Någon mer som varit osäker innan ni skaffat barn?

Jo jag tror också att många känner så men ingen pratar om det. Det är lätt att tro att man är ensam om att känna så. Jo rätt tillfälle blir det nog aldrig. Jag studerar  nu också vilket också gör att jag tänker att hur ska det gå?? Men kan samtidigt inte vänta pga att jag riskerar att inte kunna bli gravid när jag är klar med tanke på att jag nu är 33.

Det kunde varit jag som skrev ts. Jag velar så himla mycket omkring när, egentligen är det inte ens bråttom, jag är ju "bara" 25. Samtidigt har jag nu utbildning, fast jobb och inkomst och en fantastisk sambo, så det borde vara perfekt med barn nu. Och som jag längtat efter barn! Men jag oroar mig så för att inte orka, för att inte längre ha tid för och kunna njuta av sambon och hunden. Och över att vara bunden till hemmet på ett annat sätt :/ så jag velar

Skönt att höra att fler är osäkra. Jag har velat i många år och oftast känt att det nog är skönare utan barn. Men nu, för knappt en månad sen gjorde jag en helomvändning, pratade med sambon, som inte hade några invändningar och så slutade jag med mina p-piller som jag ätit i åratal. Och det känns så rätt. Nu inbillar jag mig, mest hela tiden, att jag har graviditetssymptom, fast det vore nästan helt otroligt, att det skulle lyckas på första försöket.
Det som avgjorde när jag funderade, var att det helt plötsligt slog mig, att det aldrig kommer bli RÄTT tillfälle, det kommer alltid vara något "i vägen". En resa jag vill planera eller något annat. RÄTT tillfälle är nu, det blir som det blir, när och om det blir.

Vill också skriva några rader här.

Jag har en son och innan jag blev gravid med honom så längtade jag efter barn men när graviditeten var ett faktum så blev jag livrädd eftersom det, trots min längtan, inte var planerat. Allt skulle ju förändras nu och jag hade ju inte ens ett jobb.. Hade aldrig jobbat en dag i mitt liv. JA, allting förändrades. Idag är sonen snart två och jag är ofta väldigt trött fortfarande, har svårt att hinna med hemmet på samma sätt som innan och periodvis lägger jag mina egna intressen och önskemål åt sidan för sonens skull. Livet förändras men det gör det oavsett när man skaffar barn.
Jag kunde helt plötsligt inte göra någonting när jag fick barn. Jag hann inte med att laga mat, städa, tvätta osv. men andra klarar det mycket bättre och fortsätter som om ingenting har ändrats. Det är SÅ olika.

Nu planerar vi ett syskon och jag är pirrig och livrädd. Jag vet till viss del vad jag ger mig in på men jag väljer att göra det ändå.
Det finns mycket som är läskigt men som man gör ändå, som man klarar av bara man testar och det mesta löser sig faktiskt ändå!

Min största farhåga är nog att vi bara varit tillsammans i fem månader. Jag har fast jobb men inte han. Vi vill båda, jag vill inte vänta nå mkt länge till. Vill ju ha mer än ett barn liksom. Men så tänker jag tänk om det inte håller, och tänk om han inte är den jag tror. Och tänk om jag blir ensamstående. Klarar jag det? Och ska vi kanske vänta ett, två år? Men då kanske det tar slut då. Och så ska man träffa ännu en ny som man ska vara tillsammans med i flera år. Och så kanske det visar sig att man inte ens är speciellt fertil längre och så ska man stå och svära över det!? Åh. Tänk om man kunde förutspå sin framtid. Och göra kloka val därefter...

Inte läst alla svar men jag kände precis som du. Oroade mig kring hur vår relation skulle förändras, att ha ngn som är så beroende av en, känslan av att vara fast/instängd. Men jag blev gravid och först var vi i lite småchock. Inte jublande glada, utan lite rädda ;). Känslorna höll sig kvar under grav till viss del. Efter förlossningen släppte det, men många känslor fanns kvar. Men allt eftersom tiden gick så växte glädjen och kärleken och överglänste alla tvivel. Vi skaffade ett till barn, och även då oro kring ork, relationen osv. Men vår relation har växt sig allt starkare med åren. Visst är man skittrött, vill få egentid ibland osv men barnen är sån glädje för oss. Sån klyscha men vad skulle vi göra utan dom??

Hur länge har ni varit tillsammans med eran partner innan ni bestämde er för att skaffa barn?

Menade så klart "därmed inte sagt att det INTE finns andra par som klarar det galant mycket snabbare än så" #damnthisiphone