många gånger.

Så sluta komma ovälkommen, sluta tränga dig på, sluta köpa hushålls artiklar utan att dom ber om det. Du försöker för mycket helt enkelt, varva ner och låt dom känna att dom saknar dig och vill ha dig förbi! 

hm undrar om det är lite av mig du pratar om. min svärmor köper hemska kläder så nej dom används inte. brukar säljas med lapparna kvar. komma en kväll mitt i veckan passar inte i detta hushåll. späckat schema från halv fem till halv åtta då barnen läggs. vill inte ha nån gäst bara så där att underhålla. skulle min svärmor lämna dukar och gardiner här så skulle jag bli galen. det är vårt hem och här vill vi bestämma vad vi ska ha hemma. att du inte är barnvakt, min svärmor har aldrig vart barnvakt men min mamma vart flera gånger. vi bor nära varandra och träffas flera gånger i veckan. svärmor är nån vi träffar fyra gånger på ett år. en svärmor som firar två barn av tre i detta hushåll. inget som är okej!

sen har min svärmor också försökt min sambo att lämna mig, tror du på fullaste allvar att jag lämnar mitt barn med en sån människa som vill ha bort mig?? din svärdotter vet vad du sagt och hon är inte vän med dig, hon gillar inte ditt sätt att gå på. kanske dags att förändra sig själv och visa din son och din svärdotter att du förändrats. eller kanske be om ursäkt? 

Du satte nog tyvärr en tråkig stämpel på ditt och svärdotterns förhållande, när du var så negativ i början. Det är svårt att komma över en sådan grej. Och därmed så hittar nog svärdottern "dolda pikar" i allt du gör, att du köper barnkläder, blöjor kan tolkas som att du tycker att hon köper fel kläder o.s.v. Att du lämnar dukar, blommor o.s.v. tolkas som att du ogillar saker som hon har valt ut till sitt hem. Jag tror att du kanske skulle försöka ha en öppen dialog med svärdottern, där du erkännar att du inte var så positiv till deras relation i början men att du inte riktigt vet varför och att du nu är ledsen att det verkar stå i vägen för relationen till barnbarnet nu. Kanske kan du uttrycka ditt önskemål om att få träffa barnbarnet en gång/vecka, och lämna till dem att fundera över formerna kring det hela. Du kanske kan hämta på förskolan och ha barnet, medan de hinner göra annat. Du kanske kan sitta barnvakt en kväll så de kan göra något. Att ge dem grejer, det kanske är bättre att du föreslår att du och svärdottern tar en shoppingrunda tillsammans där hon kan få plocka ut litet kläder till barnbarnet och litet grejer till hemmet, som du betalar. Eller så frågar du innan, min svärmor sa att hon ville köpa en overall till vårt barn - då kunde jag säga att "vi har redan köpt en, men däremot har vi inga vinterstövlar än så om du vill köpa något så skulle du kunna kolla efter det". Men det är nog bra om du kollar upp ifall de har några särskilda önskemål innan du köper...

Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker.

Citerar dig ovan, läs detta igen. Här har du svaret.

Börja med att be om ursäkt för detta, och verkligen mena det. Sen kanske ni kan börja om.

     

Du tränger dig på. Man åker helt enkelt inte hem fill folk utan att ringa först. Inte ens om det är släkt. Man gör det    B A R A om det är klart och tydligt uttalat att det är ok.

Lämna heller aldrig saker där. Inte heller pengar, utom till barnbarnet, du kan läman ett kuvert med barnbarnets namn på och skriva att det är för sparkontot eller liknande, men bättre är om du startar ett sparkonto i barnets namn. 

Ditt sätt visar att du inte anser att de klarar av sitt liv själva. Även om det inte är din avsikt så uppfattas det antagligen så, därav att mormor har mer kontakt med dem än du, hon tränger sig antagligen inte på utan väntar tills hon blir inbjuden.

Varför anser du dig ha rätt att umgås med din son och barnbarnet utan mamman? DE är en familj nu, du ingår inte i den. Hårt men sant. Vil du känna dig behövd och nyttig SÄG det, sätt dig ner och förklara att du är så på för att du vill känna dig behövd och nyttig.

Sanningen är dock att du faktiskt inte behövs på det sätt du kanske vill. DE har en familj som DE sköter om. Du är farmor men har inga rättigheter alls i DERAS familj.

Allra bäst är om du skaffar dig ett eget intresse, en hobby. Kanske kan du hjälpa utsatta människor på något vis?          

        

hej ts,

jag sympatiserar med dig och förstår att du är ledsen för att du önskar att du kunde få bli mer delaktig i ditt barnbarns liv. speciellt om det verkar som att mormorn får mer tid med barnet. usch, det är en svår sits det där och hur man än gör så har man rumpan bak...

det enda du kan göra är väl att prata med din son och svärdottern och säg att du inte menar att vara påträngande eller att dina avsikter inte är att pika el kritisera. säg att du bara önskade att du fick träffa barnbarnet oftare. sen vore det säkert bra för relationen om du också erkände att du begick ett misstag när du i början av deras förhållande var avigt inställd till svärdottern. be om ursäkt...

och även om du bara menar väl, sluta med att lämna dukar och heminredningsgrejer hos din son, sånt är bara jobbigt och om de ville ha hjälp med heminredning skulle de be dig om det.       

själv är jag väldigt tacksam för att ha bra svärföräldrar. min partner har ett tight förhållande till sina föräldrar, speciellt sin mamma men jag har aldrig haft problem med det. jag har alltid känt mig välkommen hos mina svärföräldrar och det gör att jag bara uppskattar svärmors omsorger, jag vet att hon bara menar väl även om jag erkänner att jag av och till kan tycka att hon är lite irriterande. det är som förhållandet till min egen mamma, jag blir lätt irriterad på henne men jag älskar henne ju.