BF Mars 2014

jahapp då har man börjat känna av foglossningen då ... tack och lov, bara ännu börjat känna av den ... 

Igår kväll när jag satt i soffan, kände jag Lill-Bus å när jag då titta ner på magen såg jag att den rörde sig ... såå jädra häftigt ... H*n måste ha gjort en riktig volt eller något ...

På torsdag ska jag till Spec mvc igen å få domen vad de säger om mina blodsockervärden... såå trött på dessa stick i finger nu... ajajaj

Börjat plocka lite i rummen på övervåningen medans man har lite ork kvar å innan foglossningen sätter in på allvar ... stora sonen så glad då han fått arbetsrummets möbler i sitt rum å han växte nog flera år Arbetsrummet står nu mer eller mindre tomt så bara att börja lassa in Lill-Bus saker   

stuvad vitkål: grattis till lyckat Kub, jag fick prova att lägga mig på sidan en stund för att se om Lill-Bus kunde ändra läge för att hon skulle kunna mäta nacken ... å hon sa när jag blev lite orolig att det inte skulle gå ... att det var tydligen ganska ofta de fick trixa lite för att få till en bra mätning ... så ja vi får helt enkelt va glada att det gick !

å ang cancer kan man bara säga FUCK CANCER !!!
... själv har jag haft leukemi som barn å malignt melanom när jag vänta senaste sonen ... å förlorade en nära vän i bröstcancer tidigare i år ... USCH !!!! rent sagt ...     

       

usch å fy ja ... min kusin fick för måånga år sedan bröstcancer och klarade sig, men för min vän gick det sämre... som tur var så dog hon ovetande om att cancern hade kommit tillbaka ... hon var friskförklarade sedan några månader tillbaka, det gick jättefort !

Jag kommer ihåg när jag var sjuk .. åtminstone fragment av det ... sitter djupt inborrat i mig ... Jag hade precis börjat första klass 1982 när jag svimma och bara gick och la mig när jag kom hem från skolan ... min mamma kände inte igen mig ... så hon gick till läkaren, som tog lite prover ... å sa åt oss att åka hem å packa en väska och snabbt ta oss upp till akademiska ... där jag sen fick tillbringa låång tid ... brr  Blev frisk och fick inga återfall ...

Mina läkare sa att jag troligtsvis inte skulle kunna få några barn, MEN ååå så fel de hade ...
( Har tagit kontakt med dem nu på senare år när jag fått mina barn å de är helt överlyckliga ...
Lika lyckliga som jag är ... jag har ju dem att tacka för mitt liv ! )   

Tråkigt med cancern :-/ mamma min håller på å undersöks nu för lungcancer så vi får väl se vad dom säger ...
Men men
Idag har mannen å jag varit på bröllop men lämnade det fina paret efter kyrkan ... Kände inte för att gå på (suparparty) där barn inte va "välkomna" så vi åkte ner till vattnet med en varsin macka å hade vårat "sista" vattenmys vi båda gillar vatten sen åkte vi hem till farmor som tagit hand om våran tös hela dagen åh det bästa är att hon visade att hon saknat oss (mest mig i detta fallet när hon va astrött) 7 mån å hon kröp upp i min famn å bara va helt still å pilla på mitt halsband ... (De är ingen mysis annars) hahaha ... Underbar känsla

Jo, tyvärr är cancer rätt vanligt så oftast känner man nån eller så är det nån i släkten som drabbas... Jag hoppas oxå att det inte är något på mamma å att allt ser bra ut... För vad ska man göra utan henne (har ingen pappa då han dog när jag va 18) ..

Jaja... Idag är min hosta olidlig å huvudvärk molar på... Men annars känns de som en bra början på dagen

Tack., ja den här hostan är jobbigt... Spelar ingen roll vad man gör .. Hoppas den vill försvinna snart
Ja folk brukar se innan man säger nått .. Men man vågar inte fråga
Jag såg en tjej på bröllopet igår som försökt läääänge å skaffa barn .. Hon grattade oss till dottern å bebbarna i magen .. Såg att hon va gravid men hon sa inget .. Frågade en som umgås med henne å hon sa att hon va i v17 glad för hennes skull . Men som sagt man säger ju inget om dom inte tar upp de själva :-kr

Hej alla!
är i vecka 15 nu, spökveckor här också, känns riktigt konstigt, känns som magen inte är lika uppsvälld längre, men illamåendet och tröttheten är kvar och påminner mig om att det är en liten där inne, sen känner jag lite sprattel i bland, svårt att säga om det är tarmarna eller bebis men vid flertalet tillfällen kan jag nästan säkert säga att det måste vara bebis som sprattlar runt..

Storebror (4 år) längtar och har bestämt att det skall bli en flicka så vi får väl se 1 månad kvar till RUL och då skall storebror få följa med så förhoppningsvis så kommer de se vad det är för kön på lillen..    

Varit och hälsat på familjen i helgen och berättade, många glada miner! Fast pappa fattade inte först, han trodde det var vår hund som skulle ha bebis :p var på kub igen idag och idag gick det mycket bättre att mäta och se, jösses vad häftigt det var att se bebis dricka och motionera! Jag fortsätter kalla bebis molly men börjar mer och mer få magkänningar att det är en kille!
Ni som känt bebis, kan ni beskriva känslan? Har ett par kvällar känt som när man åker över gupp med bil i magen, typ pirr. Kan det vara bebis? Håller med ovan om matsug, putsväck här med! Även den uppblåsta magen är borta, vilket är skönt!