Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 13 Feb 18:25

1032 svar

Borderline

Anonym (TS) skrev 2014-02-13 18:15:36 följande:

Ja solhem ja, tror du ska gå Dbt Färdighetsträning på BES (Behandlingsenheten) Där gick jag 10veckor, jättebra personal

Man går 5 dagar i veckan, några kortare dagar. Det är lite mer som en utbildningsform, man sitter runt ett ovalt stort bord..gör övningar, man får läxor i form av olika saker man ska testa. Rekommenderar det varmt. Det är ovanligt med den typen av Färdighetsmodell i Sverige, finns alltså inte överallt. Det är mycket prat om medveten närvaro, mindfulness.

För standardterapin både Dbt och Mbt är på 18mån så det borde vara Färdighetsträning på Bes.

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 13 Feb 18:35

#904

Anonym (Frugan) skrev 2014-02-13 18:26:00 följande:

Han träffade en psykolog (krockade med det nya jobbet som han inte vill missta) och har inte träffat honom på ett tag men de hade ändå bara hunnits ses ett par gånger. Och innan den här inläggningen ringde han den psykiatriska mottagningen 24 dagar i rad och sade att det var akut! Det måste bli en anmälan på det här. Mottagningen har inga pengar och inga tider. Om du får en akuttid så är det minst 8v fram!!! Vi försökte hitta en privat i somras då min man var sjukskriven men han gav upp när psykiatern inte ville behandla människor som levde på bidrag!

Jag tar tacksamt (oerhört tacksamt) emot förslag på psykiater som jobbar med bl.a BL i Göteborgsområdet med upp till 10 mils pendlingsavstånd. Och som har avtal med landstinget de jobbar hos. Situationen känns oerhört ohållbart för oss och jag vill inte att min man ska tillhöra de där % som lyckas ta livet av sig då han redan har ett par försök bakom sig. Det första redan så tidigt som när han var 11 och då lyckades han säga att det var en olyckshändelse att han hängde sig och ingen utredning gjordes!!!

Fy..känns så hemskt att läsa,,jag har haft sån otrolig tur med vårt landsting! Har fått nästan direkt hjälp dessutom. Har ni barn? För det var en stark faktor till varför jag gick före alla i kön till den behandligen jag nu går (Mbt) Man var orolig för att jag inte fick hjälp fort nog iom barnen. Inte för att de far illa men de tog det på stort allvar. Ändå har jag deras pappa, min man som jag lever ihop med som är mycket aktiv i deras liv. Så om ni har barn, rekommenderar jag starkt att trycka på det. Inte att barnen mår dåligt av det men att det är viktigt att han får hjälp snabbt.

Om ni bor i Göteborgsområdet har ni bara 7mil till Borås där jag går/bor. Vi har som sagt en välfungerande Öppenvårdsmottagning för Borderline patieneter, finns olika mottagningar men Solhem är där jag går och de vänder sig just till Borderline pat. Jag hade först fått en remiss skickad hit om det går. Vet ju inte om det är möjligt men jag hade absolut frågat.

Det är alltså Solhem Öppenvårdsmottagningen

Men det förutsätter ju att han har Borderline, vet inte om du skrev om han har det? Så dåligt minne

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 13 Feb 18:36

#905

Anonym (TS) skrev 2014-02-13 18:35:14 följande:

Fy..känns så hemskt att läsa,,jag har haft sån otrolig tur med vårt landsting! Har fått nästan direkt hjälp dessutom. Har ni barn? För det var en stark faktor till varför jag gick före alla i kön till den behandligen jag nu går (Mbt) Man var orolig för att jag inte fick hjälp fort nog iom barnen. Inte för att de far illa men de tog det på stort allvar. Ändå har jag deras pappa, min man som jag lever ihop med som är mycket aktiv i deras liv. Så om ni har barn, rekommenderar jag starkt att trycka på det. Inte att barnen mår dåligt av det men att det är viktigt att han får hjälp snabbt.

Om ni bor i Göteborgsområdet har ni bara 7mil till Borås där jag går/bor. Vi har som sagt en välfungerande Öppenvårdsmottagning för Borderline patieneter, finns olika mottagningar men Solhem är där jag går och de vänder sig just till Borderline pat. Jag hade först fått en remiss skickad hit om det går. Vet ju inte om det är möjligt men jag hade absolut frågat.

