Sessan78 skrev 2013-12-18 10:26:21 följande:
Här är det ledsamt idag. Den här graviditeten mår jag fruktansvärt illa. Illamående med lite kräkningar all vaken tid. Det är ganska handikappande men jag kämpar på för att vardagslivet ska fungera efter bästa förmåga. Av min sambo möts jag bara med suckar, irritation och skuldbeläggning. Anledningen är att han måste ta dra det tyngre lasset hemma...ta större ansvar för dottern, matlagning och städning. Känner mig bara helt förtvivlad. Det är inte så att jag inte gör något, sköter allt tvätt, handling, ta ut sopor (där lukten får mig att spy).
Nu vet jag inte ens om jag vill fortsätta min graviditet. Min sambo pratar inte med mig utan ger mig bara den tysta behandlingen (som vanligt). Känner mig bara otillräcklig...
Vet hur det känns att vara illamående all vaken tid och hur mycket det tar på krafterna! Man behöver verkligen all hjälp och stöttning man kan få! Min sambo gör det mesta härhemma nu medans jag ligger på soffan, och nu är han ok med det efter att jag verkligen förklarade för honom hur det är, och att det bara är medans jag mår såhär... Har du förklarat riktigt hur du känner?
Jag har också känt att jag verkligen funderat över vad jag gett mig in på, om det verkligen är värt det de dagar jag mått som sämst... Men nu börjar jag må bättre, och det är klart att det är värt det i slutändan! Kämpa på!!!