• Anonym (Orolig)

    Beroende av min pojkvän

    Jag och min pojkvän har varit tillsammans i lite mer än ett år, och han har kommit till att bli hela mitt liv. Jag älskar honom så mycket att det förstör mig. Som rubiken säger är jag beroende av honom, alldeles för mycket. Jag har förlorat mina vänner pga av det. Det enda jag vill är att vara med honom dygnet runt och prata med honom. 
    Jag hatar att det blivit såhär, jag vill kunna ha mitt egna liv och vara med kompisar också.

    Om han inte vill vara med mig en dag blir jag galen och startar ett bråk pga av det. Det är ju självklart normalt att han vill göra annat nångång, men jag får för mig att han inte gillar mig lika mycket pga av det.
    Kanske bör berätta att han var otrogen mot mig efter jul, och jag kan inte lita på honom än och är orolig hela tiden. Därför vill jag ha koll på honom hela tiden.. Jag vill kunna inte behöva träffa honom varenda dag eller prata med honom dygnet runt för att veta att han fortfarande älskar mig.

    Härom dagen så sa han att han inte orkar prata med mig så ofta, utan att det räcker med att kanske prata lite på kvällen. Vart as ledsen då, för jag tog det som att han blivit less på mig fast jag egentligen förstår honom. Jag har skitdåligt självförtroende och behöver bekräftelse nästan hela tiden, men han kan inte ge mig det. Och jag vill inte behöva kräva det utav honom.  Jag är rädd att han ska bli less på mig eftersom jag är såhär.. Jag skäms över mig själv att jag ska vara såhär..

    Som tex nu idag, han kom till mig och jag vart jätteglad, men då sa han att han bara kom för att säga hej. Då vart jag sur, för att jag inte fattade varför han inte kunde stanna lite längre. Då sa han att han ville hem. Och när jag frågade vad han skulle göra hemma så sa han att han inte skulle göra något speciellt. Då vart jag surare för att jag fattade inte varför han inte kunde stanna längre när han iaf inte skulle göra något när han kom hem.. Vi har varit med varann i 3 dagar, så jag borde inte bli sur för att han vill hem nu.. 
    Vill inte förlora honom. 

    Snälla hjälp mig!! 

     

  • Svar på tråden Beroende av min pojkvän
  • sextiotalist
    Anonym skrev 2013-04-16 22:53:06 följande:
    Jag gissar att åtminstone en av dina föräldrar också hade psykiska problem och/eller missbruk?

    Det du har berättat i den här tråden tyder så mycket på borderline och om du har det så behöver du verkligen söka vård. Jag önskar verkligen att du gör det för jag tror att du kommer ha ett riktigt tufft liv tills du får hjälp. Du kommer få panik och inte förstå vad som händer när din pojkvän gör slut. Jag hoppas verkligen att du skaffar hjälp.

    Här är två videos gjorda av två tjejer med borderline för att försöka förklara för andra hur det känns att ha borderline:


    " rel="nofollow" target="_blank">



    " rel="nofollow" target="_blank">

    Äh sluta diagnostisera tjejen, hon har för sjutton hittat sin mamma död hemma, då räcker för att man tappar fotfästet.

    Nej, du ska inte vara rädd att ta samtalskontakt, se det så här, du har fått bära mer än vad en 17-åring bör bära och du fixar det inte själv. Istället så klamrar du dig fast vid din pojkvän.

    Om du tar en samtalskontakt, via skolan eller via VC så kommer den personen hjälpa dig att få redskap så att du kan bära det som du varit med om.
    Nej, jag tror inte att du har varken bordeline eller något annat. Du har bara förlorat fotfästet och behöver hjälp med att hitta det igen och det är inte din pojkväns uppgift.

     
  • mikipiki

    Hej TS!

    Jag har varit precis som du och jag vill bara börja med att säga att jag inte tror att du har borderline, i ditt fall handlar det nog mer om osäkerhet. Du MÅSTE försöka hitta något eget att ägna dig åt och verkligen tvinga dig själv att inte tänka på honom just då. Jag vet hur otroligt svårt det kan vara dock, eftersom jag själv är väldigt känslostyrd. Min partner lämnade mig till slut och jag förstår honom verkligen. Tragiskt nog var detta det enda som hjälpte mig också. Plötsligt var jag tvungen att vara ensam och överleva utan honom. Först trodde jag att jag skulle dö, men jag tog mig igenom det. Problemet hos mig var att jag hade blivit lämnad så många gånger i mitt liv att jag till slut hängde upp hela min trygghet kring honom och jag behövde finna den tryggheten själv egentligen.

    Försök hitta en kurator eller psykolog att prata med. Att ta sig ur ditt beteende kommer bli tufft, men man kan om man vill :) hoppas du lyckas innan det är försent!

  • orolig2121

    Med det du varit med om så är det omöjligt att säga vad som egentligen är problemet. Borderline eller inte, vem vet. Det enda som är klart är att du ska be om hjälp. Som du nu beter dig kommer det nog inte gå så bra med dina förhållanden.

  • aprilvinden
    Pointer: Mindfulness handlar inte om att "lugna ner sina känslor och få kontroll på dem". Mindfulness handlar om att bli medveten i nuet och inte låta tankarna styra, utan helt objektivt observera den nuvarande stunden och att bli medveten om vilka känslor, tankar som rör sig genom kropp&huvud, bli medveten om hur kroppen känns, hur luften omkring dig luktar osv osv, utan att bedöma/döma/värdera/analysera.

