Vad är det egentligen för skillnad? Om man läser på nätet så verkar det som att den stora skillnaden är att bipolär går i längre vågor, veckor, månader eller år, medan någon med borderline växlar fram och tillbaka varenda dag.
Men när jag läser här så får jag intrycket av att många med diagnosen bipolär inte har de här längre vågorna. Vad är då skillnaden?
Ni som är bipolära och hypomaniska, jag undrar lite angående en kompis.
Triggas era hypomaniska perioder av saker som händer i livet, eller är omslagen mer något som ni känner kommer inifrån?
Har kunnat må bra och fått livslust för första gången sen puberteten slog till. Helt underbart! Men såklart väldigt nytt och ovant. Är det såhär "normala" människor känner?
Jag upplever också att diagnoserna går in i varandra och vad jag förstått är det för många som blir feldiagnostiserade som borderline när de egentligen är bipolära. Jag har själv läst en hel del, men behöver också lite klarhet. Troligtvis lider min mamma av antingen den ena eller den andra diagnosen. Min psykoterapeut är ganska övertygad av att min mamma lider av bipolärsjukdom. Om jag radar upp lite symtom, vad tycker ni detta mest påminner om...
* lider av ångest till och från
*tomhetskänsla
* värdelöshetskänsla som slår om till överdriven syn på sig själv, t ex upplever sig "superintelligent"
*Kan bli uppvarvad periodvis och få mycket gjort tex storstädar hela huset med musik på hög volym
*bli nedstämd och släpig i talet och prata om "vad finns det för mening med att vi lever"
*Hotat att ta livet av sig då hon blivit "ställd mot väggen", dom senare bortviftas som "skämt"
*Har tidvis haft allvariga tankar om att ta livet av sig under en svår depression
*Haft vanförställningar i typen om att hennes barn konspirerar mot henne
*Är extremt manipulativ och kan lura de flesta om hon är på det humöret
*Svag självinsikt, allt är alltid alla andras fel
*Svårt att erkänna misstag
*delat upp sina barn i de "goda" och "onda", dessa roller kan växla med tiden.
*svart/vittänkade svårt att se nyanser
*pratar ofta nedlåtande om andra och om hur förträfflig hon själv är
*inget tålamod kan slå över och bli aggressiv på några sekunder -kraftiga humörsvängningar
'
* glömde lägga till
*on/offrelationer med sina barn och sina närmsta
Nej separationsångest verkar hon inte ha. Hon kan istället under en strids hetta skrika att "man ska dra åt helvete", så har man inte kontakt på ett tag.... Det är en minst sagt komplicerad relation som går upp och ned i takt med hennes mående. Ibland kan allt vara lugnt i flera månader, för att sedan blossa upp igen.