Gravid i Göteborg 2013

BF+4 idag då :( Börjar bli desperat :) Ringde BM och tiggde till mig en Hinnsvepning klockan 15 idag. Håll tummarna för att den gör nytta!

Låt sova! Lär vakna oxh äta snart. Dreamfeed annars

Åh, vad det är mycket med de nedre regionerna just nu! Blygdläpp som läkt ihop helt fel, ett inre som ser ut att ramla ut när som helst, ett stygn inuti som inte vill lossna, avslag som håller i sig fortfarande, allmän obehagskänsla i underlivet (det känns som att någon hänger i klittan och det är svårt att göra både nummer 1 och 2) och nu i dag var jag på vårdcentralen och fick reda på att jag har urinvägsinfektion. Så nu blir det att äta antibiotika! Ser fram emot att allt ska läka och återgå till det normala (så normalt det nu kan bli). Jag vet inte hur jag ska våga ha sex. Är så rädd för att det ska göra ont där jag brast inuti eller att blygdläppen ska slitas itu... Den är ju bara ihopsydd cirka tre millimeter. Sedan känner jag mig så oattraktiv på grund av hur det ser ut. Åh! Har ni också sådana problem och känslor?

En liten uppdatering...

Idag var jag på magnetröntgen, usch vad läskigt det va och kämpigt att ligga nästan helt plant i ca en timme.  Men vi fick i alla fall lite goda nyheter. De kunde inte hitta något ryggmärgsbråck på bebisen. Däremot kunde de inte se någon annan orsak heller till varför bebis drabbats av vattenskalle.

Jag fick en tid på måndag för kejsarsnitt så o inte FL startar innan så kommer vår bebis på måndag. Sedan blir det veckor på sjukhuset för bebisen. Än är framtiden väldigt oklar och läkaren som vi pratat  med påtalade flera gånger att det är alltid en risk för barn med vattenskalle. Vissa kan leva ett helt normalt liv också men som sagt så finns det alltid risker. Nu vet vi inte heller hur stor skada bebis tagit av allt vatten i huvudet. 

På fredag kommer vi få träffa en neurolog som kan besvara alla frågor vi har.

Min man och alla jag pratat med om detta ser så positivt på hela situationen. Själv har jag svårt att tänka positivt. Jag har svårt att glädjas över bebisen och känner mig livrädd för att jag inte skall tycka om bebis. Vi vet att huvudet är mycket större än normalt (därav kejsarsnitt) och jag vet inte hur jag kommer reagera på detta. Jag skäms så för mina tankar. Det är ju fortfarande mitt barn och jag BORDE ju älska det redan nu. Men jag har så svårt att knyta an till bebisen. Känner mig redan nu som världens sämsta mamma

Behövde nog skriva av mig lite...       

Teddy - Ang amningen...jag ammar min tös när hon vill bli ammad. Ibland går det 4-5 timmar emellan å andra gånger går det bara 1 timma. Jag tror inte att du ska oroa dig. Att hon gick ner så i början berodde ju garanterat på att din mjölkproduktion inte kommit igång ordentligt...men nu är det ju annorlunda...nu rinner det ju på bra å då får bebis det hon behöver. Hon reglerar intaget efter sina behov...du behöver bara följa hennes direktiv.
Vår bebis gör nästan inget annat än sover...å när hon vaknar vill hon ha mat.

Vår lilla är 10 dagar idag å barnsjuksköterskan har precis varit här på hembesök. Lillan väger nu 3640 g...har ökat bra...vägde 3480 vid födseln å 3310 när vi lämnade BB två dagar senare.

Sjuksköterskan sa att jag inte skulle ha bebis bredvid mig i sängen när vi sover...pga risken att det blir för varmt å plötslig spädbarnsdöd...skit...jag vill ju ha henne nära...men okej...ska försöka låta henne sova i babycriben bredvid sängen.

GRATTIS får man väl säga då. Fyller själv år i morgon. Varför kommer de med olika direktiv hela tiden för?? På sjukan hade de stora affischer där de manar till samsovning..det är ju så himla mysigt oxå. Kan inte fatta att det redan gått 4 dagar sen hon föddes. Varje dag sker det nån förändring. Nu är det "bara" namnet kvar. .. många förslag men det ska ju passa henne oxå.