Hej, är vi fler som nyss plussat och har fått bf i november 2014? Jag fick plus igår och har egentligen känt av det i kroppen utan att riktigt koppla då jag också legat sjuk hela veckan. Men som det verkar är jag i vecka 3+6 idag. Är vi fler?
Så här på sluttampen, har ni dagar då bebisen rör sig mindre?
Igår levde min lillkille loppan så jag var helt slut. Idag har det varit några "vändningar" och lite småbuff bara. Han brukar vara livligast på kvällen så jag hoppas att han kommer igång om några timmar så man kan slappna av.
Jodå händer mig med. Från och till under graviditeten har jag haft småstunder av oro då jag inte känt av mycket rörelser, speciellt när hon började röra sig. Men efter varje gång hon "bevisade mig fel" så blev jag lite mer avslappnad vid nästa lugnperiod. Har bara haft en riktigt bad feeling för två veckor sen då jag inte fick någon respons alls av att kittla vid fötterna där hon alltid reagerar efter ett tag, och inte heller av att vända mig åt alla sidor. Jag tog en söt isglass som sista utväg vilket inte heller hjälpte. Sen klämde jag nån gång till och då började en trött långsam respons inifrån magen. Fy fan vad skönt, har aldrig varit så glad som då av att känna henne. :)
Nu vet jag att bebisar kan ha många timmar av sömn i rad såhär på slutet, och lika många vakna. Min har som en god vana att vara vaken mesta delen av dagen och far runt en hel del då, kanske också för att jag har musik på och rör mig mer, och sen sova hela natten lång utan någon rörelse alls tills på morgonen igen. Och efter ett par riktigt stimulerande dagar så kan hon vara trött och sova mycket även om dagen. Och likaså rörelserna känns väldigt starka vissa dagar men helt nerdrogade andra dagar.
Jag har helt enkelt försökt lägga den oron åt sidan nu och inser att de är såhär de små liven, ibland vilda, ibland slöa. Nu är det inte långt kvar innan vi har de ute hos oss där vi kan ha bättre koll på dessa pluttar. Men då börjar självfallet 100 helt andra orosmoment. 
Vi kanske redan ska börja starta en uppföljningstråd för livet efter förlossningen, jag som förstfödeska kommer nog ha mycket stor nytta av en sån! Kommer säkert ha tusen frågor. 
*Att klaga*
Idag går jag in i vecka 37 och sover skit, mage för stor och tung att vända med, varm o svettas och stönar hela natten, har samlat på mig otrooooligt mycket vätska senaste veckan, korvfingrar som sväller för var dag och huvudvärk i snart en vecka, plus lite högre blodtryck än vanligt. Kissar knappt om natten längre (max 2 ggr i jämförelse med 5-6 ggr innan), kroppen vill inte bli av med vätskan. I förrigår var första gången jag inte fick på mina bekvämaste skor ja haft hittills i graviditeten.
Usch, jag börjar känna mig klar här, småönskar att vattnet ska gå varje natt.
*Slutklagat*
Tack för svar hörni! Han satte äntligen igång i natt med sitt vanliga stök. Blåmärken på utsidan?! Ojojoj!
Håller med om att det vore bra med en tråd som fortsätter när de är nyfödda. Jag har inga syskon eller småbarn i närheten och har aldrig ens bytt en blöja!!