Det är alltså Solhem Öppenvårdsmottagningen

Men det förutsätter ju att han har Borderline, vet inte om du skrev om han har det? Så dåligt minne

Glömde skriva vilket sjukhus om ni inte vet det redan...SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 13 Feb 18:57

#907

Anonym (Frugan) skrev 2014-02-13 18:47:01 följande:

Hans förra psykolog hade aningar om det (sade inte ett skit och behandlades istället för annat!) och jag har trott det i säkert 4-5 år nu. Han skulle nog inte hota mig att ta livet av sig om jag sade att vi behövde bo isär men hans jular var förstörda om inte båda hans syskon kom till föräldrahemmet. Och förra julen var vi utomlands, 27 grader varmt och soligt men julafton blev pannkaka då han mådde oerhört dåligt att ingen av hans släkt ringde trots att han dagen innan bett sin pappa att alla skulle ringa (ett samtal som min man ändå betalade själv) när de kände att det fanns en lucka att prata med honom. Om nu pappan glömde säga det kunde väl hans syskon ringt, eller mamman! (Övriga släktingar är gamla)

Annars har han alla de övriga kriterierna för BL, vissa starkare än andra.

Det kanske vore en idé att skicka en egenremiss. Jag tror knappast någon utomstående kan förklara min mans gripande historia så bra som vi själva.

Tack för tipset. Ska absolut kontakta dem! Men jag tar så klart gärna mer tips och helst på privata då dessa ofta kan klämma in en patient om denne mår extremt dåligt.

Ja prova med att skicka egen remiss, det är ju värt att försöka iaf. Eller fråga om hjälp från vårdgarantin. Länken visar hur man kan kontakta de. Jag hoppas att vårdgarantin gäller i detta fall så att ni kan få ta del av andra valmöjligheter inom vården/andra sjukhus.

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Regler-och-rattigheter/Valfrihet-i-varden-i-Vastra-Gotaland/

Annars hoppas jag att ni får hjälp när han blir utskriven..om vart ni ska vända er! De kan ju inte bara skriva ut honom utan en uppföljning?1 Låter väldigt märkligt isf.

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 13 Feb 19:36

#909

Anonym (Frugan) skrev 2014-02-13 19:29:30 följande:

Han blir remitterad till samma öppenvårdsinstans som tidigare, som INTE funkar! =/

Suck va drygt!!

Jag håller tummarna att ni kan få iväg en remiss som blir godkänd någon annanstans, t ex, Borås.

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 16 Feb 12:45

#914

Ensammor skrev 2014-02-15 11:58:44 följande:

BES heter det ja, det känner jag igen. Ja, jag längtar verkligen att få börja och träffa människor med samma "problematik" som mig. Hoppas på att jag få komma med i April. Börjar tröttna som fasen på att inte ha nåt att göra. Den här veckan har varit ett helvete. Barnen bor ju hos mig på heltid, förutom nån helg i månaden då de åker till pappan. Denna veckan har de dock varit där hela veckan. Jag tappar fokus helt när jag inte har ett syfte att gå upp längre på morgonen. Haft sån jäkla ångest. I torsdags var FÖRSTA gången som jag mådde så dåligt att jag tog till flaskan. Hmm, det trodde jag ju aldrig om mig.

Förstår att du längtar efter att komma igång, man behöver ju struktur i vardagen, samma för mig.
Färdighetsträningen är verkligen bra..tyckte så mycket om all personal. Ni åter frukost tillsammans

Iaf var det så när jag gick där. Då åt vi även lunch ihop..vet inte om det är så längre. Man har en pärm man går igenom med olika kapitel och ämnen. Pratar kring dessa ämnen.

Hoppas du får komma igång redan i April

Lycka till!

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 16 Feb 12:49

#915

Anonym (Frugan) skrev 2014-02-15 12:01:29 följande:

Vill du ge mig en liten snabbinfo. Är man där väldigt intensivt under en period då? Typ hela dagar? Sover man där eller hemma?

Om du menar BES (Behandlingsenheten Solhem) så har jag gått där..alla dagar är inte lika långa och man sover inte över där. Den är baserad på Dbt (Dialektisk beteendeterapi) Man tränar sig i de olika färdigheterna för att lära sig att handskas med sitt liv på ett sundare sätt, man får "redskap" att hantera ångest T ex.

Om din man har möjlighet att få gå där rekommenderar jag det verkligen!