    Och, Pointer nr 2: Känslor finns inte till för att kontrolleras. Känslor finns för att det är kroppens signalsystem. När du känner såkallade 'positiva' känslor så talar kroppen om att allt är OK och att du är på rätt väg. När din kropp påvisar  'negativa' känslor, såsom hunger, ledsamhet, osäkerhet, olust - så är det kroppen som säger "hallå där, nu behöver jag något annat än det du håller på med! snälla byt fokus och hjälp dig själv!".

    Till TS: Jag uppfattar utifrån din text att du har en låg självkänsla. Jag undrar om det skulle bli lättare för dig att hantera din relation till din pojkvän om du började med att fråga dig själv vad det är du behöver? Och sen utifrån behoven försöka hitta strategier som bygger upp dig.
    Du kanske har behov av ärlighet från och gentemot din pojkvän? Ett behov av att bli sedd och hörd?
    Kan NVC vara något för dig? Läs gärna mer på denna länken, det kan kanske vara ett sätt för dig att komma vidare tillsammans med din pojkvän: http://www.fnvc.se/nvc/ (längre ner på sidan finns ett exempel på kommunikationsmodell).

    Lycka till! 
  • Anonym (Orolig)

    Ingen mer som har lust att ge mig några svar? Känner mig jobbig mot min pojkvän.. Jämt jag som frågar ifall vi ska ses och allt. Aldrig han.. Har tänkt sluta fråga, och vänta tills hans gör det. Men är så svårt! Känns som att han inte kommer vilka träffas på länge ifall jag inte frågar..

  • Anonym (precis)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-22 23:09:24 följande:
    Ingen mer som har lust att ge mig några svar? Känner mig jobbig mot min pojkvän.. Jämt jag som frågar ifall vi ska ses och allt. Aldrig han.. Har tänkt sluta fråga, och vänta tills hans gör det. Men är så svårt! Känns som att han inte kommer vilka träffas på länge ifall jag inte frågar..
    Vänta tills han hör av sig. Gör något roligt så går tiden fortare. Och hör han inte av sig så fortsätter du att dröja tiden med att ha roligt... hör han fortfarande inte av sig så fortsätter du ha roligt, och då har du förhoppningsvis förstått att du klarar dig utan honom. Du kommer att göra dig själv en stor tjänst genom att "skita i det" lite för att sen skita fullständigt i det ifall han inte hör av sig.

    Lycka till! :)
  • Anonym (Sett filmen?)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-22 23:09:24 följande:
    Ingen mer som har lust att ge mig några svar? Känner mig jobbig mot min pojkvän.. Jämt jag som frågar ifall vi ska ses och allt. Aldrig han.. Har tänkt sluta fråga, och vänta tills hans gör det. Men är så svårt! Känns som att han inte kommer vilka träffas på länge ifall jag inte frågar..
    Har du sett filmen "he's just not that into you". Det är vad jag skulle vilja säga till dig.
    Om han aldrig frågar om ni ska ses beror det nog på att han kanske inte vill träffa dig?
    Och vad gör det? Vill du verkligen vara med någon som inte vill vara med dig? Sluta ödsla energi och hitta någon som vi träffa dig också.
  • dogcatbird
    Anonym (Sett filmen?) skrev 2013-04-23 09:04:01 följande:
    Har du sett filmen "he's just not that into you". Det är vad jag skulle vilja säga till dig.
    Om han aldrig frågar om ni ska ses beror det nog på att han kanske inte vill träffa dig?
    Och vad gör det? Vill du verkligen vara med någon som inte vill vara med dig? Sluta ödsla energi och hitta någon som vi träffa dig också.
    Precis den frasen letade jag efter i minnet men kunde inte komma på den. 
  • Anonym (Orolig)

    Han är van att jag jämt frågar det. Det har han sagt själv. Och jo, jag vet att han älskar mig. Så ni som kommer hit och är negativa behöver inte svara.

  • orolig2121
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-23 10:55:27 följande:
    Han är van att jag jämt frågar det. Det har han sagt själv. Och jo, jag vet att han älskar mig. Så ni som kommer hit och är negativa behöver inte svara.
    Om du litade på det skulle du väl inte fråga hela tiden?
  • Anonym (Sett filmen?)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-23 10:55:27 följande:
    Han är van att jag jämt frågar det. Det har han sagt själv. Och jo, jag vet att han älskar mig. Så ni som kommer hit och är negativa behöver inte svara.
    Är inte negativ alls, du tolkade kanske mitt inlägg som negativt, men det får ju stå för dig.
    Det är inget negativt med att uppskatta och förstå sitt självvärde och gå vidare.

    Ta lite ansvar för ditt liv istället. Du VÄLJER själv att fråga hela tiden, du VÄLJER att befinna dig i relationen du är i just nu. Du väljer ju själv vilka villkor som du ställer upp på. Så om det är någon som är 'negativ' så är det ju du. Du har självt valt din situation - och ändå kommer du hit och gnäller om att den inte är som du "vill". 
Svar på tråden Beroende av min pojkvän