NyIny, är på exakt samma ställe som du symtommässigt just nu. Får inte på mig klockan ens. Ska till BM på fredag och hoppas så att hon säger att han fixerat sig. (Vilket jag nu inte tror då det kändes som han låg på tvären igår :( )
Jodå händer mig med. Från och till under graviditeten har jag haft småstunder av oro då jag inte känt av mycket rörelser, speciellt när hon började röra sig. Men efter varje gång hon "bevisade mig fel" så blev jag lite mer avslappnad vid nästa lugnperiod. Har bara haft en riktigt bad feeling för två veckor sen då jag inte fick någon respons alls av att kittla vid fötterna där hon alltid reagerar efter ett tag, och inte heller av att vända mig åt alla sidor. Jag tog en söt isglass som sista utväg vilket inte heller hjälpte. Sen klämde jag nån gång till och då började en trött långsam respons inifrån magen. Fy fan vad skönt, har aldrig varit så glad som då av att känna henne. :)
Nu vet jag att bebisar kan ha många timmar av sömn i rad såhär på slutet, och lika många vakna. Min har som en god vana att vara vaken mesta delen av dagen och far runt en hel del då, kanske också för att jag har musik på och rör mig mer, och sen sova hela natten lång utan någon rörelse alls tills på morgonen igen. Och efter ett par riktigt stimulerande dagar så kan hon vara trött och sova mycket även om dagen. Och likaså rörelserna känns väldigt starka vissa dagar men helt nerdrogade andra dagar.
Jag har helt enkelt försökt lägga den oron åt sidan nu och inser att de är såhär de små liven, ibland vilda, ibland slöa. Nu är det inte långt kvar innan vi har de ute hos oss där vi kan ha bättre koll på dessa pluttar. Men då börjar självfallet 100 helt andra orosmoment.
Vi kanske redan ska börja starta en uppföljningstråd för livet efter förlossningen, jag som förstfödeska kommer nog ha mycket stor nytta av en sån! Kommer säkert ha tusen frågor.
Nylny: tycker du ska slå en signal till din bm och berätta om dina symptom. Allt är ju sånt som är vanligt så här på slutet men lika bra att stämma av då kraftig vätskeansamling och huvudvärk även kan beror på havandeskapsförgiftning vilket ju inte är att leka med.
Även här samlas det frenetiskt på vätska, som andra skrivit är t o m klockan för liten, de flesta skor bara att glömma, fingrarna som korvar som domnar och i natt kände jag även av knät som verkar ha fyllts med vätska.
Mycket vätska här med och hos BM igår gnällde jag en massa och vi skrattade tillsammans över hur jobbigt det kan kännas på slutet. Vaknade i förrgår av att det rann mellan benen och jag tänkte YES vattnet går, men när jag kände efter så fanns där inget, det var en drömt! Sy snopet! Jag tycker min kroppslukt är helt fel tex. Klarar inte av mig själv när jag vaknar 
.
Är så uttråkad så jag får spader snart! Har som tur är en kompis som är sjukskriven just nu så vi ses nästan varje dag men jag är så ovan att vara stilla och inte orka för nåt. Orkar ju inte ens äta knappt nåt, blir mätt på en gång
Min bebis i magen är som mitt första barn, väldigt lugnt långa stunder. Jag har ett angelsound så jag kan lyssna efter hjärtat om jag blir orolig men har bara gjort det en gång sedan nån gång i mitten av grav.
Jag väntar ju trean men vill ändå gärna vara med i bebistråd, det var ju länge sen sist (2008) och alla bebisar är olika och även upplevelsen är olika för livet förändras ju hela tiden. Denna gång blir något helt annat än tidigare, den här bebisen får två syskon som är så pass stora att de kommer vara delaktiga på riktigt. Jag är heller inte samma människa alls längre, förut hade jag en sån enorm aptit på att göra karriär, idag är den redan gjord och jag har ändå världens bästa jobb att gå tillbaka till. Jag har en ny partner. Det kommer också innebära stora skillnader. Det känns ofta som om det är första barnet jag väntar på sätt och vis men med mina två andra underbara barn att dela det med.
Men nu vill jag bara att hon ska komma ut och att allt ska gå bra, att hon är frisk och att vi får en bra förlossning! +3 idag...
Sockerpian, dan före dan!
Vill bara önska dig all lycka, i morgon får ni träffa er lilla skatt <3
Sockerpian, dan före dan!
Vill bara önska dig all lycka, i morgon får ni träffa er lilla skatt <3
sockerpian, lycka till!