Ni som är lärare/har stor erfarenhet av barns (ca 10 år) nivå läsning?

Tror jag absolut du har rätt i.
Därför så tror jag än mer på att erbjuda alternativ läsning, till datorer och tv, vilket jag menar om man för mycket "tar till" dessa erfarenheter av läsning (som då sker i vardagen för barn och inlärare) så kan det komma till korta. Jag har den reservationen mot det moderna sättet att tänka i literacy. Så är det bara.
Men jag håller med om att man "kan ta till begreppet" så det blir bra OCKSÅ!

Men du diskuterar ju inte begreppet, eller något "modernt sätt att tänka i literacy". Du är kritisk till hur vissa arbetar med läs- och skrivutveckling. Det är något helt annat.

Ett begrepp som naturligtvis har som utgångspunkt att påverka hur vi arbetar rent praktiskt utefter det. Lärare kan vara kritisk till det moderna sättet att tänka (har stött på flera på universitetet) och andra kan snappa upp det och försöka tillämpa det praktiskt.
Vad är det du inte begriper? Jag börjar bli trött på att du inte vill förstå.

Hej

En av lärarens/förälderns största utmaningar är att hitta texter som intresserar och utmanar, utan att vara för svåra. Det är en balansgång. Orsakerna till försämras läsförståelse handlar till stor del om att barn läser färre texter, så det blir en ond cirkel, eftersom de då värjer sig ifrån texter, eftersom de upplevs som för svåra. Barn idag växer upp i en helt annan miljö än vad man gjorde för 30 år sedan. När jag bodde på landet och var uttråkad, så läste jag böcker för att lindra min tristess. Idag lindrar ofta TV-spel den tristessen istället och TV-spel är förvisso utvecklande, men på ett annat sätt än vad litteraturen är. Har du läst Göran Malmgren? Han menar ju att svensklärare har olika syn på svenskämnet och anpassar undervisningen efter det. När det gäller t ex erfarenhetspedagogisk undervisning innebär det ju att läraren ska/bör ta hänsyn till elevernas individuella literacy (= bagage av olika läsarter) vilket givetvis är jättesvårt, men för en förälder kanske det är enklare, eftersom man helt enkelt känner sitt barn bättre än läraren Att som lärare däremot ha ett bildningsperspektiv innebär att man riskerar att ge vissa (en hel del?) barn för krångliga texter, eftersom det i regel bara är barn ifrån hem där man läser mycket klassisk litteratur för barnen som klarar av att med behållning läsa den sortens texter. Men undantag finns.

Jag förespråkar dock att man som förälder ska bada barnet i olika texter, för att utveckla barnets literacy, vilket de har nytta av i skolan. Någon litteraturforskare uttryckte det som så att man sviker barnen om de t ex bara får läsa Kalle-tidningar eller höstböcker, att det vore som att man låter sitt barn äta karameller varje dag istället för en allsidig kost! (det är alltså inte nyttigt).

På utvecklingssamtalet fick vi se en "mall" dotterns lärare hade där hon fyllt i rutor som motsvarade de mål man ska klara i läsning för årskurs tre och hon hade klarat alla nivåer utom den högsta nivån som innebar att eleven har kännedom om många olika författare och dess skönlitterära verk, men den lägsta nivån var ju avkodning och sedan läsflyt, intonation och på högre nivåer saker som läsförståelse osv. Men alla skolor kanske inte gör denna kartläggning av eleverna, dock ska ju varje lärare känna till de mål som gäller för aktuell årskurs, så du kan ju prata med läraren om vilka mål barnet uppfyllt och inte. Tanken är väl sedan att IUP blir att hjälpa barnet ifrån hem och skolhåll att nå alla mål för svenska/läsningen och det ska ju dokumenteras, så man vid nästa samtal kan checka av ifall förbättring har skett.

Det är inte det att jag inte vill förstå, det är det att jag försöker få dig att förstå att literacy (eller ens ett vidgat literacy-begrepp) i sig endast är ett begrepp, och inte ett arbetssätt. Att vara kritisk till det är som att vara kritisk till läsförståelseundervisning för att vissa lärare inte undervisar i det.
Mitt liv kommer troligtvis inte påverkas så mycket av om du förstår detta eller inte, så jag kan släppa det här. Tycker bara att det är trist när folk kallar saker flummiga när det egentligen handlar om att de inte förstått vad det går ut på. Jag vet inte var du läser till lärare någonstans men när jag läste så byggde den verkligen inte på lösa flummiga teorier och de som tyckte det var i regel folk som hade missförstått något.
Skulle i och för sig kunna vara intressant att höra hur du tycker att man ska arbeta med läsutveckling.

Och jag tycker att du förvränger det hela, för att vara pk och försvara begrepp som predikas inom universitetsvärlden (där för övrigt mycket är pk) och slukar det okritiskt.
För min del tycker jag att det är lönlöst att diskutera mer om det mig dig.
Det finns skäl till att den svenska skolan har misslyckats, och man kan inte bara skylla på datorer och tv-spel.
Titta exempelvis på Finland, som har ett mästerligt lyckat skolsystem, trots datorer.
Och även Korea, där man använder surfplattor och datorer i undervisningen.
Men problemet med universitetet är att det bygger på lösa, psykologiska flummiga teorier, och inte på vetenskap. Men svälj det du med hull och hår om det ligger för dig.

Håller verkligen med dig.

Jag anser att risken finns med skolan idag. Barnen på högstadiet och gymnasiet klarar inte av för krångliga texter. Det här med "att man anpassar sig" efter elevernas/inlärares nivå genomsyrar hela samhället och skolan också. Det räcker inte "med att fånga" någons intresse, medan man lägger sig på dennes nivå, genom att anknyta till någon spännande fantasyserie som denne är involverad i. Man måste faktiskt "ta sig igenom" nya svårigheter genom att tvinga sig till det, -ibland.
Det som är faran med tv, och datorspel, är att de har ett mycket "lösryckt" förhållande i sin litteracitet. Det bygger på korta, korta fraser. (Precis samma uppstyckade sätt som dokusåpor är. Det "går inte att bygga vidare" på saker som är uppbyggda på enkla resonemang. För att förstå komplicerade saker så måste man ge sig in i det.

Så du läser om begrepp på universitetet, där det står om hur man ska tänka i sitt arbetssätt, för det står det väldigt mycket om då det gäller literacy, utan att "ta till dig det" i din undervisning (eller influeras av det)? Lycka till. Inte konstigt att skolan ser ut som den gör. Begrepp som folk tar till sig men inte tillämpar (och då menar jag vare sig mot eller med eller influeras av, för enligt ditt sätt att resonera så influeras du inte ens av det. Fast i nästa mening säger du emot dig själv i detta för du säger då att du ändå influeras och "lär dig förstå" av begreppet.) Det är verkligen att gagga.

Och mycket riktigt är det så, att lärarutbildningen och pedagogiken borde bygga på mycket mera vetenskap, annars blir det ju så här.

Det vill säga. Lärarutbildningen bör intressera sig för vad minnesforskare säger exempelvis, om hur vi bäst lär oss. Massa forskare som "gör antaganden" som studenter "vagt influeras av" i en viss politisk riktning, har vi sett för mycket av.

Jag vill tillägga att det går oerhört mycket prestige i såna här forskarbegrepp och teorier. För mig som inte är forskare i just detta specifika ämne är det svårt att ta diskussionen heluttömmande. Men tyvärr tycker även forskareliten totalt olika uppfattningar om exakt samma ämne.
Detta är däremot viktigt att förstå.