Borderline

Jag såg att några andra inte känner in sig i det manipulativa beteendet men då kände jag att jag ändå måste räcka upp handen lite. Jag har Borderline (Eller IPS som jag väljer att kalla det) och jag har alltid varit EXTREMT manipulativ.. Ojojoj. ljuger, vänder kappan efter vinden, låtsas om saker som inte är, får folk att tro på mig när jag ljuger som mest, ja listan kan nog göras oändlig. Detta beteendet har självklart gjort att jag har förlorat en stor del av mina vänner. Idag har jag nog minskat på detta beteendet men det finns kvar, ibland så slinker det ur en hel del. Mina närmaste vet ju såklart om detta och ifrågasätter gärna mina uttalanden, med all rätta. 
Mitt manipulerande bottnar nog i osäkerhet, rädd för att bli ensam och övergiven.. Gärna också "testa människor". Om jag säger si, lämnar den personen mig då? Om jag säger så, kommer den personen tillbaka? Älskar hen mig till månen och tillbaka? Testa testa testa gränser.. I vissa fall "vann" jag tillbaka personen.. Ibland förlorade jag och stod kvar ensam med enbart lögner och ångest i bröstet.. 
Så ja.. enligt mig så finns detta beteendet absolut hos personer med IPS.
 

Av alla personer med Borderline jag har träffat, och främst inom behandlingen, är det ingen som är manipulerande. Tvärt om så böjer de sig för alla andras viljor framför sin egen eftersom att man anser sig själv vara mindre värd och därför går med på vad alla andra säger och gör av rädsla för att förlora någon om man står på sig och säger sin egen mening.

Jag säger inte att det inte finns manipulerande personer för det gör det självklart. Men det tror jag har mer med personen än diagnosen att göra. 

[quote=69582031][quote-nick]Lilith Dark skrev 2013-04-18 08:24:22 följande:[/quote-nick] Av alla personer med Borderline jag har träffat, och främst inom behandlingen, är det ingen som är manipulerande. Tvärt om så böjer de sig för alla andras viljor framför sin egen eftersom att man anser sig själv vara mindre värd och därför går med på vad alla andra säger och gör av rädsla för att förlora någon om man står på sig och säger sin egen mening. Jag säger inte att det inte finns manipulerande personer för det gör det självklart. Men det tror jag har mer med personen än diagnosen att göra. 

Jag känner inte till att någon annan i min omgivning har min familjs problem varvid det är "lättande" att få en möjlighet att diskutera och få en inblick i andras tillvaro.

Jag önskar så innerligt att min syster söker hjälp för hennes skull men jag hyser en farhåga att  sjukvårdens uppfattningen om att borderline kan hänföras till upplevelser i barndomen blir något hon kommer ta till sig.

Nu tror jag att så kan vara i många fall att just barndomen påverkar men jag har vuxit upp tillsammans med min syster och vi har haft en normal uppväxt utan några stora trauman.

Förstå mig rätt men det skulle vara som högsta vinsten för min syster att kunna lasta min mamma och bortgångne pappa på hennes "olycka" i livet. Att det är deras fel till att hon har det som hon har det.

Så att en diagnos kanske skulle få min syster att få hjälp till att må bättre men hur skulle min mamma orka med det skuldbelägget? 

Ny medlem, håller med dig i det du skriver att min syster och jag upplever vår barndom olika, självklart gör vi det. 

Vad jag menade var att min syster  som idag berättigar sitt beteende med att alla/allt är emot henne alternativt PMS således får ytterligare en anledning att lägga skuldbelägga anhöriga för att  ursprunget av tillståndet anses härledas till barndomen.

Det blir ett effektivt vapen (ursäkta uttrycket) mot min mamma som bara har gjort sitt allra bästa. vi alla har ju fel och brister. Det blir min mamma som kommer att skuldbelägga sig själv.

Redan idag dras händelser upp om oförrätter som hon anser ha hänt och vad jag/vi skulle ha gjort mot henne exempelvis i barndomen. Händelser hon refererar till innehåller ett uns sanning men blir så förvridna att de slutar i en helt uppdiktad historia som ingen känner igen.
På ett sätt tror jag att hon lever kvar mycket i barndomen då hon alltid tar upp gamla händelser både positiva och negativa.

