En struts skrev 2012-12-04 12:48:23 följande:
Hej Indianica, härligt att du kommer in i tråden. Såg någonannanstans att du var engagerad med ditt barns både läsutveckling och skolundervisning, så jag skulle gärna startat en tråd just för dig för att diskutera ämnet.
Jo visst gäller det inte de grundläggande färdigheterna för min dotter. Det handlar med om att nå läsningen på djupet. Så jag tror att man kan resonera så att hon knäckt läskoden (det tyckte iallafall min föreläsare då jag tog upp dotterns läsning med henne),
så när man diskuterar literacy, så diskuterar man nog mer på en mer grundläggande nivå om läsfärdighet? Och visst är det bokslukaråldern som hägrar, när jag nu engagerar mig. Det är väl den man vill ha igång. Och skolan?`(Har de andra barnen hamnat i bokslukaråldern då? Måste fråga de andra föräldrarna. Det är ju tyvärr mer sällsynt nu har jag läst på nätet.)
Och visst är det bra att utgå från barns läserfarenheter när man vill få igång läsningen. Men faktum är att författarna och forskarna skriver olika om det (då jag nu läst en kurs i läs och skrivutveckling) och att vissa är mer handfasta, och andra ger vinkar om "att förenkla lite för mycket" kanske? (det finns iallafall en lite att man med förhållningssättet kanske ratar det som ses som för krångligt, eller för svåråtkomligt i textväg, om man bara ska bygga på det "erfarenhetsbaserade" litteraturmaterialet. Så tänker iallafall jag.)
Det handlar ju inte bara om att lära sig läsa. Det handlar ju om att ta sig igenom och förstå även lite mer krångliga texter. Och det har de ju upptäckt att svenska elever inte kan idag.
Vad beror det på i så fall undrar jag?
Hej
En av lärarens/förälderns största utmaningar är att hitta texter som intresserar och utmanar, utan att vara för svåra. Det är en balansgång. Orsakerna till försämras läsförståelse handlar till stor del om att barn läser färre texter, så det blir en ond cirkel, eftersom de då värjer sig ifrån texter, eftersom de upplevs som för svåra. Barn idag växer upp i en helt annan miljö än vad man gjorde för 30 år sedan. När jag bodde på landet och var uttråkad, så läste jag böcker för att lindra min tristess. Idag lindrar ofta TV-spel den tristessen istället och TV-spel är förvisso utvecklande, men på ett annat sätt än vad litteraturen är. Har du läst Göran Malmgren? Han menar ju att svensklärare har olika syn på svenskämnet och anpassar undervisningen efter det. När det gäller t ex erfarenhetspedagogisk undervisning innebär det ju att läraren ska/bör ta hänsyn till elevernas individuella literacy (= bagage av olika läsarter) vilket givetvis är jättesvårt, men för en förälder kanske det är enklare, eftersom man helt enkelt känner sitt barn bättre än läraren

Att som lärare däremot ha ett bildningsperspektiv innebär att man riskerar att ge vissa (en hel del?) barn för krångliga texter, eftersom det i regel bara är barn ifrån hem där man läser mycket klassisk litteratur för barnen som klarar av att med behållning läsa den sortens texter. Men undantag finns.
Jag förespråkar dock att man som förälder ska bada barnet i olika texter, för att utveckla barnets literacy, vilket de har nytta av i skolan. Någon litteraturforskare uttryckte det som så att man sviker barnen om de t ex bara får läsa Kalle-tidningar eller höstböcker, att det vore som att man låter sitt barn äta karameller varje dag istället för en allsidig kost! (det är alltså inte nyttigt).
På utvecklingssamtalet fick vi se en "mall" dotterns lärare hade där hon fyllt i rutor som motsvarade de mål man ska klara i läsning för årskurs tre och hon hade klarat alla nivåer utom den högsta nivån som innebar att eleven har kännedom om många olika författare och dess skönlitterära verk, men den lägsta nivån var ju avkodning och sedan läsflyt, intonation och på högre nivåer saker som läsförståelse osv. Men alla skolor kanske inte gör denna kartläggning av eleverna, dock ska ju varje lärare känna till de mål som gäller för aktuell årskurs, så du kan ju prata med läraren om vilka mål barnet uppfyllt och inte. Tanken är väl sedan att IUP blir att hjälpa barnet ifrån hem och skolhåll att nå alla mål för svenska/läsningen och det ska ju dokumenteras, så man vid nästa samtal kan checka av ifall förbättring har skett.