• Jenkis

    Vi som avbrutit 2013

    Jag saknar en tråd med lite liv i där vi som varit tvungna att avbryta våra graviditeter samlas. Där vi kan diskutera allt från avbrytandet till sorgen både före och efter. Vi kanske kan ge varandra tips på hur man går vidare och hur man ordnar en fin ceremoni när man tar adjö för sista gången?

    Vi avbröt för en vecka sedan p.g.a. mycket svårt hjärtfel på vår lilla dotter. Vi är barnlösa sedan tio år och vi kan inte bli gravida överhuvudtaget utan hjälp. Detta gör det inte lättare precis...

    Finns ni som också har avbrutit relativt nyligen? Jag både hoppas och inte hoppas på det...   

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-12-27 21:20
    Även för dem som avbrutit 2014!

  • Svar på tråden Vi som avbrutit 2013
  • Charlie40
    maoliiin skrev 2014-06-09 08:58:51 följande:

    Den 28 maj skulle vi alltså ha fått reda på om vi bär på den där äckliga, dumma ärftliga genen. Men så ringde dom dagen innan och sa att de inte hade fått provsvaren än!!! Det har gått över fem måander och dom har ännu inte fått något svar!!

    Efter att ha förlorat två små fina pojkar förra året, början längtan, för både mig och min sambo, efter bebis ta över rädslan att försöka igen. Men så får vi aldrig något svar. Och ingen vet hur lång tid det kommer ta!! :(


    Känner att jag snart skiter i det där jävla provsvaret och kör på ändå. Vet inte hur länge till jag orkar vänta på något svar!!

    Var bara tvungen att bittra ur mig lite i en grupp där det finns människor som faktiskt kan förstå mig!


    Åhhhh blir så ledsen, man ska inte bara vara med om en massa jobbigt utan det fortsätter efteråt :( hoppas ni får svar snart. Vi vill oxå ha svar på om vi bär på ngt? Men vi kommer köra på eftersom jag är 41. Vi har tiden mot oss. Lycka till kraaaaaaam
  • räkans

    Tack för alla fina ord och kramar!

    Jag fattar inte hur man orkar med det två gånger, jag håller på att gå sönder efter en gång… Och dessutom gå och vänta, och vänta på resultat. Vi ska få våra resultat "någon gång i höst". Känns som om det kan betyda vad som helst. Som det är nu har de ingen aning om eventuella upprepningsrisker, eller om det överhuvudtaget är genetiskt eller slumpen. Tankar på att kanske försöka igen är ju hur läskiga som helst, samtidigt som man inte direkt blir yngre. Men bara tanken på att uppleva det här igen är ju hemsk.

  • Kakan1982

    Hej på er alla fina änglamammor <3
    Har skrivit tidigt i tråden att jag avbröt min graviditet vecka 21 pga trisomi 13 den 23 juli 2013, det var en fin liten pojke som endast hade ett hjärtfel, men var svårt sjuk. Sorgen har och är jobbig att bära på.
    ´Prinsens syster eller bror var väntad att komma den 16 juli i år, men valde att dyka upp 21 maj istället, 8 veckor förtidigt valde våran Philip att titta ut. Jag trodde jag skulle förlora mitt andra barn också, men det gick bra. Så nu sitter jag här med min lilla kärlek Philip och känner både glädje och sorg över vår prins i himlen som vi aldrig fick lära känna, samtidigt som jag är oandligt tacksam över Philip som inte skulle ha varit här om vi inte valt att avbryta.
    Det gör ont i mig att läsa alla era berättelser, för det här är inget man ska behöva gå igenom och leva med, men tyvärr så är det den brutala verkligheten. 
    Jag hoppas ni också får chansen att uppleva den gåvan att få en liten prins eller prinsessa som ni ska få se växa upp <3 Ge inte upp fina ni <3 <3 <3 Styrkekramar till er <3<3<3

  • räkans

    Grattis Kakan, vad roligt att höra! Jag blir så glad när det går bra för någon med änglabarn! 