Skulle sjukvården göra henne varse om att hon mår dåligt pga av en extra känslighet och dåliga förhållande i barndomen så frigör hon sig själv från ansvaret.

Min syster tror fullt och fast på att hon aldrig starta ett bråk eller är upphovet till en konflikt Jag tror inte att hon förstår att hon startar dem, göder dem för att sedan vilja fly undan dem hon startat när någon oavsett vem ställer henne till svars. Den som ställer henne mot väggen är den som enligt henne ställer till ett bråk.

Såsom anhörig är det svårt att förstå och svårt att förhålla sig till för att det är så sårade det som sägs och det hon gör. Det är förödande mot min mammas ekonomi, mina barn och övriga vän- och släkt relationer då osanningar om oss sägs bakom vår rygg.

Det är enormt tålamods krävande för jag kan inte ändra på något eller underlätta för någon part. Visst talar vi övriga i familjen om det som sker och vad vi tror och försöker stötta varandra. Ibland finner jag hopp om att det måste vara en diagnos av någon sort vilket ger en förståelse om inte är det som sker i min familj psykisk misshandel och ren grymhet.

För första gången gör man nu direkta studier av orsakskopplingen mellan borderline och barndomstruman. Det har man inte kunnat göra tidigare.Tests of a direct effect of childhood abuse on adult borderline personality disorder traits: a longitudinal discordant twin design. "Although childhood abuse, BPD traits, and internalizing and externalizing symptoms were all correlated, the discordant twin analyses and biometric modeling showed little to no evidence that was consistent with a causal effect of childhood abuse on BPD traits. Instead, our results indicate that the association between childhood abuse and BPD traits stems from common genetic influences that, in some cases, also overlap with internalizing and externalizing disorders. These findings are inconsistent with the widely held assumption that childhood abuse causes BPD, and they suggest that BPD traits in adulthood are better accounted for by heritable vulnerabilities to internalizing and externalizing disorders."

Nej, jag tror inte att hon ältar vår barndom såsom att den var miserabel för jag vet att hon i grund och botten tyckte den var bra. Jag tror nog det var den bästa tiden i hennes liv. Jag tror att hon kämpar och letar efter anledningar både i nutid och dåtid för att kunna avreagera sig. Någon måste antar jag få ta smällen bara det inte är hon. Jag tror men det är en gissning att hon kanske måste finna dessa oförrätter och uppfunna orättvisor för att annars kanske det känns tomt. livet hennes känns nog innehållslöst, med få yttre influenser, gamla hjärnspöken känns tryggt så att säga. Andras framgång känner hon (tror jag) som sitt misslyckande, med det skrivet tror jag inte att hon känner det jag skulle kalla avund utan i henne blir något positivt som händer mig en orättvisa mot henne. Jag vet inte vad jag kan säga eller inte, det har tom blivit känsligt om man skall företa sig en resa eller köpa sig något. Hon har ett barn som nu är vuxen, har försökt att hjälpa där jag kan men vi har aldrig fått hjälpa till med annat än pengar då hon effektivt håller hen från övriga familjen hon. Hon talar illa om oss för sonen och mannen och vice versa. Krystade familjesammankomster således. Men är det inte så att de som är sjukast är de som minst förstår det, jämför jag med er här i tråden som har diagnosen är ni mil i från vår situation.

Hej, jag har länge misstänkt att jag har BL och min psykiater har föreslagit att jag kan testa antidepp eftersom det kan jämna ut humöret så man blir mindre aggressiv och mindre depressiv och ev mindre ångest. Någon med BL som har erfarenhet av antidepp, om det har hjälpt osv? Har inte blivit utredd för BL men funderar på att göra det.

Jo precis! Jag har också träffat andra som uppfyller andra kriterier än de jag uppfyller.. känns helst annorlunda att lyssna men som sagt! Vi är individer allihopa och kan inte tryckas ner i samma fack. Sen tycker jag att det är intressant att lyssna på andra.. när jag orkar :) Få lite perspektiv.. Någon kan ju ha problem med någon som jag inte har, och vice versa. Det är väl det som är så skönt med en sån här tråd.. Få lite andra infallsvinklar.. andras livshistorier osv.