Varför har ni monogama relationer ?

Jag vill helt enkelt inte vara med nagon annan an min man, att ens tanka pa att kyssa nagon annan kanns fel/obehagligt eller vad man nu ska saga.. Kan inte ens fantisera om sana saker. Sedan ar det ju ocksa sa att i alla fall enligt mig sa ar han det basta som finns i hela universum, alla andra bleknar i jamforelse med honom.. Och da kanns det ju heldumt att nagonsin vara med nagon som ar samre an det jag redan har :) Sedan ser jag dessutom det vi har som nagot som ar nastan heligt, vi ar en familj, det ar han och jag mot resten av varlden.. Att vara med nagon annan skulle besudla allt vi har tillsammans.. Typ. :) Jag alskar honom och bara honom helt enkelt!

Det jag känner är i princip samma sak som du - dvs. jag har svårt att tänka mig att vara fysisk med andra män på samma sätt som jag är med min kille. Jag har aldrig känt nån dragning till att kyssa någon annan eller knulla med någon annan nu när jag varit riktigt kär ett tag .. 
Om mitt & pojkvännens förhållande skulle vara helt öppet - skulle det kännas som om relationen inte var lika seriös mer, på något sätt ... typ som om vi bara var kompisar som höll ihop för sakens skull, men hellre var med andra. 
Jag tycker om de stabila "regler" man ibland kan ha när man lever i ett monogamt förhållande ... dvs. att man gärna satsar på en framtid tillsammans, att man arbetar för att utveckla relationen vidare och att man är varandra trogna.
Hade jag haft ett förhållande utan några ramar alls så hade jag nog börjat må rätt kasst ... behöver en viss sorts stabilitet i mitt liv för att må okej.     

Jag är en väldigt känslosam person. Jag behöver känna mig som den enda speciella. Sen har inte jag något behov alls utav någon annan än min sambo.

För mig är kärlek när man bara har ögon för varann. Andra kvinnor/män finns inte ens och man kan inte ens tänka tanken på att vara med någon annan. Så är det för mig och min sambo=) Hade han varit med någon annan hade det känts som att någon slitit ut mitt hjärta tror jag.

Jag får alla bitar av min partner; kärlek, respekt, bra sex, trygghet, vänskap och spänning. Jag har aldrig tidigare varit såhär lycklig, och skulle det ta slut tror jag aldrig jag skulle finna den här känslan, varken med en eller flera andra

Jag har många vänner som lever som poly och i anarkist förhållanden .
Själv hade jag ett öppet förhållande under lång tid 9 år. Det fungerade bra det med .

Dock träffade jag min man för 3 år sedan . Han kändes med en gång tillräcklig.
Att jag inte behövde någon annan än honom . Det är svårt att beskriva känslan .
Från att ha varit poly och nöjd med det . Till att vara monogam .
Min man är min bästa vän , min kärlek , min familj . Han är den jag vill skaffa barn m och bli gammal med .

Det är så svårt att förklara . Men han är tillräcklig för mig .
Dock har jag inget emot dem som lever i poly , öppna förhållanden och dyl .

Jag tror på äkta kärlek, "till döden skiljer oss åt"-grejen... Och det gör lyckligtvis mannen i mitt liv också. Ser ingen anledning att ens tänka på annat när jag har allt jag vill i mannen jag lever med.

Jag älskar min man, han är så otroligt snäll och omtänksam, och vi har fantastiskt kul ihop!

Vi är monogama för att min man vill ha det så, för att han inte skulle kunna tänka sig att kyssa någon annan eller att jag skulle kyssa någon annan. Själv förstår jag inte varför det är så viktigt. 

Jag blir helt enkelt äcklad av tanken på att ha sex med någon annan. Har haft många innan jag träffade min sambo och inte varit monogam alls (inte varit otrogen, har varit singel). Ser det som att jag länge letat efter den rätta och när jag väl hittat honom ser jag ingen anledning med att vara med någon som är sämre. Att alla andra är sämre har jag ju redan testat innan vi träffades. Om jag inte träffade någon som var bättre förut, varför skulle jag då göra det nu?

Om man inte är rik och kan, som Robert Broberg uttrycker det: "Ha 'rom i ett harem" förstår jag inte poängen. Alla som har varit ihop med ett fruntimmer åt gången ryser av tanken av att vara ihop med två eller fler. Om maktförskjutning är så att du är skitrik och de som är i hop med dig skulle ha "flytta tillbaks till bergsbyn och svälta" som enda altervnativ om det inte passade så skulle det kanske funka.