  • Charlie40
    Kakan1982 skrev 2014-07-01 11:53:00 följande:

    Hej på er alla fina änglamammor <3
    Har skrivit tidigt i tråden att jag avbröt min graviditet vecka 21 pga trisomi 13 den 23 juli 2013, det var en fin liten pojke som endast hade ett hjärtfel, men var svårt sjuk. Sorgen har och är jobbig att bära på.
    ´Prinsens syster eller bror var väntad att komma den 16 juli i år, men valde att dyka upp 21 maj istället, 8 veckor förtidigt valde våran Philip att titta ut. Jag trodde jag skulle förlora mitt andra barn också, men det gick bra. Så nu sitter jag här med min lilla kärlek Philip och känner både glädje och sorg över vår prins i himlen som vi aldrig fick lära känna, samtidigt som jag är oandligt tacksam över Philip som inte skulle ha varit här om vi inte valt att avbryta.
    Det gör ont i mig att läsa alla era berättelser, för det här är inget man ska behöva gå igenom och leva med, men tyvärr så är det den brutala verkligheten. 
    Jag hoppas ni också får chansen att uppleva den gåvan att få en liten prins eller prinsessa som ni ska få se växa upp <3 Ge inte upp fina ni <3 <3 <3 Styrkekramar till er <3<3<3


    Åhhhh grattis! Underbart att höra, blir så glad! Mys med din lille prins nu <3
  • räkans

    Ringde och frågade om det gick att få någon uppföljning från obduktionen snart. Egentligen skulle vi få vänta tills i höst någon gång, men jag pallade inte att vänta. Förväntade mig dock ingenting. Men det visade sig att obduktionen var klar, och hon kunde boka in mig nästa vecka. Det var dock tydligt att det inte hänt om jag inte hade ringt. Glad att det löste sig, men det känns så jobbigt att behöva ligga på själv hela tiden, för att få det som borde vara normalt. Och nu är jag skitorolig för vad vi ska få för besked. r hur rädd som helst för att de ska säga att det inte var så farligt som de trodde, att vi avbröt i onödan. Nu är ju inte det så troligt, de var ganska tydliga med hurras dåligt livet skulle kunna bli, även om det inte gick att se exakt innan vad som var orsaken till felet. Men oron finns ju ändå där. Och det är både en lättnad att veta när jag får veta, och har gjort mig ännu mer orolig. Om man nu kan få veta något, det går väl inte alltid...

    Har iaf fått ordentlig mens nu, tror jag. Alltid nåt.

  • Charlie40

    Ni som har blivit gravid direkt efter avbrytandet hur länge har era tester visat positivt? Hur vet ni att det inte var gammalt hcg kvar utan en ny graviditet?

    Jag har fått pos både på äl test och grav test nu efter 5 veckor. Har aldrig riktigt fått negativt utan svaaagt positivt just nu. Äl testen kan ha visat neg mellan varven för att dagen efter vara pos igen? Jag vet ju varken om eller när jag haft ägglossning eftersom dom reagerar på hcg med

    Cb gick från 2-3 v till 1-2 veckor och så har det sett ut i två veckor nu. Någon som varit med om liknande? Hoppas såklart att en graviditet är i antågande och att det är därför hcg aldrig går ner. Jag vet att man kan visa pos i 9 veckor men sist jag gjorde ett avbrytande var det neg efter tre veckor.

  • räkans

    Åh, vad jobbigt det låter, Charlie. Osäkerheten är alltid det värsta tycker jag, det här att inte veta. Hoppas du för några tydliga svar snart! Och helst positiva, förstås!

    Jag har precis haft mens (tror och hoppas jag iaf), såhär snart sex veckor efter avbrytandet. Gjorde graviditetstest imorse för att se att allt gammalt hcg gått ut innan vi börjar försöka på allvar. Och det hade det, iaf tillräckligt för att inte ge utslag. Känns skönt, vet dock inte mer bestämt än så när det hände.

Svar på tråden Vi som avbrutit 2013