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 16 Feb 12:51

#916

anonym86 skrev 2014-02-15 16:02:18 följande:

Hej har lite frågor till er som lider av borderline.
Det är så hä för ett tag sen föll min då varande sambo så långt ner hon kunde komma o vi gick isär på grund av att hon va med en annan o gick bakom min rygg i drygt en månad. Nu har allt typ vänt hon vill va med mig men vill se hur det funkar innan vi blir ett par igen säger hon.
Nu då hur kan jag lita på henne att det hon säger stämmer.känner på mig att något e lurt om man säger så.känner mig bara så Utnyttjad just nu.vet inte om jag ska bry mig eller bara låta det va.

Hej!

Var det du som skrev här innan för ett tag sedan?

Tufft läge för dig, lita eller inte på henne. Vad tror du om parterapi? Skulle hon gå med på det?

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 19 Feb 08:01

#938

Anonym (fråga) skrev 2014-02-18 04:34:28 följande:

Jo visst men borde man inte kunna förstå av omgivningens reaktioner att man är ute och cyklar. Åtminstone i efterhand när man lugnat ner sig?? det verkar ju på vissa inlägg som att man fortfarande tror att man blivit mycket illa behandlad.

hur i jösse namn reagerar ni då på riktiga problem??

Vi med borderline har mer eller mindre problem med just känslor. Allt vi känner är SÅ mycket starkare än andra utan diagnosen. Någon har gjort liknalsen med en svårt brändskadad personens hud som är väldigt känsligt, så lever vi med borderline. Vi är SUPERkänsliga. Och har man inte ännu lärt sig att reglera sina känslor är det svårt att tänka rationellt i dessa lägen. Finns bra sätt att lära sig det på som tur är

Mbt terapin lär oss just detta, tänka kring känslor..inte bara MINA egna utan även andras, vad känner den andra om jag säger eller reagerar så här t ex.
Eller gör en "karta" (kommer inte på ett bättre ord) över vad hände just nu (någon situation man är i som blev fel)

Då kan man fråga dessa frågor sig själv:

1. Vad har hänt?
Vad känner jag ytligt?
t ex. illaående, yrsel, magknip, tryck i bröstet, hjärtklappning

2.Vad har hänt?
Vem, vad, hur?
Han sa, jag gjorde.
t ex. det var trångt på bussen, mycket folk i kön till kassan, träffade på en gammal bekant.

3. Vad har hänt?
Hur får det mig att känna?
(sekundära känslor)
t ex. ilska, sorg, panik, svartsjuka.

4. Vad är min primära känsla?
t ex. Skam, skuld

och slutligen det viktigaste...
Är det berättigat?

Ofta låter vi våra känslor ta över istället för att tänka längre, var det så farligt egentligen? vad får mig att må dåligt? Vad känner jag just nu? Vad hände?
Jag själv har svårt med just dessa saker, kämpar med det dagligen. Jag gör ofta mina egna "spöken" i huvudet till sanning.

Anonym (TS) Trådstartaren

Äldre 19 Feb 08:05

#939

Anonym (.) skrev 2014-02-18 05:29:32 följande:

Men det är ju vad alla upplever. "När jag har lugnat ner mig så kan jag se nyktert på vad som hände."

Forskningen visar på motsatsen. Vår verklighetsuppfattning påverkas av våra känslor, även efteråt när vi har lugnat ner oss.

Om du vill förstå borderline måste du nog börja med dig själv. Du påverkas mycket mer av dina känslor än du tror. Din upplevelse av objektivitet är en illusion.

(För mig var det väldigt spännande att börja se igenom den här illusionen när jag började lära mig mer om hur hjärnan fungerar. Med BL blir känslorna mycket starkare och skillnaden mellan subjektiv och objektiv verklighet ökar kraftigt. Men samma fenomen är tydligt även hos människor utan BL. Nu när jag lärt mig mer om hur hjärnan fungerar ser jag det här hända hela tiden, både hos mig själv och hos andra. Men även nu när jag kan se delar av det hända hos mig själv så kan jag inte stänga av det. Jag kan inte stänga av hur mina känslor påverkar min verklighet, även när jag logiskt inser att jag är subjektiv. Jag kan modifiera min subjektivitet lite, men inte stänga av den. Det är precis det här som folk med BL tvingas bli väldigt bra på för att fungera bättre. Som tur är så behöver jag inte kämpa med att hantera min subjektivitet, för mina känslor är ganska normala och ändamålsenliga.)

Borderline

INNEHÅLL