Varför skaffar man barn sent i livet?

Realisten: inte mitt första barn dock...
Men jag träffade min själsfrände sent i livet

Men snälla du,att vara ung är väl ingen garanti att man är aktiv! Vilket är rimligen bättre för att barn: en mamma och pappa som är dryga 40 år,lever hälsosamt,är normalviktiga,vistas ute i skog och natur,har djur som måste tas om hand,umgås med vänner,reser bort då och då (inte nödvändigtvis en långresa vartannat år utan kortare inom landet eller grannländerna oftare) eller ett barn med jättefeta föräldrar,må så vara dryga 20,men som röker,aldrig går ut och går,mest sitter framför tv:n,aldrig reser nånstans. Lägg därtill en massa annat som också spelar in för barns välmående som tryggt boende,bra ekonomi,släktingar,föräldrar som lekt av sig och fler aspekter ändå så inser du att ålder ingalunda avgör om man blir en bra förälder!

Vadå aktiv? Med risk för att låta tjatig,men man jobbar normalt till 65 så får man barn vid 45 är det barnet 20 år gammalt när man går i pension,så aktiv på så vis har man ju då varit hela barnets uppväxt ändå. Vad hette förresten hon som började springa maraton en bit efter 40? Man är inte gammal vid dryga 30,inte vid dryga 40 heller. Jag såg ett tv-program med idel 100+are som tränade styrketräning!  Att man då skulle vara inaktiv redan vid 35 är ju rena skämtet.

Till skillnad mot er som är under 35 och ännu yngre vet vi 40+are hur det faktiskt är att vara både 20,30 och 40.

Det tog mig fem år att få mitt efterlängtade barn. Jag ville ha det ordnat först med jobb och så. Började vid 29/30 men fick missfall. Idag är han här och vad jag njuter av varje sekund av hans liv. Det enda negativa med att få barn sent i mina ögon är att mitt barn tror jag blir väldigt bortskämt. Men han har all min uppmärksamhet för jag har gjort allt jag ville göra innan jag skaffade honom. Jag säger inte det är fel och göra tvärtom, men för mig vad resan värd allt.

Suck. Varför måste vi döma varandra? TS valde att skaffa barn ung och är nöjd med det, det är väl alldeles strålande. Att TS och hennes kollega har synpunkter på varandras livsval känns ganska inskränkt och meningslöst från båda sidor. Jag kan se många fördelar (och nackdelar!) både med att få barn när man är ung, och när man är lite äldre.

Jag träffade mannen i mitt liv när jag var 34, vi började försöka få barn efter att ha varit tillsammans i ett år, och det tog två år för oss innan jag blev gravid. Således blev jag mamma för första  gången vid 37, och kommer att vara nästan 39 när vårt andra barn föds. Jag valde inte att vara en 'gammal' mamma, jag valde att vänta på en man och en relation jag trodde på innan jag försökte få barn. Om jag hade fått barn i relationen jag var i när jag var 24-29 skulle jag och mina barn för alltid ha varit bundna till en man som misshandlade mig både fysiskt och psykiskt. Jag har väldigt svårt att gå med på att det skulle ha varit bättre för barnen att ha en 'ung' mamma i den situationen, än att som nu ha en 'gammal' mamma och en trygg och snäll pappa.

jag är '76 och fick barn förra året så jag är en gammal mamma.

jag hoppas att du skriver i affekt efter kollegans fula påhopp, för har du fördomar om gamla mammor är du ju inte bättre än de som har det om unga, eller hur?

hur man hanterar och orkar med graviditet och barn är ju högst individuellt.
jag hade en enkel graviditet och förlossning, jag tränade på gymmet in i det sista, var uppe och promenerade (hem från sjukhuset ) dagen efter förlossningen och såhär ett år efter har jag BMI på 20 igen och min man är hemma med dottern sen 3 månader och jag jobbar.
mannen är i allra högsta grad  närvarande och har varit det hela tiden, och även om vi hade det underbart innan har ju barnet faktiskt gjort det ännu bättre, trots att man emellanåt inte får sova.
dock är ovanstående inget jag inbillar mig har med min ålder att göra och jag förstår inte varför andra skulle tänka så heller. 

Tillägg:

Min mamma var 36. Vi har rest utomlands två gånger om året sen jag föddes. Varje år har vi åkt på skidsemester (och alla i familjen har åkt skidor och gjort olika aktiviteter på resorna). De har alltid gjort grejor med mig och varit "aktiva". Vi har alltid haft en otroligt nära relation. Kunnat prata om allt. Så sjukt trött på att 20-åriga unga mammor verkar tro att man inte längre kan röra sig när man är över 35. Att barn vill ha en "aktiv" förälder och då måste man vara 20? Alla dessa argument visar ju bara att "ni" är grymt omogna och av DEN anledningen borde ha väntat med att skaffa barn. Roligare att ha en mamma som har lite koll, är lite världsvan och har en fast ekonomi än att hon kan springa marathon och blir leggad på systemet. 

Tröttare o mindre ork?
nja, Jag är mycket piggare nu efter 30 än när jag var 20. Då behövde jag sova i minst 10 timmar varje dag, annars var jag så trött att jag inte kunde göra nånting, somnade efter jobbet varje dag. Det hade inte gått med smågbarn då. Nu är jag pigg o glad efter bara 6-7 timmars sömn och pigg hela tiden. Det är fakta att sömnbehov minskar med ålder.

Om en kvinna skaffar barn sent i livet får hon höra att hon är självisk och inte tänker på barnets bästa. Om en kvinna i samma ålder blir oplanerat gravid och vill göra abort får hon istället höra att hon är en kallsinnig mördare. Det är inte lätt att göra rätt här på FL.

Hahaha, sent? Är över 30 och känner mig som en nykläckt kyckling:) Har förvisso ett barn som blir tonåring snart men ser att jag skulle kunna ha fler i framtiden!

Spånig frågeställning..

jo det spelar nog roll vad man har för mål i livet , vill man ha ett jobb där högskole utb krävs får man ju såklart vänta längre , och alla har inte turen att hitta rätt partner tidigt i livet :( 
dock finns det ju ingen garanti att man inte "växer " ifrån varandra bara för att man är gammal när man träffas och börjar planera barn.
och det är sant , många unga växer upp i nån form utav rosaskimmrande värld där inga hemskheter existerar och alla relationer är perfekta utan att man behöver jobba på dem, och det gör såklart inte livet lättare , men jag tror inte att det selar nån roll om dessa hade väntat tills de är 30 med att skaffa barn , har man inte värktygen till att hantera livet så kommer man aldrig klara av det oberoende på ålder.